Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Detta kunskapsunderlag togs fram under 2023‒2024 utifrån ett regeringsuppdrag och sammanfattar den litteratur, den statistik och de erfarenheter som ligger till grund för Folkhälsomyndighetens bedömning. 

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och insatsområden som ska ge en inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Den hälsoekonomiska analysen är en del av myndighetens regeringsuppdrag ”Vaccin mot pneumokocker till riskgrupper - beslutsunderlag för ändring av nationella vaccinationsprogram”. Underlaget riktar sig i huvudsak till berörda personer vid Regeringskansliet, men även till landsting och andra myndigheter.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande…

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket för att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och insatsområden som kommer att vägleda arbetet mot en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

Kartläggning för att utveckla kunskapen om och arbetet med existentiell hälsa inom folkhälsopolitiken, publikationerna är återredovisning av regeringsuppdrag.

Enheten är en stödfunktion till generaldirektören.

Det övergripande målet för svensk tobaks- och nikotinpolitik är minskade medicinska och sociala skador orsakade av tobaks- och nikotinprodukter.

Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att genomföra insatser för att stärka och utveckla arbetet med att förebygga spelproblem och verka stödjande och pådrivande i förhållande till berörda aktörer.

I dagarna startar Folkhälsomyndigheten en nationell informationssatsning om säker och balanserad skärmanvändning bland barn och unga. Bland annat skickas en broschyr hem till vårdnadshavare med barn i åldrarna 6–13 år.

I nuläget saknas data för nationell uppföljning av vårdhygieniska rutiner och vårdrelaterade infektioner (VRI). Tillsammans med Socialstyrelsen har vi inom ett gemensamt regeringsuppdrag tagit fram förslag för insamling av nationell aggregerad data inom vårdhygienområdet.

För att bromsa antibiotikaresistensen behövs bättre kunskap om hur vi använder befintliga antibiotika. Här beskriver vi två studier som Folkhälsomyndigheten har genomfört för att utvärdera hur vi kan använda befintliga antibiotika på bästa sätt inom sjukvården.

Under 2021 samlade vi in nya data till Swelogs – en av världens största undersökningar för att studera relationen mellan spel om pengar och människors hälsa. Syftet med Swelogs är att studera förändringar både i befolkningen i stort och i olika delgrupper.

Vi går med jämna mellanrum igenom våra publikationer för att säkerställa att innehållet är aktuellt. Nedan hittar du publikationer som har tagits bort under 2024.

Under hösten 2025 genomför Folkhälsomyndigheten och myndigheter i de övriga nordiska länderna en enkätundersökning om spel om pengar.

Det finns många vinster med att investera mer i hälsofrämjande, förebyggande och tidiga insatser. Tillsammans med Vinnova och ESV har vi ett regeringsuppdrag att bygga upp ett långsiktigt nationellt stöd för utfallsfokuserade arbetssätt och investeringsmodeller för en god och jämlik hälsa.

Antibiotikaresistens är ett komplext problem som kräver nya lösningar. Därför behövs samverkan och sambarbete inom forskning och industri.

Folkhälsa betraktas alltmer som en viktig drivkraft för att nå en hållbar samhällsutveckling. Genom ett ökat utbyte av kunskap och erfarenheter och mer samverkan skulle folkhälsopolitiken och den regionala utvecklingspolitiken kunna förstärka varandra och bidra till varandras måluppfyllelse.

För att motverka antibiotikaresistens krävs samordnade insatser över sektorgränserna. Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket leder därför en nationell samverkansfunktion mot antibiotikaresistens.

Barn och unga ska kunna växa upp i en miljö som uppmuntrar till rörelse. Det konstaterar Folkhälsomyndigheten i en ny rapport som bland annat innehåller förslag på insatsområden för att minska stillasittandet i barnens vardag.

Det går inte att undvika det naturliga åldrandet, men det går att stärka det friska och skjuta upp funktionsnedsättningar. Hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande insatser från såväl samhällets som individens sida kan förbättra livskvalitén och bidra till minskade samhällskostnader för vård och

Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att samordna det nationella arbetet inom områdena psykisk hälsa och suicidprevention. I samordningsuppdraget lägger vi fokus på att bygga långsiktiga strukturer för samverkan mellan olika aktörer på nationell nivå.

Nationella minoriteter i Sverige är judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer. Folkhälsomyndigheten har i uppdrag att följa hälsan bland de nationella minoriteterna och då inkluderas urfolket samer. Myndigheten ska bidra till jämlika förutsättningar för en god hälsa.