Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I detta faktablad presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Handboken beskriver arbetsmetoder som förstärker kommunens och polisens tillsyn av krogarna på ett sätt som gör krögare med personal medvetna om sitt ansvar att förebygga våld och skador.

Här kan du fördjupa dig i lagens krav hur du ska bedöma lokaler på ett serveringsställe vid ansökningar om serveringstillstånd och vid tillsyn över ett befintligt serveringstillstånd.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.

I metodbeskrivningen för Swelogs 2015 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.

Här kan du fördjupa dig i lagens krav, hur du ska bedöma mat och kök på ett serveringsställe vid ansökningar om serveringstillstånd och vid tillsyn över ett befintligt serveringstillstånd.

En fördjupad analys av utvecklingen kopplat till spridningen av covid-19 under år 2020. Analysen baseras i huvudsak på en enkätundersökning om spel om pengar och covid-19 som besvarades av drygt 4 000 personer.

Rapporten beskriver förekomsten av covid-19 och IVA-vårdade på grund av covid-19 bland personer inom olika yrkeskategorier. Generellt visar resultatet att skillnaderna mellan olika yrkesgrupper inte är särskilt stora, och att de minskade under hösten när smittan spred sig i samhället.

I metodbeskrivningen för Swelogs 2018 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.

Kunskapsstödet visar hur man kan lägga upp ett förebyggande arbete med hög kvalitet utifrån lokala och regionala behov inom området ANDTS-prevention.

Vägledningen främsta syfte är som hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken.

Isolaten från insamling vecka 11 och 34 ingår i en gemensam rapport från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket.

Rapporten beskriver den aktuella situationen och utvecklingstrender inom ANDTS-området utifrån kunskapsunderlag och webbstatistik publicerad av myndigheter och ideella organisationer. I en avslutande kommentar uppmärksammar vi vissa av de förhållanden och trender som inte är i linje med politikens

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Vägledningen syftar till att ge kommunerna praktisk hjälp för att sköta sitt uppdrag. Det sker bland annat med användning av domstolsavgöranden och exempel på svar som Folkhälsomyndigheten har gett på inkomna tillsynsfrågor.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2006.

Rapporten kan användas som kunskapsstöd för de som vill veta mer om ljud och buller samt olika metoder för att mäta och beräkna buller och höga ljudnivåer. 

Utbildningsmaterialet riktar sig till personal som arbetar i serveringsmiljö och används vid utbildningar i metoden Ansvarsfull alkoholservering. Den här utbildningen är för dig som arbetar på ett serveringsställe. Du kan bidra till att skapa en trevlig serveringsmiljö genom att serveringen av

Vägledningen vänder sig till dig som arbetar som kommunal handläggare och som prövar ansökningar om serveringstillstånd enligt alkohollagen.

Rapporten besrkvier ett digitalt smittspårningsverktyg för covid-19 och de data som samlats in av sju regioner och exporterats från verktyget till Folkhälsomyndigheten.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion med fokus på socioekonomiska skillnader.

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.