Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En god hälsa i hela befolkningen är både en förutsättning och ett medel för ett motståndskraftigt samhälle. Men klimatförändringar, bristande ekonomiska resurser och antbiotikaresistens är några av de utmaningar som på olika sätt påverkar folkhälsan. Här har vi samlat information om några av dessa utmaningar för hela samhället.

Vi har gjort en samlad bedömning av covid-19-pandemins och smittskyddsåtgärdernas konsekvenser för folkhälsan under 2020 utifrån folkhälsopolitikens mål om en god och jämlik hälsa.

Vi är många som arbetar med att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. För att underlätta har vi på Folkhälsomyndigheten tagit fram en kunskapsmodell för hur arbetet kan läggas upp. Tanken är att modellen ska bidra till ett strukturerat och långsiktigt arbete som utgår från identifierade behov.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om tandhälsa (munhälsa), såsom självskattad tandhälsa, att ha avstått tandläkarvård trots behov och hur många skolbarn som borstar tänderna.

Människor tillbringar en stor del av sina liv inomhus. Inomhusmiljön i bostäder och olika verksamheter har därför stor betydelse för människors hälsa. Människor kan i sin inomhusmiljö utsättas för ämnen som kan vara negativa för hälsan.

Genom den nationella miljöhälsoenkäten följer vi upp den miljörelaterade hälsan i befolkningen. Vi undersöker hur miljön påverkar hälsan genom att fråga om vilka miljöfaktorer människor utsätts för och vilka hälsoproblem de upplever.

Hänsynsreglerna i 2 kap. utgör en central del av miljöbalken och reglerar all verksamhet och alla åtgärder som kan påverka miljöbalkens mål i 1 kap. 1 § miljöbalken. Dessa regler gäller parallellt med annan lagstiftning om det inte anges särskilt att de inte ska tillämpas.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en uppdaterad nationell strategi mot hiv, aids och vissa andra sexuellt överförbara infektioner (STI). Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa.

Faktabladet handlar om sex mot ersättning. Det bygger på resultat från undersökningen SRHR2017, en enkätstudie där personer i ålder 16-84 år fick svara på frågor om sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR). SRHR2017 visar att det nästan bara är män som betalat eller gett annan ersättning för sex…

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om utomhusmiljö och utomhusvistelse. Det kan handla om miljöfaktorer utomhus som är besvärliga, om bostaden har uteplats eller ej.

Tillgång till ett bra boende och en god närmiljö är viktiga förutsättningar för en god och jämlik hälsa. Storlek och kvalitet på bostaden, samt sociala och fysiska faktorer i närmiljön är faktorer som har betydelse.

Antibiotika räddar liv och är en förutsättning för människors och djurs hälsa och för vår moderna sjukvård. I Sverige diplomeras nu verksamheter runt om i landet som en del av intitiativet Antibiotikasmart Sverige.

Suicidförsök och annat suicidalt beteende är vanligt bland unga personer som identifierar sig som homosexuella, bisexuella, trans- och queerpersoner (hbtq) jämfört med heterosexuella i samma åldersgrupp. I en systematisk litteraturöversikt som Folkhälsomyndigheten sammanfattat granskas risk- och

Delmålet om ett inkluderande och hållbart arbetsliv som främjar psykisk hälsa syftar till att öka fokus på arbetslivets och arbetsmiljöns betydelse för psykisk hälsa. Att ha ett arbete är viktigt för den psykiska hälsan, på flera sätt. Genom arbete blir man delaktig i samhället och kan känna social gemenskap och tillhörighet…

Existentiella frågor är en naturlig del av livet. Relationer, mening i livet och att uppfatta sig vara del av något större, är saker som både framkommer inom forskningen och i Folkhälsomyndighetens intervjuer och enkäter till allmänheten om existentiell hälsa. I podden förklarar projektledaren Emma Lindholm varför den existentiella hälsan…

Vi på Folkhälsomyndigheten arbetar för att alla människor ska ha en god sexuell hälsa.

På myndigheten pågår flera arbeten för tidiga insatser till barn 0-5 år och deras familjer, med avsikt att skapa, stödja och stötta en god start i livet.

Flera olika lagar påverkar förutsättningarna för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen – och därmed folkhälsan.

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt

Folkhälsomyndigheten deltar under Järvaveckan med ett seminarium på temat Gå, dansa, lek – samtal om hälsa och gemenskap. Fritidskortet finns också på plats och informerar om en meningsfull fritid för barn och unga.

Det finns flera datakällor som kan användas för att följa upp och analysera utvecklingen av psykisk hälsa och suicid. Ofta kompletterar de varandra. Här beskriver vi de datakällor som vi brukar använda oss av. Vi länkar även till statistikdatabaser där du kan ta fram egen statistik.

Vi visade en utställning med delar av det nuvarande stödet för folkhälsoarbete. Vid varje station blev det dialoger kring hur vi bäst utformar och paketerar stöd framöver. Här har vi sammanställt de stöd som presenterades.

En affisch som speglar kunskapsläget inom hivprevention, det vill säga att hiv inte överförs vid samlag när en person har välbehandlad hiv, även när kondom inte används.

Ångestsyndrom är ett av de vanligaste psykiatriska tillstånden i Sverige. Hittills har kunskap om befolkningens attityder till personer med ångestsyndrom varit begränsad, eftersom forskningen främst varit fokuserad på andra psykiatriska tillstånd, så som psykossjukdomar. Nu finns både svenska och

Faktabladet sammanfattar resultaten från rapporten Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? och riktar sig till dig som har uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.