Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn och unga i åldern 13–18 och deras skärmanvändning.

Rapporten tar upp några av nyckelfaktorerna när det gäller ett ändamålsenligt stöd till barn som växer upp med allvarliga svårigheter hemma. Till exempel tidig upptäckt, tidiga insatser, samverkan mellan verksamheter och ett hänsynstagande till både den enskilda och hela familjens behov.

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska hälsa. Även de yrkesgrupper som arbetar med barn och unga kan ha intresse av rapporten.

Rapporten ger en samlad bild av vårt arbete med att ta fram och sprida kunskap samt kartlägga förekomsten av stigmatisering i befolkningen. Den vänder sig huvudsakligen till dig som arbetar inom områdena psykisk hälsa, suicidprevention och folkhälsa, eller som på annat sätt kommer i kontakt med frågor som rör människors attityder och beteenden.

Underlagsrapporten presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av aktörer och deras verksamheter med koppling till området existentiell hälsa i Sverige.

I samband med suicidpreventiva dagen den 10 september lanserar Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen nytt kunskapsmaterial om stöd till efterlevande vid suicid. I en bred informationsinsats lyfts även vikten av att stödja den som mår dåligt.

Rapporten handlar om insatser för att öka den fysiska aktiviteten i skolan och effekten på barns och ungas psykiska hälsa. Insatserna gäller exempelvis införandet av styrketräning på idrottslektionerna, rörliga lekredskap på skolgården eller yogalektioner.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar med frågor om suicidprevention på kommunal, regional och nationell nivå. Den ger en lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet – både idag och med en tillbakablick.

Många plattformar och appar är utformade för att snabbt förhöja positiva känslor och dämpa negativa, och för att vi ska vilja använda dem mer och mer. Det innebär risk för beroendeliknande användning av digitala medier.

Syftet med rapporten är att öka kunskapen om livsvillkor, livskvalitet och hälsa för grupperna bisexuella och pansexuella. Därtill ska resultat och förslagna insatser inspirera till att målgrupperna i högre grad arbetar med bi- och pansexuellas hälsa.

Den här rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017. Det omfattar det suicidpreventiva arbete som bedrivs av Folkhälsomyndigheten, andra berörda myndigheter och den ideella sektorn. Vi presenterar också aktuell statistik om

Rekommendationerna som rör barn upp till 12 år vänder sig i första hand till föräldrar och andra vuxna som möter barnen i deras vardag.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande…

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare. Den ger aktuell kunskap om befolkningens inställning till narkotika och kan bidra till en

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Den 4 mars uppmärksammas Världsfetmadagen, i år med fokus på hälsofrämjande och hållbara samhällen. Samtidigt presenterar Folhälsomyndigheten en ny analys som ger ökad kunskap om utvecklingen av övervikt och fetma i Sverige över tid.

Ta del av forskningen bakom rekommendationer och vägledning för barns och ungas digitala medieanvändning. Du hittar också rekommendationerna för barns och ungas digitala medieanvändning.

Den här systematiska översikten av översikter undersöker vilka effekter förebyggande insatser har på barnens hälsa och om de kan stärka skyddande faktorer för barnen. Rapporten ska fungera som stöd för prioriteringar för fortsatta insatser till barn i de här familjerna. Den ska också fungera som stöd för arbetet med att utveckla nya förebyggande metoder och att utvärdera insatser som redan används på gruppen.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.