Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten ger kunskap om migranters upplevelser av att leva med hiv i Sverige, med fokus på mötet med hälso- och sjukvården, socialtjänsten och annan offentlig verksamhet.

En litteraturöversikt från Folkhälsomyndigheten som syftar till att undersöka hur äldre upplever covid-19-pandemin när det gäller ensamhet, levnadsvanor och hälsa samt hur samhällets åtgärder för att minska smittspridningen har påverkat personer som är 70 år eller äldre.

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade exponeringar, sjukdomar och besvär.

Rapporten redovisar hur spel om pengar och spelproblem hänger samman med andra områden i människors liv, till exempel sociala relationer, allmän hälsa och familjesituation. Denna kunskap är betydelsefull för arbetet med att förebygga spelproblem.

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar med arbetsmiljö- och verksamhetsutveckling på olika nivåer, såsom beslutsfattare, verksamhetsansvariga, HR-funktioner, chefer, forskare och andra inom offentlig, privat och ideell sektor.

Rapporten visat att individuella och strukturella faktorer spelar en betydande roll när det kommer till tillgång och användning av preventivmedel. Individuella faktorer kan vara språkkunskap, kunskap om preventivmedel, sociala faktorer och mäns inflytande.

Vägledningen är ett stöd för tillsyn över märkning av tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare, örtprodukter för rökning samt tobaksfria nikotinprodukter.

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen. Relaterad information

Rapporten "Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande" presenterar resultaten från den första datainsamlingen i fördjupningsdelen av Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Fördjupningsstudien undersöker framförallt risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. Studien

Att sprida kunskap om levnadsvanor och matvanor är en viktig del i både hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande arbete. Men hur kan man nå ut brett och skapa förändring? Tema folkhälsa har haft ett samtal med Malin Sand, dietist och folkhälsostrateg i Region Norrbotten, om hur hon använder olika kanaler för att nå ut till sina målgrupper.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

I rapporten presenteras statistiska resultat i form av tabeller från undersökningen utifrån procentandelar för hur unga och föräldrar har svarat på våra frågor.

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot pneumokocker till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra myndigheter.

Rapporten redovisar resultatet av en undersökning om hur svenska dagstidningar har rapporterat om självmord under 2000 och 2020. Rapporten riktar sig till yrkesverksamma inom media och andra som kommunicerar offentligt om självmord och suicidprevention.

Denna kursplan avser bekämpningsmedel med kunskapskrav. För att få ett användningstillstånd för bekämpningsmedel med kunskapskrav behöver du genomföra Folkhälsomyndighetens e-utbildning och få godkänt på ett kunskapsprov. Den här kursplanen beskriver hur du går till väga och vad e‑utbildningen innehåller.

I rapporten presenteras statistik över dödligheten på nationell och regional nivå, och jämförs även med tidigare år. Syftet med rapporten är att genom sammanställd data kunna bedöma pandemins påverkan på överdödligheten i Sverige.

Vägledningen ger stöd och rekommendationer till arbetet i kommuner och regioner med att utveckla handlingsplaner för att förebygga och hantera negativa hälsoeffekter av värmeböljor.

Den här publikationen är ett kunskapsstöd för kommuner och fastighetsägare i deras förebyggande åtgärdsarbete. Den berättar inledningsvis om hälsorisker och samhällets sårbarheter för värmeböljor. Därefter beskrivs faktorer som kan orsaka höga temperaturer i bebyggd miljö och hur man kan identifiera vilka områden och byggnader som kan behöva prioriteras för åtgärder. Slutligen beskrivs fysiska åtgärder som kan vidtas både utomhus och inomhus för att minska risken för hälsoskadlig värme i befintlig bebyggelse.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i huvudsak desamma som i tidigare miljöhälsorapporter, 2001 och 2005.

Faktabladet riktar sig till personer som arbetar med att stödja barn med funktionsnedsättning, andra aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå samt beslutsfattare på alla nivåer.

Folkhälsomyndigheten utövar tillsyn på nationell nivå över tillverkning och partihandel med alkoholdrycker, import, införsel och försäljning av teknisk sprit och handel med alkoholhaltiga preparat. Här kan du läsa om vårt tillsynsuppdrag och hur vi arbetar.

Handlingsplanen är ett stöd till Stramagrupperna genom samarbete mellan Strama, SKR och Folkhälsomyndigheten. Den kan även användas som ett konkret verktyg för Stramagrupper och vårdenheter i sitt arbete för en optimerad antibiotikaanvändning.

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätundersökning om acceptans för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige födda utanför Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Storbritannien. Undersökningen genomfördes under våren 2021 från mitten

Faktabladet visar exempel på hur en ekonomisk utvärdering kan användas för att prioritera hälsofrämjande och förebyggande insatser. Faktabladet ger även stöd i att använda ekonomisk utvärdering som underlag för prioriteringsbeslut i hälso- och sjukvården och socialtjänsten.