Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Den här uppföljningen utgör en del av Folkhälsomyndighetens återredovisning inom uppdraget att stödja genomförandet av politiken avseende alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin samt spel om pengar (ANDTS) 2021–2025. Redovisningen baseras på ANDTS-strategins mål och ger en samlad bild av

I rapporten sammanfattas resultaten av kartläggningen Att inte bara överleva utan faktiskt också leva, som genomförts i samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF).

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Denna rapport beskriver den sexuella hälsan och behov av kunskap och förebyggande insatser bland män som har sex med män i Sverige. Resultaten baseras på enkätstudien MSM2013 med 2 373 deltagare.

Syftet med rapporten är att ge detaljerade resultat för kärnindikatorerna inom målområde 1 samt resultat analyserade utifrån kön, ålder, utbildningsnivå och födelseland.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Rapporten ger en övergripande bild av kunskapsläget om universella arbetsplatsbaserade interventioner som syftar till att förebygga psykisk ohälsa i arbetslivet. Resultaten bygger på en kartläggande litteraturöversikt och tyder på att det finns goda möjligheter att få både kortsiktiga och mer

Rapportens syfte är att ge fördjupad kunskap om SRHR bland målgruppen unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning. En kvalitativ studie om erfarenheter av och reflektioner om sexualitet, relationer och internet.

I rapporten redovisas hur du kan genomföra, illustrera och förstå analyser av ojämlikhet i förutsättningar för hälsa, och i hälsa, utifrån det folkhälsopolitiska ramverket.

I rapporten beskrivs insatser för att minska smittspridning av covid-19 fram till den 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

I denna analys undersöker vi hur individers risk för intensivvård med covid-19 samvarierar med typen av område de bor i. Risken för intensivvård med covid-19 har varit högst i områden med hög befolkningstäthet, hög andel som lever i relativ fattigdom och hög andel utrikesfödda. Det visar en analys

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen som genomfördes vid campus Umeå mellan 31 augusti–14 september 2020, samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 samt de symtom som rapporterades.

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa

Rapporten redovisar resultat från en kartläggande litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar baserade på nordiska studier om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

7 januari 2022 Folkhälsomyndigheten bedömer att principen om närundervisning fortsatt ska gälla för barn och unga vid skolstarten för vårterminen 2022. För att minska risken för utbrott av smittsamma sjukdomar i skolmiljö är det viktigt att fortsätta med både det riktade och det förebyggande arbetet i skolan. 10 januari 2022 För…

Rapporten innehåller relevanta definitioner och en sammanställning av de olika mål och policyramverk som knyter an till miljörelaterad hälsa. Rapporten samlar även de uppföljningssystem som finns för miljörelaterad hälsa i Sverige i dag.

Rapporten visar att forskningen inom hälsokommunikation vilar tungt på paradigm från det medicinska vetenskapsområdet och att den uppvisar brister i utvärdering. Hälsokommunikation är komplext och beroende av sin omvärld, inte minst genom möjligheter med interaktiv kommunikation. Både forskning och

En systematisk kartläggning av litteraturöversikter som studerar skolans betydelse för inåtvända psykiska problem bland skolbarn. När skolan lär barnen om psykisk hälsa och hur denna kan hanteras minskar inåtvända psykiska problem bland barnen. Ett gott socialt stöd från lärarna minskar också

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Denna rapport är en slutredovisning av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag att definiera existentiell hälsa, genomföra en kartläggning och lämna förslag på hur existentiella perspektiv kan bidra till att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa och ett gott psykiskt

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell