Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Kommuner kan samarbeta med skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och civilsamhälle för att nå grupper som rör sig mindre. Kommuner, föreningar och studieförbund kan planera och genomföra gemensamma insatser som riktade aktiviteter, familjearrangemang eller insatser i socioekonomiskt utsatta områden. Alla aktörer inom fritidssektorn…

I Sverige beräknas den totala alkoholkonsumtionen vara 8,4 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Ungefär 16 procent av befolkningen har en riskkonsumtion, vilket är en konsumtion som ger en tydligt ökad risk för skador och sjukdomar.

I rapporten redovisas hur du kan genomföra, illustrera och förstå analyser av ojämlikhet i förutsättningar för hälsa, och i hälsa, utifrån det folkhälsopolitiska ramverket.

I detta faktablad presenterar Folkhälsomyndigheten en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020. Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

I det här faktabladet redovisar vi resultat från analyser om sysselsättning, inkomst och suicid. Resultatet visar genomgående att skiften från förvärvsarbete till andra former av sysselsättningar eller inkomstkällor innebar en ökad risk för suicid jämfört med att stanna kvar i förvärvsarbete.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör boende och närmiljö och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

I faktabladet redogörs hur utbildning och inkomst kan användas för att mäta socioekonomi. Vi beskriver skillnader som finns mellan måtten och vilka för- och nackdelar de har.

Faktabladet sammanfattar Folkhälsomyndigheten resultaten från en multinationell observationsstudie. I studien undersöktes förekomsten av suicid i början av covid-19-pandemin, jämfört med antalet förväntade suicid, i totalt 21 länder. Sammanställningen visar att förekomsten av suicid tycks vara i

Faktabladet vänder sig till främst till professionen inom områdena folkhälsa, psykisk hälsa och suicidprevention men även yrkesverksamma inom hälso- och sjukvården.

Faktabladet lyfter bland annat frågor om sexuell nöjdhet, utsatthet för sexuella övergrepp och sexrelaterade aktiviteter på internet.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

Det är av vikt att identifiera grupper i befolkningen som har en ökad risk att drabbas av allvarlig sjuklighet i covid-19 i syfte att bedriva riktade insatser och förebygga fortsatt smittspridning. För att få kunskap om insjuknande i covid-19 skiljer sig mellan olika yrkesgrupper har persondata från…

Rapporten är omfattande och bitvis av teknisk natur och lämpar sig för de som är intresserade av att fördjupa sig i kvantitativa mått för att mäta ojämlikhet i hälsa.

Den 19 oktober 2025 påbörjades 42 dagars nedräkning för att deklarera utbrottet avslutat. Om inga nya fall rapporteras deklareras utbrottet avslutat i början av december 2025. Totalt har 64 fall rapporterats från Kasai-provinsen, varav 53 är laboratoriebekräftade. Av dessa har 45 fall avlidit varav

Inga nya fall har rapporterats sedan 28 september 2025. Det finns tecken på minskad smittspridning. Rapport de Situation de la Maladie à Virus Ebola/16ème épidémie (insp.cd) Totalt har 64 fall rapporterats från Kasai-provinsen, varav 53 är laboratoriebekräftade. Av dessa har 42 fall avlidit varav

Rapporten sammanfattar de kärnindikatorer som Folkhälsomyndighetens har tagit fram för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten översiktligt hur olika mått på psykisk hälsa har utvecklats, både före och under covid-19-pandemin, bland arbetslösa och sysselsatta, med fokus på åren 2014/2015–2021.

Denna delredovisning i regeringsuppdraget, daterad 2020-02-04, innehåller en rekommendation för fortsatt vaccination av prioriterade grupper. I denna delredovisning expanderas den andra fasen till att inkludera fler grupper samt att grupper som ska prioriteras i fas 3 beskrivs.

Covid-19 pandemin har inneburit förändringar i vardagen för många, särskilt för personer över 70 år. Förutom ökad risk för död till följd av sjukdomen har äldre också rekommenderats att begränsa sin vardag mer än yngre åldersgrupper. I mars 2020 infördes en rekommendation om att personer 70 år och

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa

Resultat från studien Skolbarns hälsovanor 2021/2022.

Broschyren vänder sig till personal inom vård- och omsorg. Skriften berättar om hur värme påverkar kroppen, om riskläkemedel samt hur vårdpersonal kan bidra till att förebygga ohälsa och sjukdom till följd av värme.

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.