Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2025/2026 kommer den elfte datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor att genomföras. Undersökningen visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och hemma samt vilka levnadsvanor de har.

Vi är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för bättre folkhälsa. Det gör vi genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

I faktabladet presenteras hur folkhälsoperspektivet kan stärkas för att skapa synergier mellan det regionala utvecklingsarbetet och folkhälsoområdet.

7 april 2025 höll vi ett seminarium som lyfte hur vi i det offentliga, i näringslivet och civilsamhället kan arbeta för att nå det folkhälsopolitiska delmålet: Ett samhälle som främjar fysisk aktivitet och bra matvanor för alla.

Folkhälsomyndigheten fick i uppdrag att göra nya mätningar om spel och hälsa i befolkningen 2015 och 2018. Swelogs 2015 gjordes på ett nytt urval ur befolkningen och Swelogs 2018 var en uppföljning av de som deltog 2015 kompletterat med 4 000 16-18-åringar.

Analyserad och kommenterad statistik om miljötobaksrök samt statistik i tabeller och diagram.

Att använda digitala verktyg, t.ex. välfärdsteknik, är ett sätt att öka äldre personers sociala deltagande, självständighet och trygghet – och därmed även det psykiska välbefinnandet.

Syftet med kartläggningen är att översätta de globala målen till en svensk kontext och visa på synergierna mellan målen. Ambitionen är att bidra till ett mer effektivt och ändamålsenligt genomförande av agendan.

Miljöfaktorer både inomhus och utomhus kan påverka människors hälsa. En stor enkät från Folkhälsomyndigheten visar att allt fler upplever besvär som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter på grund av miljön i och omkring sin bostad.

En god hälsa i hela befolkningen är både en förutsättning och ett medel för ett motståndskraftigt samhälle. Men klimatförändringar, bristande ekonomiska resurser och antbiotikaresistens är några av de utmaningar som på olika sätt påverkar folkhälsan. Här har vi samlat information om några av dessa utmaningar för hela samhället.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Faktabladet handlar om erfarenheter av sex- och samlevnadsundervisning. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i åldern 16–84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att nästan en femtedel av befolkningen (19 procent) tycker att skolans sex- och samlevnadsundervisning har gett dem den kunskap som de behöver…

Antibiotika räddar liv och är en förutsättning för människors och djurs hälsa och för vår moderna sjukvård. I Sverige diplomeras nu verksamheter runt om i landet som en del av intitiativet Antibiotikasmart Sverige.

Allt fler upplever hälsoproblem som trötthet, huvudvärk och sömnsvårigheter som kan kopplas till miljön i och runt deras hem. Nya rapporter från Folkhälsomyndigheten visar en markant ökning av sömnstörningar på grund av trafikbuller, samtidigt som tillgången till grönområden är ojämnt fördelad.

Avdelningen övervakar smittsamma sjukdomar, inklusive covid-19, hanterar utbrott och samordnar det nationella smittskyddsarbetet. Vi ansvarar vidare för att bygga och följa upp, analysera och sprida kunskap inom antibiotika, vårdhygien, krisberedskap, miljöhälsa, sexuell och reproduktiv hälsa, hiv/STI-prevention samt våld mot kvinnor med mera.

I dagarna skickas en enkät ut till drygt 110 000 personer i Sverige för att undersöka folkhälsan. Svaren på enkäten gör det möjligt att följa utvecklingen i befolkningen över tid, så att rätt åtgärder kan vidtas för en bättre folkhälsa.

Databasen Folkhälsodata består av uppgifter från flera olika temaområden.

Mer än halva den svenska vuxna befolkningen har övervikt eller obesitas (fetma). Andelen har ökat över tid och det blir allt vanligare med svårare obesitas.

Hembesök i samverkan mellan förebyggande socialtjänst och barnhälsovård innebär att personal från båda verksamheterna tillsammans besöker familjerna i deras hem. På den här sidan har vi samlat information om hembesök i samverkan.

Rapporten utgör en nulägesbeskrivning av arbetet med strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken.

Den 8:e juni lämnande lämnade Kommittén för främjande av ökad fysisk aktivitet sitt slutbetänkande till regeringen. Kommittén har haft i uppdrag att kraftsamla och lämna förslag som kan minska stillasittandet och få fler att röra sig mer i vardagen. Vi har frågat huvudsekreterare Kajsa Mickelsson

Andelen vuxna som dagligen äter frukt och grönsaker och regelbundet äter fisk fortsätter att minska. Samtidigt ökar andelen av befolkningen som ofta dricker sötad dryck, till exempel läsk, visar Folkhälsomyndighetens undersökning Hälsa på lika villkor.

Rapporten beskriver varför egenkontrollen behövs, vilka rutiner som bör finnas och vilka regler som gäller enligt miljöbalken.

Faktabladet sammanfattar vi en internationell kartläggande litteraturöversikt om barns och ungas klimatoro och kompletterar med data över klimatoro hos barn i Sverige. Vi lyfter även hur Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska miljöbyrån (EEA) rapporterar inom området.

Rapportens resultat och slutsatser kan vara värdefulla både för aktörer på regional nivå och andra berörda myndigheter som arbetar med en hållbar regional utveckling eller med folkhälsa.