Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten ger en samlad bild av vårt arbete med att ta fram och sprida kunskap samt kartlägga förekomsten av stigmatisering i befolkningen. Den vänder sig huvudsakligen till dig som arbetar inom områdena psykisk hälsa, suicidprevention och folkhälsa, eller som på annat sätt kommer i kontakt med

Vägledning om profylax mot hepatit A, både före och efter exponering. Bland annat beskrivs vilka personer som kan ha ökad risk för smitta, hos vilka närkontakter till den smittade behovet av postexpositionsprofylax bör bedömas och hur profylaxen bör erbjudas.

Vägledningen är ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av fastighetsägare och andra intresserade. Vägledningen är framtagen för att tillämpas på alla bostäder som är hyresrätter eller bostadsrätter.

Rapporten är till för personer som möter unga migranter, inom exempelvis hälso- och sjukvård, kommun, landsting, myndigheter och civilsamhällets organisationer. Den vänder sig även till tjänstemän, beslutsfattare och forskare inom området.

Rekommendationerna kan utgöra ett underlag för regionerna om hur de bör erbjuda vaccination mot pneumokocker till personer i riskgrupper. Målgruppen för rekommendationerna är regionernas huvudmän och smittskyddsenheter samt hälso- och sjukvårdspersonal.

Rapporten beskriver dialoger med olika aktörer för att utveckla arbetet med att förbättra barns och ungas livsmedelskonsumtion. Dialoger har förts med representanter för näringsliv, civilsamhälle, kommuner, regioner och staten.

Denna rapport är en sammanställning av 2018 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige.

Den här rapporten beskriver syfte och bakgrund till de 59 frågor som ingick i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor? (HLV) 2024.

Rapporten är en kunskapssammanställning om hälsoeffekter av värme och av vetenskapligt förankrade råd för att hantera negativa hälsoeffekter av höga temperaturer i Sverige.

Rapporten visar att förekomsten av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer är ojämt fördelade mellan deltagande enheter.

De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.

UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. Rapporten vänder sig bland annat till yrkesverksamma som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom SRHR, hiv och STI. Den riktar sig även till myndigheter, civilsamhällets organisationer samt tjänstemän och

Denna rapport bidrar till förståelse för vilka insatser och målgrupper som berörts och kan användas för att utveckla och planera fortsatt regionalt och lokalt ANDT-förbyggande arbete och arbete inom tillsynsverksamheter med stärkt fokus på jämlikhet i hälsa.

Rapporten ger en aktuell bild av psykisk hälsa och suicid i Sverige och beskriver utvecklingen under 2000-talet. Statistiken är uppdelad på barn och vuxna i olika åldersgrupper, samt efter kön. Målgruppen är personer som behöver aktuell kunskap om området.

Vägledningen riktar sig till dig som är detaljhandlare som vill börja sälja eller säljer tobaksvaror, elektroniska cigaretter och påfyllningsbehållare eller tobaksfria nikotinprodukter samt partihandlare som vill börja sälja eller säljer tobaksvaror. Vägledningen ger stöd för vilka rutiner ett

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

Rapporten beskriver hur Folkhälsomyndigheten i ett pilotprojekt har testat att tillämpa en systemanalytisk metod på några avgränsade områden inom livsmedelskonsumtion.

Rapporten sammanställer statistik från olika datakällor för att ge en sammanfattande och aktuell lägesbild av psykisk hälsa och suicid, bland barn och vuxna, samt att beskriver utvecklingen under 2000-talet.

Folkhälsomyndigheten följer den internationella forskningen om hur pandemin påverkar den psykiska hälsan i befolkningen och uppdaterar resultaten i takt med att nya studier publiceras. Den här publikationen sammanfattar de senaste resultaten från studier, där deltagarna har tillfrågats vid minst

I rapporten Acceptans för covid-19-vaccination (del 2) presenteras resultat från en undersökning om acceptans för vaccination mot covid-19 bland invånare i Sverige födda i Afrika och Mellanöstern.

I rapporten presenteras de hälsoekonomiska utvärderingar som genomförts om att utreda behov, kostnader och att genomföra hälsoekonomiska analyser för vaccination mot HPV. Dels som catch-up-vaccination till pojkar och män och dels som en riktad insats till män som har sex med män (MSM),

Rapporten är en sammanställning av 2023 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige (Svenska HALT).

Rapporten redovisar resultat från en kartläggande litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar baserade på nordiska studier om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också

I denna rapport presenterar vi resultat från en undersökning av sambandet mellan skolbarns fysisk aktivitet och deras rapporterade psykiska hälsa.