Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten har tagit fram kärnindikatorer för att följa upp det övergripande folkhälsopolitiska målet ”Att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation”.

För att utveckla och utvärdera det stöd som erbjuds barn i familjer med missbruk, psykisk ohälsa eller våld stöttar Folkhälsomyndigheten 18 projekt, som alla samverkar med forskningsgrupper. Nedan finns en förteckning över samtliga 18 projekt med länkar till mer information om respektive projekt och respektive projekts slutrapport som beskriver de resultat och erfarenheter som tagits fram under projekttiden.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare. Den ger aktuell kunskap om befolkningens inställning till narkotika och kan bidra till en

För många som lever med hiv är inte viruset i sig det största problemet, utan stigmatiseringen som är kopplad till hiv. Hivstigma får negativa effekter för såväl hälsa som livskvalitet hos personer som lever med hiv, men i möten med varandra kan vi alla bidra till att hivstigma minskar.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten en kartläggning av litteraturöversikter om livsvillkorens och levnadsvanornas påverkan på hälsan hos kvinnor i klimakteriet.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå kortfattad information om begreppet folkhälsa och vad som påverkar hälsan i befolkningen. Du får även förklaringar till begrepp som jämlik hälsa och sociala bestämningsfaktorer. Här finns också filmer och andra underlag som beskriver varför vi ska arbeta hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande.

Länsstyrelsen i Västerbotten har genomfört ett pilotprojekt att utveckla metoder och arbetssätt för samordning av ett regionalt arbete för en god och jämlik hälsa. Folkhälsomyndigheten har haft i uppdrag att följa och stödja folkhälso­pilotens arbete. Ta del av slutrapport och material från projektet.

STAD, Stockholm förebygger Alkohol- och Drogproblem, en enhet inom Centrum för psykiatriforskning, SLSO och Karolinska Institutet.

Den här rapporten ger en kortfattad och aktuell lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet på nationell nivå under 2017. Det omfattar det suicidpreventiva arbete som bedrivs av Folkhälsomyndigheten, andra berörda myndigheter och den ideella sektorn. Vi presenterar också aktuell statistik om

Det finns många faktorer som har betydelse för människors hälsa och möjligheter i livet – allt från biologiska faktorer till levnadsvanor, livsvillkor och graden av delaktighet i samhället.

Folkhälsomyndigheten föreslår att regeringen ska klassificera växten kratom som narkotika. Kratom innehåller den narkotikaklassificerade substansen mitragynin, som innebär hälsorisker och kan orsaka dödsfall.

Länsstyrelsen i Stockholm har genomfört ett pilotprojekt om samordning och stärkta förutsättningar för regionalt arbete för en god och jämlik hälsa. Folkhälsomyndigheten har haft i uppdrag att följa och stödja folkhälso­pilotens arbete. Inom ramen för projektet har en rad underlag tagits fram, som kan vara intressanta för dig som arbetar lokalt och regionalt med frågor som berör folkhälsa.

Faktabladet sammanfattar rekommendationer kring policyer för att skydda barn mot skadlig marknadsföring av livsmedel och drycker och sätter dem i relation till dagens livsmedelskonsumtion.

Delmålet om en stärkt kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa och suicidprevention syftar till att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt arbete för att genom forskning och kunskapsutveckling förbättra insatserna för individ, profession och samhälle. Kunskapsutveckling kan ske på många olika sätt; genom…

Här berättar vi kort om faktorer som påverkar de inomhusmiljöer barn vistas i, och hur viktiga dessa miljöer är för att främja barns hälsa. Vi ger också generella råd om hur du som arbetar med miljöhälsa i din kommun kan bidra till en god inomhusmiljö för barn.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om upplevd stress hos barn, unga och vuxna.

Kunskaper och kompetenser utvecklas genom olika former av lärande under livet och har ett starkt samband med människors förutsättningar för en god hälsa. Skolan är en arena som når alla barn och unga, både i sin roll som ansvarig för utbildning, och som plattform för ett hälsofrämjande arbete.

En utvärdering av överenskommelsen mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) visar att stimulansmedlen har bidragit till ökad samverkan, stärkt kompetens, förbättrad kunskap om effektiva arbetssätt och fler planerade och genomförda suicidförebyggande insatser.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har under de senaste två åren arbetat tillsammans för att stärka och förbättra arbetet med fysisk aktivitet på recept, FaR. Nu presenteras resultatet av det uppdraget till regeringen.

I stort sett all marknadsföring syftar till att man ska vilja köpa något. Annonsörerna brukar använda budskap som får mottagaren att känna att hen inte är tillräckligt lyckad, vacker eller glad, och därmed behöver köpa något för att bli just detta. Man säljer ofta in bilden av ett lyckligare och

Folkhälsomyndigheten har till uppgift att följa och aktivt medverka i folkhälsoarbetet inom EU och internationellt. Samarbetet sker främst genom EU:s olika institutioner, Världshälsoorganisationen, WHO, och andra FN-organ.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om bostadsmiljö hur det påverkar hälsan.

Här kan du läsa om faktorer som påverkar övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) – från genetik och livsvillkor till miljö och stress.

Användning av alkohol, narkotika, dopning, tobaks- och nikotinprodukter samt spel om pengar (ANDTS) ökar risken för ohälsa och sociala problem. Vart femte förtida dödsfall i Sverige kan kopplas till bruk av alkohol, narkotika eller tobaksrökning.

Det vi äter kan främja hälsa och välbefinnande och förebygga ohälsa, men också leda till ohälsa. Vi följer befolkningens matvanor med hjälp av fyra indikatorer i undersökningen Hälsa på lika villkor. Dessa är konsumtion av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötad dryck.