Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Rapporten ger en översikt över kunskapsläget när det gäller hur luftkvaliteten i och vid förskolor och skolor påverkar barns hälsa.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

För TBE finns effektiva vacciner, som kan ges till vuxna och till barn från ett års ålder. Andra sätt att skydda sig mot TBE (och andra fästingburna infektioner som exempelvis borrelia) är att bära kläder som skyddar delar av kroppen, så som långbyxor nedstoppade i stövlar eller liknande. Genom en granskning av kroppen kan man hitta…

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Hur har barns och ungas levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2013/14. Det är en enkätundersökning av levnadsvanor och hälsa

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Rapporten riktar sig till myndigheter, hälso- och sjukvården och civilsamhällets organisationer som möter och arbetar med äldre hbtq-personer. Rapporten riktar sig också till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå.

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.

Rapporten vänder sig till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, skolpersonal, forskare och andra som på olika sätt arbetar med att främja barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa.

Rapporten "Risk- och skyddsfaktorer för problemspelande" presenterar resultaten från den första datainsamlingen i fördjupningsdelen av Swelogs (Swedish longitudinal gambling study). Fördjupningsstudien undersöker framförallt risk-, skydds- och återhämtningsfaktorer för problemspelande. Studien

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med

Lusburen återfallsfeber är en sjukdom som endast drabbar människa och som haft stor global utbredning. I Europa sågs den senast i mitten av 1940-talet på Balkan, och nuförtiden rapporteras den bland annat från västra USA samt Afrika (Etiopien och Sudan).

Chikungunyavirus är en vektorburen zoonos som sprids via myggor av aedes-släktet. Dessa myggor finns över hela världen i tropiska och subtropiska områden. Flera olika däggdjur anses vara reservoar för smittan. Den förekommer i Östafrika, Indien och Sydostasien.

Japansk encefalit är en virusorsakad hjärninflammation som finns i södra Asien och i Australien. Sjukdomen, som ytterst sällan drabbar turister, kan förebyggas genom vaccination. Sjukdomen är en vektorburen zoonos, det vill säga den kan överföras från djur till människor via myggor.

Rift Valley-feber är en virusinfektion som främst drabbar får, getter, kameler och nötkreatur i Afrika söder om Sahara. Människor kan smittas av Rift Valley-feber genom nära kontakt med infekterade djur eller genom bett från infekterade myggor. Smitta mellan människor har inte dokumenterats.

Gula febern är en allvarlig virusorsakad sjukdom som förekommer i delar av Afrika, Central- och Sydamerika. Sjukdomen sprids via myggor och kan orsaka utbrott med många dödsfall.

Sandmyggefeber, som är godartad, finns inte i Sverige. Man kan smittas vid vistelse vid till exempel Medelhavet, och sjukdomen är även rapporterad från Mellanöstern, Indien och Sydamerika. Annan benämning: Sandfly fever.

Höga temperaturer kan ge direkta effekter på hälsan. Bland annat förvärra hjärt- och kärlsjuklighet och bidra till uttorkning. Hur allvarliga effekterna blir avgörs av hur varmt det är och hur länge de höga temperaturerna varar.

Hos vilda fåglar i hela världen cirkulerar en stor mängd olika influensa A-virus utan att orsaka påtaglig sjukdom hos fåglarna. Utbrott orsakade av influensavirus från vilda fåglar förekommer framförallt hos fjäderfä. I en del fall kan viruset också genom mutation anpassas till fortsatt spridning