Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Rapporten är baserad på den första större enkätstudien bland unga och unga vuxna som lever med hiv i Sverige. Syftet är att ge aktuell kunskap om gruppens hälsoläge, kunskap, attityder och beteende avseende sexuell och reproduktiv hälsa. Översatt till engelska.

Vill du hellre ha statistik framtagen och presenterad tillsammans med animerade grafer och en kortare beskrivande analys finns ett urval av indikatorer i separata resultatrapporter. Rapporterna uppdateras i takt med att ny statistik finns tillgänglig eller ny kunskap tas fram. Resultat per målområde för Folkhälsan i Sverige

Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster. Rapporten riktar sig främst till beslutsfattare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå.

Det finns många tänkbara orsaker bakom de senaste decenniernas ökning av psykisk ohälsa bland tonåringar i Sverige. Resultat från studien Skolbarns hälsovanor visar att självrapporterade psykosomatiska besvär är vanligare bland tonåringar som är stressade över skolarbetet. Detta jämfört med dem som

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Rapporten redovisar resultat från en befolkningsenkät, fokusgruppsintervjuer, expertintervjuer och workshop med civilsamhällsorganisationer som arbetar med psykisk hälsa. Den vänder sig till olika aktörer som arbetar med psykisk hälsa och kommunikation kring psykisk hälsa till allmänheten på

I en undersökning som Folkhälsomyndigheten gjort med vårdnadshavare till barn 8–16 år framgår att många, men inte alla barn har en meningsfull fritid. Undersökningen visar att deltagande i organiserade fritidsaktiviteter kan bidra till en meningsfull fritid.

I detta faktablad sammanfattar Folkhälsomyndigheten en kartläggning av litteraturöversikter om livsvillkorens och levnadsvanornas påverkan på hälsan hos kvinnor i klimakteriet.

Faktabladet riktar sig till dig som arbetar med eller är intresserad av frågor som rör inkomster och försörjningsmöjligheter och dess koppling till en god och jämlik hälsa.

Faktabladet är en sammanfattning av rapporten Kunskapsläget om cannabis och folkhälsa. Faktabladet sammanfattar i korthet aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv.

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Vägledningen vänder sig till kommunala handläggare för att skapa förutsättningar för kommunerna att utforma besluten om att sälja tobak på ett enhetligt sätt. Folkhälsomyndigheten kan endast vägleda kommunerna om vad myndigheten önskar att ett beslut ska innehålla.

I detta faktablad presenteras de vanligaste och viktigaste begreppen inom området spel om pengar, till exempel spelproblem, riskabelt spelande och spelberoende. Syftet med bladet är att underlätta för läsare att förstå området spel om pengar och att kunna använda rätt terminologi.

Många plattformar och appar är utformade för att snabbt förhöja positiva känslor och dämpa negativa, och för att vi ska vilja använda dem mer och mer. Det innebär risk för beroendeliknande användning av digitala medier.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndigheten har inte någon statistik över hur många vuxna som har vaccinerat sig mot HPV. Detta beror på att endast vaccinationer som ges inom de nationella vaccinationsprogrammen får registreras i det nationella vaccinationsregistret. I vissa regioner rapporteras HPV-vaccinationer till regionala vaccinationsregister. Vänd dig till regionen för…

Den senaste vaccinationstäckningen bland barn som vaccinerats mot HPV inom barnvaccinationsprogrammet hittar du dels i ett interaktivt faktablad och dels i Folkhälsomyndighetens statistikdatabas. Statistik över HPV-vaccinationer givna till flickor och pojkar finns här för åren 2021 och senare, även uppdelat per region och kommun. Statistiken kommer från det…

Rapporten belyser vikten av att utforma grönskande utemiljöer för barn i förskola och grundskola för ett naturligt solskydd som samtidigt ger flera positiva hälsoeffekter för barn. Vi tar bland annat upp solexponering, temperatur, luft och fysisk aktivitet.

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en kunskapssammanställning om legionella i miljön. Den är inriktad på både förebyggande arbete och hur miljöutredningar görs för att identifiera och hantera smittrisker.

Detta är en rapport som publiceras 4 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Justering av data kan förekomma på grund av viss eftersläpning av anmälningar i SmiNet.

Här är en årssammanfattning av de smittsamma sjukdomar som anmäldes under 2024.

Vaccination mot humant papillomvirus (HPV) följs genom studier av vaccinationstäckning, vaccineffekt och säkerhet.