Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten visar att trots att många barn har allergibesvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete. I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med särlösningar som pekar ut barnet.

I Folkhälsomyndighetens återrapport för speluppdraget under 2023 lyfts det stora behovet av en fortsatt uppföljning av spelande och spelproblem. Vikten av att ungas spelande adresseras och behovet att ytterligare stärka det lokala, regionala och ideella spelförebyggande arbetet är andra slutsatser

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Rapporten är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa vaccination mot säsongsinfluensa i ett särskilt vaccinationsprogram till riskgrupper jämför med ingen vaccination.

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

En kartläggande litteraturöversikt av longitudinella studier från Norden.

Rapporten riktar sig till tjänstemän och andra intressenter på nationell, regional och lokal nivå som är involverade i planering av folkhälsoinsatser för att främja psykisk hälsa och förebygga psykisk ohälsa och suicid.

Rapporten handlar om det suicidpreventiva arbetet i Jönköpings län där räddningstjänsten har en central, samordnande roll. Rapporten visar att räddningstjänstens roll i det suicidpreventiva arbetet har breddats, från att enbart rycka ut vid akuta suicidlarm, till att ha ett samordningsansvar för

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Rapporten lyfter fram ett tydligt utvecklingsbehov inom vården. En helhetssyn på sexuell hälsa, som inkluderar lust, njutning, relationer och individuella behov krävs för att bättre stödja kvinnor i förändringen som sker efter graviditet och förlossning.

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Rapporten Utrikesfödda och covid-19 redovisar statistik över fall, IVA-vårdade, och dödlighet i covid-19. Rapporten bygger på analyser av uppgifter för perioden 13 mars 2020–15 februari 2021. Den visar att utrikesfödda i Sverige har drabbats hårdare än svenskfödda av covid-19, med högre incidens av

Candidainfektion är en svampsjukdom som företrädesvis ger infektion ytligt i hud/naglar eller på slemhinna. Djupare infektioner med Candida drabbar i regel patienter vars allmäntillstånd är nedsatt, till exempel på grund av cancer, diabetes, operation, hiv etc.

Rapporten beskriver alla de faktorer som har vägts in i beslutet om att inte rekommendera vaccination mot covid-19 till barn yngre än 12 år. Målgruppen för rapporten är allmänheten, vaccinatörer och sjukvårdspersonal.

Rapporten sammanfattar läget vad gäller de nationella vaccinationsprogrammen. Rapporten vänder sig i första hand till regeringen som är uppdragsgivare, men den kan även vara av intresse för andra aktörer inom vaccinationsområdet.

Solna Folkhälsomyndigheten, SE-171 82 Solna. Street address: Nobels väg 18. Östersund Folkhälsomyndigheten, Box 505, 831 26 Östersund. Street address: Campusvägen 20. +46 10-205 20 00, info@folkhalsomyndigheten.se, www.folkhalsomyndigheten.se The national public health survey 2026 A survey on

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Atypiska mykobakterier togs upp som en "övrig anmälningspliktig sjukdom" enligt smittskyddslagen (SmL) 1989 då dessa infektioner blev allt vanligare på grund av hiv och var en av de opportuna infektioner som ingick i definitionen för aids. Då atypiska mykobakterier inte smittar mellan individer så har det aldrig varit någon smittspårningspliktig sjukdom…

Atypiska mykobakterier togs upp som en "övrig anmälningspliktig sjukdom" enligt smittskyddslagen (SmL) 1989 då dessa infektioner blev allt vanligare på grund av hiv och var en av de opportuna infektioner som ingick i definitionen för aids. Då atypiska mykobakterier inte smittar mellan individer så har det aldrig varit någon smittspårningspliktig sjukdom. Sedan hiv blivit en behandlingsbar sjukdom…

Atypiska mykobakterier togs upp som en "övrig anmälningspliktig sjukdom" enligt smittskyddslagen (SmL) 1989 då dessa infektioner blev allt vanligare på grund av hiv och var en av de opportuna infektioner som ingick i definitionen för aids. Då atypiska mykobakterier inte smittar mellan individer så har det aldrig varit någon smittspårningspliktig sjukdom…

Atypiska mykobakterier togs upp som en "övrig anmälningspliktig sjukdom" enligt smittskyddslagen (SmL) 1989 då dessa infektioner blev allt vanligare på grund av hiv och var en av de opportuna infektioner som ingick i definitionen för aids. Då atypiska mykobakterier inte smittar mellan individer så har det aldrig varit någon smittspårningspliktig sjukdom…

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

Denna rapport sammanställer aktuell kunskap avseende epidemiologi, diagnostik och vårdhygien samt ger förslag till handläggning utifrån aktuella evidens och erfarenheter. Dessutom ges exempel på hur landsting och kommuner har arbetat för att kartlägga, hantera och förebygga norovirusutbrott.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.