Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Region Dalarna och RF-SISU Dalarna har gjort rörelse till en del av skoldagen i över 30 skolor. Nyckeln har varit ett strukturerat arbetssätt för att skapa en förändring som är hållbar över tid. Här kan du läsa om hur de arbetat.

Från och med 1 november 2026 införs anmälningsplikt för vattkoppor och RS-virusinfektion. Här finns information för dig som arbetar som behandlande läkare eller på laboratorium om hur du ska anmäla fall av vattkoppor respektive RS-virusinfektion, covid-19 och influensa.

Rapporten bygger på resultat från olika enkätundersökningar som innehåller frågor om hur ofta befolkningen vistas i park-, natur- eller grönområden eller i skog och mark.

Denna lägesrapport publicerades den 29 maj 2026 och redovisar läget för iGAS vecka 21 (18–24 maj 2026). Det är den sista lägesrapporten för säsongen (juli 2025–juni 2026).

Den här texten vänder sig till dig som jobbar inom vård och omsorg, och som administrerar vaccinationer mot säsongsinfluensa.

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Folkhälsoarbetet i Sverige varierar stort inom allt från organisering, resurser, ledning och styrning, till förutsättningar för samverkan och kunskap hos politiker och tjänstepersoner. Här berättar utredarna Malin Kark och Malin Åman om en kartläggning från Fohm och hur resultaten kan bidra till

Sofia Lindstrand och Sara Birgersson berättar här om Region Östergötlands nya folkhälsostrategi. Strategiskt folkhälsoarbete behöver vara långsiktigt, och en god samverkan ger dem större kraft. Sofia och Sara ser stora folkhälsoutmaningar som bland annat klimatförändringarna, psykisk ohälsa och

Detta är en rapport som publiceras 4 gånger per år med fokus på den epidemiologiska typning av ehec som utförs på Folkhälsomyndigheten. Justering av data kan förekomma på grund av viss eftersläpning av anmälningar i SmiNet.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för det övergripande målet för folkhälsopolitiken att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa för hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Den senaste vaccinationstäckningen bland barn som vaccinerats mot HPV inom barnvaccinationsprogrammet hittar du dels i ett interaktivt faktablad och dels i Folkhälsomyndighetens statistikdatabas. Statistik över HPV-vaccinationer givna till flickor och pojkar finns här för åren 2021 och senare, även uppdelat per region och kommun. Statistiken kommer från det…

I detta faktablad presenteras de vanligaste och viktigaste begreppen inom området spel om pengar, till exempel spelproblem, riskabelt spelande och spelberoende. Syftet med bladet är att underlätta för läsare att förstå området spel om pengar och att kunna använda rätt terminologi.

Vägledningen vänder sig till kommunala handläggare för att skapa förutsättningar för kommunerna att utforma besluten om att sälja tobak på ett enhetligt sätt. Folkhälsomyndigheten kan endast vägleda kommunerna om vad myndigheten önskar att ett beslut ska innehålla.

Detta är en litteraturöversikt över prioriteringsmodeller inom folkhälsoområdet, kunskap som kan bidra till arbetet med strategisk prioritering av behov inom folkhälsoområdet. Översikten riktar sig till dig som är beslutsfattare eller arbetar med strategiskt förebyggande arbete vid myndigheter,

Utvecklingen av antibiotikaresistens går åt fel håll i Europa. Resistenta bakterier som är extra svårbehandlade fortsätter att spridas på europeiska sjukhus, och nya varianter har tillkommit. Det visar en ny stor studie, som bland annat Folkhälsomyndigheten ligger bakom.

Miljöhälsoenkäten följer upp hur boende och närmiljö påverkar hälsan. Resultaten sammanställs i Miljöhälsorapporter som ger underlag för beslut som främjar en hälsosam miljö för alla. Här hittar du aktuella trender och förändringar över tid.

This report describes the monitoring and surveillance systems for influenza in use during the 2025–2026 winter season and the results of both epidemiological and virological surveillance. Data are also compared to previous influenza seasons. See also the tables and figures section as well as the

Verktyg med två enkla metoder för att mäta förbrukning av handdesinfektionsmedel.

Vill du hellre ha statistik framtagen och presenterad tillsammans med animerade grafer och en kortare beskrivande analys finns ett urval av indikatorer i separata resultatrapporter. Rapporterna uppdateras i takt med att ny statistik finns tillgänglig eller ny kunskap tas fram. Resultat per målområde för Folkhälsan i Sverige

I denna rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde vad unga personer gör och vad de upplever att de behöver för att främja sin psykiska hälsa.

De flesta i befolkningen uppger att de har ett gott psykiskt välbefinnande. Men det är också vanligt med olika typer av lätta psykiska besvär, så som oro, stress och sömnbesvär. Här kan du läsa mer om statistik kring psykisk hälsa, vårt uppdrag och vad vi gör, främjande och förebyggande arbete, vad psykisk hälsa är och stigmatisering.

Rapporten innehåller skattning av kostnader för cancer, hjärt- och kärlsjukdom, psykiatriska tillstånd och typ 2-diabetes.

Folkhälsomyndigheten ansvarar för att rapportera ett brett spektrum av statistik om Sveriges folkhälsa till flera internationella organisationer. Underlaget kommer dels från myndighetens egna datakällor, dels från andra svenska myndigheter som vi samordnar rapporteringen för.

Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.