Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Screening för tuberkulos erbjuds nyanlända från länder med hög förekomst som en del av hälsoundersökningen, vilken bör genomföras så snart som möjligt efter ankomst. Här finns information om länder med hög risk för tuberkulos (TB) samt länder med en hög andel multiresistent tuberkulos (MDR-TB).

Beskrivning och kvalitetsgradering samt olika interventioner.

Information från Folkhälsomyndigheten

I P3-laboratoriet hanteras smittämnen för vilka det föreligger risk för allvarliga konsekvenser i form av svår sjukdom om en person exponeras. Det rör sig om smittämnen som kan vara mycket smittsamma eller som ger infektioner som det finns begränsade möjligheter att bota och/eller förebygga.

Agenda 2030 är en FN-resolution med 17 globala mål och 169 delmål för att ställa om världen mot en hållbar utveckling.

En kartläggning av unga migranters sexuella och reproduktiva hälsa och rättigheter i Sverige.

Hiv kan vara svårt att upptäcka eftersom infektionen ofta inte ger några symtom. Om symtom uppkommer brukar det ske kort efter överföringstillfället eller efter flera år när immunförsvaret försvagats.

På denna sida hittar du information om Folkhälsomyndighetens avslutade utredningar.

Denna sida vänder sig till vården för att informera de som vaccineras.

Folkhälsomyndigheten följer aktivt utvecklingen av tuberkulos i samhället och har inte hittat några tecken på att risken att insjukna i tuberkulos har ökat utanför riskgruppen personer födda i land med fortsatt hög förekomst. Risken att smittas är fortsatt låg i Sverige. Vi har inte heller sett någon smittspridning i samhället från boenden för asylsökande.

Information om vaccinationsprogrammet genom tiderna finner du här nedan. Att vi i tabellen inte alltid anger exakta årtal beror på att vaccineringen började vid olika tidpunkter i olika delar av landet.

För att förebygga brist på viktiga antibiotika tar Folkhälsomyndigheten regelbundet fram en prioriteringslista. Listan identifierar de antibiotikaprodukter som riskerar att bli svårtillgängliga – och som är mest kritiska för vården. Listan uppdaterades maj 2026. Beredningsformer till barn

Många samhällsaktörer uppfattar att de arbetar med insatser kopplade till existentiella frågor, men det finns flera olika tolkningar av begreppet existentiell hälsa. Det visar en ny kartläggning som Folkhälsomyndigheten gjort på uppdrag av regeringen.

De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.

Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar i Sverige. Här hittar du information om vilka sjukdomar som ska anmälas enligt smittskyddslagen och hur du som vårdgivare gör för att anmäla dessa i Sminet.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar härmed att människor från Ukraina oavsett migrationsstatus får tillgång till hälso- och sjukvård som är nödvändigt ur ett smittskyddsperspektiv. Detta innefattar testning och vid behov behandling av smittsamma sjukdomar, samt vaccination enligt det nationella

Prematura (för tidigt födda) barn är mer sårbara för vissa infektionssjukdomar än fullgångna barn. Detta gäller särskilt kikhosta, som kan vara livshotande för de allra yngsta spädbarnen. Barn födda före gestationsvecka 32+0 behöver därför ett tidigt och förstärkt skydd.

Ändringsförfattning. Beslutade: 16 april 2025. Gäller från och med: 1 maj 2025.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

En kartläggande litteraturöversikt om intersektionellt stigma bland icke-vita hbtqi-personer.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Här hittar du faktablad, poddavsnitt, bilder, filmer, affischer och samtalsmaterial om sjukdomar och vaccinationer.

Nedan redovisas data och information kring utbrott av anmälningspliktiga sjukdomar i Sverige 2016.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1998.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2001.