Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
1050 träffar på Vad är hälsa respektive ohälsa inom Hela webbplatsen
-
Saneringsintyg för fartyg – Vägledning
Publicerad:Uppdaterad:Vägledningen ska stödja kommuner som har ansvar att utfärda saneringsintyg så att lokalt anpassade rutiner kan tas fram.
-
Barns och ungas rörelsevanor – mer rörelsefrämjande samhällen behövs
Publicerad:Faktabladet sammanfattar resultat från svenska studier som använt aktivitetsmätare för att mäta fysisk aktivitet bland barn och unga i åldern 4–17 år. Vi beskriver även det vi vet om sambandet mellan fysisk aktivitet och ungas fysiska och psykiska hälsa.
-
Rekommendationer för barns och ungas digitala medieanvändning
Publicerad:Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.
-
Att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet – resultat från en kartläggande litteraturöversikt om universella interventioner på arbetsplatsen
Publicerad:Rapporten ger en övergripande bild av kunskapsläget om universella arbetsplatsbaserade interventioner som syftar till att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Resultaten bygger på en kartläggande litteraturöversikt och tyder på att det finns goda möjligheter att få både kortsiktiga och mer långsiktiga effekter på psykisk ohälsa genom insatser på organisationsnivå och individnivå.
-
Vuxnas attityder till cannabis och annan narkotika
Publicerad:Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare. Den ger aktuell kunskap om befolkningens inställning till narkotika och kan bidra till en
-
Skillnader i psykisk ohälsa bland äldre personer – En genomgång av vetenskaplig litteratur samt en epidemiologisk studie
Publicerad:I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med kortare utbildning har högre risk för psykisk ohälsa än de med längre utbildning. Vidare är psykisk ohälsa vanligare bland personer som saknar kontantmarginal. Skillnader finns också beroende på andra sociala och även hälsomässiga faktorer.
-
Barns och ungas rörelsemönster – Resultat från objektivt uppmätt fysisk aktivitet, Skolbarns hälsovanor 2017/2018
Publicerad:Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.
-
Introduktion till ekonomiska utvärderingar av insatser i hälso- och sjukvården och socialtjänsten
Publicerad:Publikationen är en introduktion till ekonomiska utvärderingar. Med hjälp av materialet kan du öka din kunskap om ekonomiska utvärderingar som underlag för prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården och socialtjänsten.
-
Metodbeskrivning för Swelogs befolkningsundersökning om spel och hälsa 2018
Publicerad:I metodbeskrivningen för Swelogs 2018 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.
-
Sverige – Fysisk aktivitet faktablad 2021
Publicerad:Faktabladet ger en lägesbild kring Sveriges arbete med att främja fysisk aktivitet. Faktabladen ger en övergripande bild av vilka sektorer i samhället som är involverade i arbetet och hur skola, idrott, samhällsplanering, olika styrdokument och arbetssätt hjälper till att få fler att röra på sig mer.
-
Boende- och närmiljö påverkar vår hälsa – Miljöhälsorapport 2024
Publicerad:Rapporten syftar till att ge en översikt av miljöfaktorer som luftkvalitet, buller, grönska samt inomhusmiljö och de viktigaste trenderna.
-
Ungas röster om fysisk aktivitet – möjligheter, hinder och önskemål
Publicerad:Faktabladet sammanfattar resultat från fokusgruppsintervjuer med ungdomar i åldern 13–18 år, om fysisk aktivitet och fritidsaktiviteter. Fokus ligger på faktorer som kan främja fysisk aktivitet och minskat stillasittande, och på hindrande faktorer.
-
Så påverkas hälsan av buller och höga ljudnivåer
Uppdaterad:Trafik, ventilation, grannar och restauranger är de vanligaste källorna för vad som kallas samhällsbuller. Utöver att människor upplever sig störda, har buller negativ påverkan på hälsan.
-
Transportsektorn – så här kan rörelse främjas
Uppdaterad:Hur samhället planerar, bygger och förvaltar transportsystemet påverkar vilka transportmöjligheter som finns och hur människor rör sig i vardagen. Infrastruktur, trafikmiljöer och tillgång till gång-, cykel- och kollektivtrafik avgör i praktiken vilka resealternativ som fungerar.
-
Pandemins konsekvenser för barn och unga – Återrapportering av regeringsuppdraget 05359-2021
Publicerad:Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.
-
Hur pratar ni om skärmar hemma? Tips och råd till dig som har barn i åldern 13-18 år
Publicerad:Broschyren innehåller tips och råd om barns och ungas skärmanvändning. Den riktar sig till dig som är vårdnadshavare.
-
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022 – Regionala resultat
Publicerad:Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
-
Svenska skolbarns hälsovanor 2001/2002
Publicerad:Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.
-
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2021/2022 – Nationella resultat
Publicerad:Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.
-
Jämlikhetsperspektiv på lokalt hälsofrämjande och förebyggande arbete – En jämförelse av kommunernas arbete mot alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksrelaterad ohälsa
Publicerad:Denna rapport innehåller en jämförelse av kommuners arbete mot ohälsa relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) ur ett jämlikhetsperspektiv. Syftet är att bidra till kunskapen om hur det ANDT-förebyggande arbetet kan minska ANDT-relaterad ojämlikhet i hälsa.
-
Hälsa och livsvillkor bland äldre hbtq-personer – En kartläggande litteraturöversikt av svensk forskning 2012–2022
Publicerad:Rapporten visar att det finns betydande kunskapsluckor när det gäller flera aspekter av hälsa och levnadsvillkor, för vissa undergrupper finns inga studier alls.
-
Hälsan och hälsans bestämningsfaktorer för transpersoner – En rapport om hälsoläget bland transpersoner i Sverige
Publicerad:Rapporten är baserad på en självselekterad, webbaserad enkätstudie som utfördes hösten 2014. Utgångspunkten är Folkhälsomyndighetens uppdrag att följa upp hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner.
-
Främja fysisk aktivitet för personer med intellektuell funktionsnedsättning
Uppdaterad:Fysisk aktivitet är en av de viktigaste påverkbara faktorerna för god hälsa och livskvalitet. Här hittar du som är beslutsfattare, chef eller yrkesverksam inom vård och omsorg kunskapsstöd inom fysisk aktivitet för personer med intellektuell funktionsnedsättning (IF).
-
Att prata om vaccination inom barnhälsovård, elevhälsa och andra verksamheter – Användarhandledning till utbildningsmaterial
Publicerad:Utbildningsmaterialet har tagits fram för att stödja samtal och dialog om vaccination och riktar sig till sjuksköterskor och läkare som möter vuxna och barn i samband med vaccination inom barnhälsovård och elevhälsa.
-
Förskolans påverkan på barns hälsa – en genomgång av den vetenskapliga litteraturen
Publicerad:Förskolan med den utformning som finns i den nordiska länderna har positiva effekter på barns hälsa och utveckling, det visar denna rapport som har tagits fram i samverkan med Centrum för epidemiologi och samhällsmedicin (CES) och redovisar resultat från en systematisk litteraturöversikt i två delar. Den riktar sig främst till kommunala beslutsfattare med ansvar för barn- och förskolefrågor.