Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Statistiken har tagits fram av respektive regions smittskyddsläkare med hjälp av olika metoder, se datakälla i tabellen samt avsnittet Kommentarer till statistiken.

Denna veckorapport publicerades den 23 maj 2025 och redovisar läget för influensa vecka 20 (12–18 maj 2025). Specialavsnitt: Vaccinationstäckning mot influensa samt Sentinelövervakningen.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Frågor och svar om vattkoppor som främst riktar sig till allmänheten.

Folkhälsomyndigheten övervakar och uppdaterar löpande läget avseende utbrottet av mpox med fokus på Afrika på denna sida. Utbrottet klassades som ett internationellt hot mot människors hälsa (PHEIC) mellan den 14 augusti 2024 och 5 september 2025.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2016.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Denna veckorapport publicerades den 17 januari 2025 och redovisar läget för influensa vecka 2 (6–12 januari 2025). Specialavsnitt: Sentinelövervakningen.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Den 23 november 2021 fick Folkhälsomyndigheten ett uppdrag av regeringen att inkomma med ett underlag för bedömning av behovet av smittskyddsåtgärder (S2021/07524 (delvis)). Denna rapport utgör delredovisning 1 av det uppdraget.

Rapporten presenterar en samlad bild av covid-19 pandemin och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för barns och ungas hälsa, livsvillkor och levnadsvanor, med fokus på barn och unga som lever i särskilt utsatta situationer.

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2022. Detaljerade årsrapporter om varje sjukdom kommer att publiceras löpande på Folkhälsomyndighetens webbplats under våren 2023.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör hälso- och sjukvård och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Läkemedlet Truvada har fått indikationen preexpositionsprofylax (PrEP) för hiv för att det minskar risken för infektion med hiv-1, och därför har Folkhälsomyndigheten gjort en översikt över aktuell kunskap om PrEP. Det är dock inte en systematisk litteraturöversikt utan en sammanställning av

Underlag för samverkansgruppens fortsatta arbete.

Folkhälsomyndigheten har på regeringens uppdrag tagit fram en nationell strategi för sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter. Det övergripande målet är en god jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa i hela befolkningen. Strategin innehåller även fyra långsiktiga delmål och sju

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat utifrån kärnindikatorer inom målområde 8 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Rapporten undersöker faktorer som är associerade med dödlighet bland laboratoriebekräftade covid-19-fall i Sverige i åldrarna 50-69 år. Analysen visar att ålder och kön var de variabler som var starkast associerade med dödlighet.

Den sammanvägda evidensen talar för att skyddet är likvärdigt vid vaccination med tre och två doser, om man har ett längre intervall mellan de två doserna. Detta gäller både det direkta immunsvaret efter vaccination, liksom skyddet mot infektioner och förstadier till livmoderhalscancer. Eftersom vaccination med två doser innebär lägre…