Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Suicidförsök och annat suicidalt beteende är vanligt bland unga personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (hbtq) jämfört med heterosexuella i samma åldersgrupp. I en systematisk litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten sammanfattat granskas risk- och

Folkhälsomyndigheten följer den internationella forskningen om hur pandemin påverkar den psykiska hälsan i befolkningen och uppdaterar resultaten i takt med att nya studier publiceras. Den här publikationen sammanfattar de senaste resultaten från studier, där deltagarna…

I den här studien – Hälsan hos elever inom kommunal vuxenutbildning – redovisas hälsan och förutsättningar för hälsa bland elever på kommunal vuxenutbildning (komvux). Studien visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med befolkningen i stort…

Rapporten tittar närmare på olika aspekter av skolmiljön, såsom relationer till lärare, klasskamrater och skolrelaterade krav, och vilken betydelse de har för skolbarns psykiska hälsa.

På myndigheten pågår flera arbeten för tidiga insatser till barn 0-5 år och deras familjer, med avsikt att skapa, stödja och stötta en god start i livet.

Rapporten visar resultat från en intervjustudie som undersökt samordningsrollen i det främjande och förebyggande arbetet inom ANDTS, psykisk hälsa och suicidprevention i en lokal kontext och riktar sig till samordnare och beslutsfattare i kommuner, regioner och på länsstyrelser som arbetar med folkhälsofrågor.

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.

Personer med funktionsnedsättningar är mer ensamma än övriga befolkningen. Men ensamheten går att förebygga. Ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten ger förslag på hur.

Folkhälsomyndigheten (Fohm) är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Hbtqi-personer har generellt sämre fysisk, psykisk och sexuell hälsa än den övriga befolkningen. Hälsoskillnaderna beror delvis på att hbtqi-personer har sämre livsvillkor. Exempelvis utsätts personer inom gruppen oftare för kränkningar, diskriminering, hot och våld.

Att känna till vilka faktorer som kan påverka risken för att vissa barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem är avgörande för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande…

Det finns många tänkbara orsaker bakom de senaste decenniernas ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar i Sverige. Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Detta jämfört med dem som inte är stressade över skolarbetet. Sett över tid, så har andelen tonåringar som uppger att de är stressade över skolarbetet till stor del sammanfallit med utvecklingen av psykosomatiska besvär.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör individers möjligheter till kontroll, inflytande och delaktighet i samhället och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om sexuell hälsa, samlag och preventivmedel bland ungdomar.

Faktablad som sammanfattar de viktigaste resultaten från de fyra studier som genomfördes om narkotikabruk bland ensamkommande. Kartläggningen tyder på att användningen av narkotika är ett problem bland vissa ensamkommande ungdomar.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar med frågor om suicidprevention på kommunal, regional och nationell nivå. Den ger en lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet – både idag och med en tillbakablick.

I detta faktablad presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten har fått i uppdrag att fördela medel till juridiska personer som genomför insatser för att tillhandahålla en nationell stödlinje inom området psykisk hälsa och suicidprevention.

Tydliga strukturer, resurser och samverkan mellan aktörer behövs för att lyckas i arbetet som kommunal samordnare. Det visar resultaten från en intervjustudie med samordnare. Faktabladet riktar sig till beslutsfattare i kommuner, regioner och på länsstyrelser som arbetar med folkhälsofrågor.

Faktabladet beskriver vad ensamhet är och vilka riskfaktorer och konsekvenser som finns.

Vi följer befolkningens hälsa, levnadsvanor och livsvillkor genom enkäter, webbpaneler och undersökningar. Här kan du läsa om hur vi samlar in data om narkotika, alkohol, miljörelaterad hälsa och ANDTS-arbete – och hur informationen används för att analysera trender, utvärdera insatser och stödja forskning.

Rapporten presenterar resultat från en kartläggning av hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden bland barn från Afghanistan, Irak och Syrien.

Risken att drabbas av vissa sjukdomar ökar vid konsumtion av alkohol. I det flesta fall ökar risken för sjukdom desto mer alkohol som konsumeras, men i vissa fall kan även en lägre nivå öka risken. Beroendesjukdomar och cancer står för en stor del av den ohälsa som orsakas av alkohol.