Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Faktabladet handlar om Folkhälsomyndighetens undersökning om skalan fungerar i Sverige, dvs. om den mäter familjers socioekonomiska villkor.

Rättsfall från Kammarrätten i Göteborg den 10 september 2012 mål nr 4726-12. Lagrum: 3 kap. 5 §, 8 kap. 1 och 17 §§ alkohollagen (2010:1622)

Rapporten visar att svenska skolbarn i åldrarna 11, 13 och 15 år är tillfreds med livet, samtidigt som många rapporterar stress, psykiska och somatiska besvär.

Hbtqi-personer har generellt sämre fysisk, psykisk och sexuell hälsa än den övriga befolkningen. Hälsoskillnaderna beror delvis på att hbtqi-personer har sämre livsvillkor. Exempelvis utsätts personer inom gruppen oftare för kränkningar, diskriminering, hot och våld.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion med fokus på socioekonomiska skillnader.

Rapporten sammanfattar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem.

Ur ett internationellt perspektiv är folkhälsan i Sverige god och den blir generellt sett allt bättre. Men det finns skillnader i hälsa mellan personer födda i andra länder och personer födda i Sverige. I denna rapport redovisas livsvillkoren, levnadsvanorna och hälsan bland utlandsfödda personer som bor i Sverige.

Meningokockinfektion kan orsaka en allvarlig sjukdom, ibland med mycket snabbt förlopp och dödlig utgång.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har under de senaste två åren arbetat tillsammans för att stärka och förbättra arbetet med fysisk aktivitet på recept, FaR. Nu presenteras resultatet av det uppdraget till regeringen.

Här redogör vi för centrala begrepp inom folkhälsa, jämlik hälsa och folkhälsoarbete. Folkhälsa är ett samlingsbegrepp för hela befolkningens hälsotillstånd. Den bör vara både god och jämlik. Det innebär att alla ska ha samma möjligheter till en god hälsa. Folkhälsoarbete syftar till att främja hälsan och förebygga sjukdomar i både riskgrupper och hela befolkningen.

I faktabladet redogörs hur utbildning och inkomst kan användas för att mäta socioekonomi. Vi beskriver skillnader som finns mellan måtten och vilka för- och nackdelar de har.

Detta informationsblad beskriver förebyggande perspektiv av rökfria miljöer. Det riktar sig till dig som kommunicerar om rökfria miljöer i din yrkesroll t.ex. på länsstyrelse och kommun eller i verksamheter som är ansvariga för att upprätthålla en rökfri miljö.

Det är av vikt att identifiera grupper i befolkningen som har en ökad risk att drabbas av allvarlig sjuklighet i covid-19 i syfte att bedriva riktade insatser och förebygga fortsatt smittspridning. För att få kunskap om insjuknande i covid-19 skiljer sig mellan olika yrkesgrupper har persondata från…

Rapporten är en kartläggning av kunskapen inom ANDT-prevention. Syftet är att beskriva effekten av de interventioner som utvärderats i studier av god eller medelgod kvalitet. Översikten visar att det saknas kunskap om många av interventionerna.

Denna rapport avser Folkhälsomyndighetens återredovisning av länsstyrelsernas och kommunernas arbete inom ANDT-området under perioden 2011-2019 med fokus på innevarande strategiperiod från 2016.

Denna kartläggande litteraturöversikt sammanställer svenska och internationella hälsoekonomiska utvärderingar av förebyggande insatser inom alkohol, narkotika, dopning, tobak och spel om pengar (ANDTS). En bedömning görs även av kunskapsläget om insatsernas kostnadseffektivitet uttryckt i kostnad per kvalitetsjusterat levnadsår (QALY) eller funktionsjusterat levnadsår (DALY).

Det är viktigt med insatser som minskar risken att barn använder digitala medier på ett sätt som påverkar hälsan negativt. Det konstaterar WHO Europa i en ny rapport, som visar på en kraftig ökning av problematisk användning av sociala medier.

I Folkhälsomyndighetens återrapport för speluppdraget under 2023 lyfts det stora behovet av en fortsatt uppföljning av spelande och spelproblem. Vikten av att ungas spelande adresseras och behovet att ytterligare stärka det lokala, regionala och ideella spelförebyggande arbetet är andra slutsatser i rapporten.

En snabb systematisk litteraturöversikt (”rapid review”) som beskriver hur covid-19-pandemin har påverkat befolkningens hälsa. Rapporten vänder sig till dig som är aktör med uppdrag inom folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.

Varje rörelse räknas handlar om vardagsrörelsen och i boken ges tips på hur stillasittandet kan brytas till fördel för mer rörelse i vardagen. Boken ger en kort inblick i vad forskningen säger om varför det är så viktigt samt hur aktuella rekommendationer om fysisk aktivitet ser ut och hur mycket vi rör oss nu för tiden.

Rapporten redogör resultaten från en enkätundersökning av den svenska befolkningens kunskap om och attityder till hiv som Folkhälsomyndigheten nyligen genomfört.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.

Rapporten syftar till att besvara frågan om vi närmar oss det folkhälsopolitiska målet om en god och jämlik hälsa i hela befolkningen.

Allt fler upplever hälsoproblem som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter som kan kopplas till miljön i och runt deras hem. Nya rapporter från Folkhälsomyndigheten visar en markant ökning av sömnstörningar på grund av trafikbuller, samtidigt som tillgången till grönområden är ojämnt fördelad.