Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I undersökningar av förekomsten av SARS-CoV-2 har utvalda individer, både barn och vuxna, erbjudits att ta prov på sig själva. Därefter analyseras proverna på laboratorium för att undersöka om de innehåller arvsmassa från SARS-CoV-2, som är det virus som orsakar covid-19.

Covid-19-pandemin visade att många aspekter inom folkhälsoområdet kan påverkas under en pandemi. Förutom direkta konsekvenser på sjuklighet och dödlighet kan en pandemi påverka hälsan indirekt.

Folkhälsomyndigheten använder sig av ett antal olika övervakningssystem för att följa spridningen av influensa, covid-19 och RS-virus i Sverige.

Varannan person var under våren 2020 orolig för att inte få vård under covid-19-pandemin. Var femte sökte inte eller avbokade redan bokad vård eller tandvård. Det visar en undersökning som Folkhälsomyndigheten har genomfört. Oro och färre vårdbesök kan påverka folkhälsan negativt, särskilt utifrån målet om jämlikhet i hälsa. Därför bör i synnerhet äldre personer uppmuntras att söka vård vid behov och inte ställa in planerade besök utan att först diskutera saken med hälso- och sjukvården. Covid-19-pandemin och dess konsekvenser förändras snabbt. Det betyder att det som beskrivs i det här faktabladet kan ha förändrats sedan våren 2020.

Det är av stor vikt att identifiera grupper i befolkningen som diagnostiseras med covid-19 för att genom riktade insatser förebygga fortsatt smittspridning. För att få kunskap om förekomst av covid-19 i olika yrkesgrupper inom skolan har persondata från anmälningar med bekräftad covid-19 samkörts med…

Denna rapport bidrar till förståelse för vilka insatser och målgrupper som berörts och kan användas för att utveckla och planera fortsatt regionalt och lokalt ANDT-förbyggande arbete och arbete inom tillsynsverksamheter med stärkt fokus på jämlikhet i hälsa.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med infektionskänslighet behöver inte vidta särskilda förebyggande åtgärder i större utsträckning än för andra infektioner, för att förhindra svår covid-19.

I denna analys undersöker vi hur individers risk för intensivvård med covid-19 samvarierar med typen av område de bor i. Risken för intensivvård med covid-19 har varit högst i områden med hög befolkningstäthet, hög andel som lever i relativ fattigdom och hög andel utrikesfödda. Det visar en analys som Folkhälsomyndigheten och Stockholms universitet har gjort.

Den här rekommendationen beskriver vilka grupper som ska erbjudas vaccination först (prioriteras). Rekommendationen är ett stöd till regionernas egna beslut om vaccination mot covid-19 och ett underlag för att kunna ta beslut utefter olika förutsättningar.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och de symtom som rapporterades. Undersökningen gjordes med stöd av Försvarsmakten.

Rapporten beskriver förekomsten av covid-19 och IVA-vårdade på grund av covid-19 bland personer inom olika yrkeskategorier. Generellt visar resultatet att skillnaderna mellan olika yrkesgrupper inte är särskilt stora, och att de minskade under hösten när smittan spred sig i samhället.

Det är av vikt att identifiera grupper i befolkningen som har en ökad risk att drabbas av allvarlig sjuklighet i covid-19 i syfte att bedriva riktade insatser och förebygga fortsatt smittspridning. För att få kunskap om insjuknande i covid-19 skiljer sig mellan olika yrkesgrupper har persondata från…

Här presenteras kunskap om hur folkhälsan påverkas av covid-19-pandemin. På sidan finns bland annat en samlad bedömning av folkhälsan under pandemin 2020 utifrån analyser av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa, men även av folkhälsoarbetet.

Hitta allmän information om statistik på nationell, regional och kommunal nivå om vaccinationer som ges i Sverige inom barnvaccinationsprogrammet, till exempel mot mässling, difteri eller HPV. Du hittar även statistik om covid-19-vaccinationer.

Folkhälsomyndigheten har inventerat forskningen om covid-19 och personer som lever med hiv. I den här rapporten sammanställer vi kunskapsläget när det gäller sjuklighet, dödlighet och pandemins psykosociala utfall.

Ändringsförfattning. Beslutade: 28 april 2020. Gäller från och med: 5 maj 2020.

Liksom under 2020 har antalet fall av många smittsamma sjukdomar varit lägre 2021 än före pandemin. Pandemins påverkan är komplex, och olika smittskyddsåtgärder, ett minskat resande och färre vårdbesök har bidragit till färre fall av vissa smittsamma sjukdomar.

Här finns samlad information om aktuella vacciner och vaccinationer mot covid-19, riktad till vårdpersonal som utför vaccinationerna. Vägledningen uppdateras löpande.

Sentinelprovtagning hjälper oss att övervaka influensa, covid-19 och RS-virus. Läkare och mottagningar inom primärvården tar prover från patienter med luftvägssymtom och skickar dem till oss för analys.

I den här rapporten presenterar vi resultat från en enkätundersökning om acceptans för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige födda utanför Europeiska unionen (EU) och Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Storbritannien. Undersökningen genomfördes under våren 2021 från mitten av april till mitten av maj, för…

Under november och december 2020 genomförde Folkhälsomyndigheten en mindre undersökning kring immuniteten för covid-19 hos barn, unga och personal i totalt fyra skolor i Stockholm. Detta var ett samarbete med personal från Sachsska barn-och ungdomssjukhuset, Södersjukhuset och Astrid Lindgrens barnsjukhus, Karolinska Universitetssjukhuset. Totalt deltog 229 personer i undersökningen, i olika åldrar…

Ändringsförfattning. Beslutade: 24 september 2020. Gäller från och med: 1 oktober 2020.

Rekommendationerna om vaccination uppdateras och anpassas i enlighet med aktuella underlag om sjukdomsbörda, epidemiologiskt läge och möjlig användning av godkända vacciner. Dessa rekommendationer gäller från 1 september 2025 tills vidare.

Folkhälsomyndigheten har beslutat att från den 1 november 2022 avsluta den allmänna rekommendationen om vaccination mot covid-19 för åldrarna 12–17 år.

Denna rapport är en delredovisning i regeringsuppdraget, daterad 2020-12-29 och inkluderar en rekommendation för fortsatt vaccination av prioriterade grupper i en andra fas.