Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

1 mars 2012 gav regeringen Statens folkhälsoinstitut, numera Folkhälsomyndigheten i uppdrag att utreda och analysera passiv rökning på allmänna platser och lämna förslag på åtgärder för att ytterligare minska risken att utsättas för passiv rökning. I beslutet står att man ska ta särskild hänsyn till miljöer där barn vistas.

Folkhälsomyndigheten genomför regelbundet seroimmunitetsundersökningar för att analysera befolkningens immunitet mot olika sjukdomar.

MRSA (Meticillinresistenta gula stafylokocker) ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om tobaks- och nikotinanvändning i vår omgivning och hur det påverkar hälsan. Det kan vara om debutålder och tillgänglighet.

Registrering av uppgifter om HPV-vaccinationer startades 2006 inom ramen för ett forskningsprojekt. Sedan 2013 rapporteras vaccinationer som ges inom det allmänna vaccinationsprogrammet för barn till det nationella vaccinationsregistret.

WHO:s rapport med internationella resultat från 45 olika länder 2017/2018 visar att skolbarn i Sverige har jämförelsevis goda relationer till föräldrar och lärare samt goda levnadsvanor. De rör sig dock lite och har oftare psykosomatiska besvär jämfört med skolbarn i andra länder.

Här finns samlad information om aktuella vacciner och vaccinationer mot covid-19, riktad till vårdpersonal som utför vaccinationerna. Vägledningen uppdateras löpande.

Barnhälsovården är en viktig del i det svenska folkhälsoarbetet. Under 2018–2021 har Folkhälsomyndigheten haft regeringens uppdrag att stödja barnhälsovårdens arbete. Här kan du läsa om uppdragen och ta del av de publikationer som tagits fram inom ramen för uppdragen.

Denna veckorapport publicerades den 13 mars 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 10 (3–9 mars 2025). Specialavsnitt: Intensivvårdade patienter med infektion orsakad av RS-virus.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Undersökningen Skolbarns hälsovanor har följt 11-, 13- och 15-åringars hälsa, levnadsvanor och livsvillkor sedan 1980-talet. Under vårterminen bjuds barn i årskurs 7 och 9 in att svara på enkäten.

Denna veckorapport publicerades den 10 januari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 1 (30 december 2024–5 januari 2025).

Kikhosta kan bli mycket allvarlig och ibland livshotande för spädbarn. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och rekommenderas till gravida.

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med

En kartläggande litteraturöversikt av longitudinella studier från Norden.

Denna veckorapport publicerades den 17 januari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 2 (6–12 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 30 januari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 4 (20–26 januari 2025).

Denna veckorapport publicerades den 6 februari 2025 och redovisar läget för RS-virus vecka 5 (27 januari–2 februari 2025).

Rapporten omfattar undersökningar genomförda vecka 17-24, vecka 42-43 och vecka 48-49 2020, vecka 9-10, vecka 21-22, vecka 38-39 och vecka 47-48 2021 samt vecka 9-11 och vecka 34-36 2022.

Denna lägesrapport publicerades 5 februari 2026 och redovisar utvecklingen avseende influensa, covid-19 och RS-virus för vecka 5 (26 januari–1 februari 2026).

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Hepatit B-virus kan orsaka en kronisk sjukdom som kan leda till skrumplever och levercancer. Vaccination mot hepatit B erbjuds alla spädbarn och rekommenderas också till personer med ökad risk för att smittas.

Genom den nationella miljöhälsoenkäten följer vi upp den miljörelaterade hälsan i befolkningen. Vi undersöker hur miljön påverkar hälsan genom att fråga om vilka miljöfaktorer människor utsätts för och vilka hälsoproblem de upplever.