Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Med Fritidskortet får barn och ungdomar mellan 7 och 16 år möjlighet till en meningsfull fritid tillsammans med andra. Det är viktigt för att må bra. Fritidskortet ger barn och ungdomar bättre möjligheter att delta i idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv.

Vad vi äter påverkas och styrs till stor del av hur mat marknadsförs, prissätts och görs tillgänglig. Här beskriver vi hur offentliga styrmedel kan användas för att skapa bättre förutsättningar för en hälsosam livsmedelskonsumtion.

Minoritetspolitikens mål är att ge skydd för de nationella minoriteterna och stärka deras möjligheter till inflytande, samt stödja de historiska minoritetsspråken så att de hålls levande. Att ta hänsyn till hälsa är en avgörande komponent för att kunna uppnå målet.

Här hittar du mer information om hur du packar provet rätt och vilka regler som gäller för transport av smittsamma ämnen.

Uppsala universitet genomförde på uppdrag av Folkhälsomyndigheten en studie under 2023 för att undersöka ungdomars hantering av samhällskriser genom att följa diskussioner på sociala medier.

Kommuner och regioner berättade om sitt folkhälsoarbete i form av en utställning. Fokus var små och mindre kommuners utmaningar och möjligheter. Här nedanför finns en kort sammanställning av utställningarna.

Underlagsrapporten presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av aktörer och deras verksamheter med koppling till området existentiell hälsa i Sverige.

Det vi äter påverkas av så mycket mer än våra egna val, såsom hur mat marknadsförs, diskuteras och görs tillgänglig. Genom att förstå dessa samband kan vi skapa bättre förutsättningar för en hälsosam konsumtion av mat och jämlik hälsa. Alla dessa förutsättningar kan förstås tillsammans under

Underlagsrapporten utgör del av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag om att genomföra insatser för att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken.

Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.

Hälsofrämjande och förebyggande arbete kan bedrivas på olika nivåer och arenor. Här hittar du information om vad hälsofrämjande och förebyggande arbete kan innebära inom området psykisk hälsa och suicidprevention, förslag på konkreta insatser och stöd för planering och genomförande.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Rapporten inkluderar resultat från drygt 300 studier från hela världen, där många olika aspekter har studerats, allt från olika sätt att skapa förutsättningar för hälsa och välbefinnande på samhällsnivå till vård och behandling av personer med olika sjukdomar.

Faktabladet, från Utblick folkhälsa, riktar sig till beslutsfattare och andra som arbetar med suicidprevention på nationell, regional eller lokal nivå.

Praktisk handledning inför transport av prover som skickas till Folkhälsomyndigheten för mikrobiologisk analys och riktar sig till dem som nyttjar denna tjänst.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till och med den 20 mars 2022.

I denna rapport beskriver myndigheten hälsofrämjande insatser för romer i de före detta pilotkommunerna Göteborg, Helsingborg, Linköping, Luleå och Malmö, och i de nuvarande utvecklingskommunerna Borås, Haninge, Stockholm, Gävle och Uppsala. Folkhälsomyndigheten föreslår även utvecklingsåtgärder

På fritiden finns många möjligheter till rörelse, till exempel genom idrott och motion, kulturaktiviteter, frilufts- och föreningsliv. Här får du en överblick över hur fritidssektorn kan bidra till rörelse, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad olika verksamheter kan göra för att främja

I det här faktabladet sammanfattar vi resultaten från en undersökning i sociala medier som belyser existentiella perspektiv på hälsa bland personer som är 65 år och äldre.

Rapporten redovisar resultatet av en undersökning om hur svenska dagstidningar har rapporterat om självmord under 2000 och 2020. Rapporten riktar sig till yrkesverksamma inom media och andra som kommunicerar offentligt om självmord och suicidprevention.

Rapporten handlar om implementering. Här presenteras och diskuteras hur nya insatser, arbetssätt och produkter kan spridas och implementeras. När det nya, ibland efter många års utvecklingsarbete, bedöms som rimligt och lämpligt, förväntar man sig kanske att det ska börja användas relativt omgående.

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa

Checklistan är framtagen för att ge ett praktiskt stöd i implementeringsprocesser. Den inleds med fyra centrala frågor om behov, insats, kunskapsstöd och plats för implementering.

I den fiktiva kommunen Äppleboda planerar man att implementera en insats för att förebygga höftfrakturer. Se hur de har använt checklistan som stöd i sitt arbete.