Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.

Denna rapport är den tredje och sista publikationen inom ramen för en samverkansåtgärd om "Hälsa som drivkraft i miljömålen och för hållbar utveckling" som initierats under Miljömålsrådet 2017. Syntesen är ett resultat av de diskussioner som deltagande myndigheter och aktörer fört inom samverkansåtgärden.

Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket har fått i uppdrag av regeringen att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer, samt insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar livsmedelskonsumtion. Den här publikationen är den första delredovisningen och innehåller en plan för genomförandet av…

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.

Guttmacher-Lancet-kommissionens rapport redogör för vad som återstår på agendan för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) och formulerar en utmanande och evidensbaserad vision för SRHR som bygger på mänskliga rättigheter.

Rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år.

Majoriteten har lyssnat på myndighetens rekommendationer under våren. Sedan covid-19 klassades som en pandemi har Folkhälsomyndigheten genom enkätundersökningar följt befolkningens beteendeförändringar utifrån rekommenderade smittskyddsåtgärder. Resultaten visar att 80 procent har anpassat sitt

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

Kunskap om risk- och skyddsfaktorer är viktigt för att veta vad som utgör en risk för, eller skyddar människor från, att börja använda tobak.

Folkhälsopolitiken berör de flesta sektorer i samhället. Inte minst bidrar lokala och regionala aktörer till arbetet för en god och jämlik hälsa.

Hänsynsreglerna i 2 kap. utgör en central del av miljöbalken och reglerar all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka miljöbalkens mål i 1 kap. 1 § miljöbalken. Dessa regler gäller parallellt med annan lagstiftning om det inte anges särskilt att de inte ska tillämpas.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en uppdaterad nationell strategi mot hiv, aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner (STI). Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa.

Denna rapport innehåller en jämförelse av kommuners arbete mot ohälsa relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) ur ett jämlikhetsperspektiv. Syftet är att bidra till kunskapen om hur det ANDT-förebyggande arbetet kan minska ANDT-relaterad ojämlikhet i hälsa.

Mat är grundläggande för en god hälsa för alla under hela livet och hälsosamma matvanor kan förebygga sjukdomar. Mat har även betydelse för miljön och klimatet.

Elektromagnetiska fält uppstår kring elektriska apparater, kraftledningar, mobiltelefoni och annan trådlös kommunikation. På denna webbsida förklaras mer om vad elektromagnetiska fält är och om egenkontroll och tillsyn enligt miljöbalkens hälsoskyddsregler kopplat till elektromagnetiska fält.

I Sverige erbjuds vaccinationer på flera olika sätt. Här kan du läsa om hur de erbjuds och om vad som avgör formerna.

Rapporten ger kunskap om erfarenheter av att leva och åldras med hiv bland personer över 65 år som lever med hiv i Sverige. Frågor som utforskas handlar om vad ett gott liv innebär för personer över 65 år som lever med hiv och vilka behov av vård och äldreomsorg som finns.

Vägledningen kan användas av alla som arbetar med hivpreventiva projekt och insatser inom landsting, kommun och civila samhällets organisationer för att kvalitetssäkra arbetet inom hivprevention och få en tydlig bild av förutsättningarna för projektet att nå önskat resultat.

Nya psykoaktiva substanser (NPS) är substanser som kan innebära hälsomässiga eller sociala risker. Folkhälsomyndigheten utreder behovet av klassificering av sådana substanser som inte är läkemedel. Substanserna kan sedan regleras som narkotika eller hälsofarliga varor efter beslut av regeringen.

Rapporten belyser vikten av att utforma grönskande utemiljöer för barn i förskola och grundskola för ett naturligt solskydd som samtidigt ger flera positiva hälsoeffekter för barn. Vi tar bland annat upp solexponering, temperatur, luft och fysisk aktivitet.

Ett aktivt och strategiskt folkhälsoarbete på lokal och regional nivå är en förutsättning för att uppnå en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Kommuner och regioner är centrala aktörer i folkhälsoarbetet eftersom de i sina verksamheters kärnuppdrag ansvarar för merparten av de välfärdstjänster, till exempel förskola, skola, vård och omsorg, som påverkar befolkningens hälsa genom hela livet. I Skellefteå kommun har man nyligen antagit ett folkhälsopolitiskt program.

Rapporten beskriver den aktuella situationen och utvecklingstrender inom ANDTS-området utifrån kunskapsunderlag och webbstatistik publicerad av myndigheter och ideella organisationer. I en avslutande kommentar uppmärksammar vi vissa av de förhållanden och trender som inte är i linje med politikens mål.

Antibiotika räddar liv – men bara om de fungerar när vi behöver dem. Genom att använda antibiotika klokt och förebygga infektioner kan vi alla hjälpa till att stoppa antibiotikaresistens.

Nu mobiliserar sig hela samhället i en nationell kraftsamling för att förbättra möjligheterna till vardagsrörelse. Här kan du läsa om kraftsamlingen och vad den innebär.

Faktabladet är en sammanfattning av rapporten Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa. Faktabladet sammanfattar i korthet aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv.