Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten visar att det skattade antalet personer med problematiskt narkotikabruk i Sverige har varierat mellan som lägst 63 000 personer och som högst 83 000 personer under perioden 2007–2020.

Rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten resultat från dialoger som genomförts med kommuner och regioner under 2024.

I rapporten presenteras statistiska resultat i form av tabeller från undersökningen utifrån procentandelar för hur unga och föräldrar har svarat på våra frågor.

Rapporten redovisar resultatet av pilottestet Tailoring Immunization Programmes (TIP), en metodologi utvecklad av WHO-Europa. Metoden syftar till att identifiera de faktorer som har störst påverkan i beslutet att vaccinera sig eller ej, i grupper med låg vaccinationstäckning.

Humant immunbristvirus (hiv) identifierades i början av 1980-talet som orsaken till det dödliga sjukdomstillståndet acquired immune deficiency syndrome (aids), och förekommer idag över hela världen.

Förslaget bygger på analyser och underlag som myndigheter, organisationer och föreningar har lämnat, breda dialoger med många aktörer verksamma inom området, till exempel representanter från kommuner och regioner samt vägledande principer för arbetet inom området som pekats ut i internationella

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

I denna rapport identifieras vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna for att minska incidensen av listeriainfektion (listerios) hos människa. Dokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.

Underlagsrapporten utgör del av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag om att genomföra insatser för att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken.

Vi har tittat på faktorer inom skola och lärande, faktorer inom familjen, familjens socioekonomiska förutsättningar och övergripande samhällsfaktorer. Rapporten ska ge beslutsfattare underlag för att rikta uppmärksamhet och resurser åt de verksamheter som har betydelse för barns och ungas psykiska

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

Rapporten är en delrapportering av regeringsuppdraget att löpande uppdatera scenarier för hur smittspridningen av det virus som orsakar sjukdomen covid-19 kan komma att utvecklas framöver (S2020/08831). Här presenteras nationella och regionala scenarier för smittspridning av covid-19 fram till och

Rapporten beskriver hur Folkhälsomyndigheten i ett pilotprojekt har testat att tillämpa en systemanalytisk metod på några avgränsade områden inom livsmedelskonsumtion.

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition under rapportperioden; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).

Rapporten presenterar resultat från en kartläggning av systematiska översikter om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med intersexvariation för att ge en bild av kunskapsläget.

I den här rapporten presenteras resultat från en kartläggande litteraturöversikt om insatser som getts av FHV för att förebygga eller minska psykisk ohälsa bland anställda. Rapporten är en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt inom området från 2015.

I rapporten återfinns detaljer kring genomförandet av undersökningen samt resultaten avseende förekomsten av covid-19 och antikroppar mot SARS-CoV-2 och de symtom som rapporterades. Undersökningen genomfördes med stöd av Försvarsmakten.

Rapporteng beskriver bakgrunden till Folkhälsomyndighetens rekommendation om en allmän vaccination mot covid-19 från 12 år i Sverige. Rekommendationen började gälla från den 11 oktober 2021 och avsåg grundvaccination med två doser mRNA-vaccin givna enligt intervallen för övriga åldrar.

Covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna inom och utanför Sverige kan få negativa konsekvenser för även annan ohälsa och förtidig död. Syftet med denna publikation är att belysa tänkbara negativa konsekvenser för folkhälsan på grund av covid-19-pandemin och samhällets smittskyddsåtgärder utifrån

Rapporten är en systematisk kartläggning av den senaste forskningen. Resultaten kan bidra till att stärka Folkhälsomyndigheten och våra målgruppers uppdrag att följa upp och rapportera om hälsan hos migranter som befinner sig i höginkomstländer och som löper risk att drabbas av ohälsa.

Kunskapsunderlag för rekommendationer för vaccination mot covid-19 hösten 2022. Folkhälsomyndigheten rekommenderar ytterligare en påfyllnadsdos, en ”höstdos,” till vissa grupper från den 1 september 2022. Vilken dos det blir till antal kan skilja sig åt beroende på tidigare rekommendationer.

Denna undersökning visar att i slutet av juni 2020 hade cirka 19 procent av invånarna i stadsdelsområdet Rinkeby-Kista i Stockholm stad påvisbara nivåer av antikroppar mot SARS-CoV-2 i blodet. Ingen statistisk skillnad mellan könen eller mellan åldersgrupper kunde bestämmas. Analysen visar att man

I rapporten beskrivs förekomsten av virusvarianter av särskild betydelse enligt ECDCs definition; B.1.1.7 (alfa), B.1.1.7 med mutation E484K, B.1.351 (beta), P.1 (gamma) samt B.1.617.2 (delta).