Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
Relaterade sökfrågor: vad är riskgrupp vad är difteri vad är aids
902 träffar på Nationellt folkhälsomål inom Hela webbplatsen
-
Veckorapport om calicivirus, vecka 5, 2025
Uppdaterad:Denna veckorapport publicerades den 6 februari 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 5 (27 januari–2 februari 2025).
-
Veckorapport om calicivirus, vecka 3, 2025
Uppdaterad:Denna veckorapport publicerades den 23 januari 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 3 (13–19 januari 2025).
-
Veckorapport om calicivirus, vecka 11, 2025
Uppdaterad:Denna veckorapport publicerades den 20 mars 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 11 (10–16 mars 2025).
-
Nytt kunskapsunderlag om allvarliga streptokockinfektioner
Publicerad:Ett nytt kunskapsunderlag från Folkhälsomyndigheten sammanfattar den aktuella kunskapen om iGAS, allvarliga infektioner orsakade av grupp A-streptokocker. Underlaget syftar till att stödja fortsatt arbete på nationell nivå för att förebygga iGAS, och har tagits fram i samverkan med en extern
-
Vår beredskap – skydd för befolkningen vid hälsohot
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten arbetar aktivt för att skydda befolkningen mot smittsamma sjukdomar och allvarliga hälsohot, både i vardag och kris. Här kan du läsa om vårt ansvar, våra beredskapsfunktioner och hur vi samverkar med andra aktörer för att säkerställa ett effektivt skydd.
-
Folkhälsomyndighetens uppdrag
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten har ett nationellt ansvar för folkhälsofrågor. Vår uppgift är att främja en god och jämlik hälsa, förebygga sjukdomar och skador samt verka för ett effektivt smittskydd och skydda befolkningen från olika former av hälsohot. Särskild vikt ska fästas vid de grupper som löper störst risk att drabbas av ohälsa.
-
Kartläggning av familjecentraler och familjecentralsliknande verksamheter
Uppdaterad:Folkhälsomyndigheten har tillsammans med Socialstyrelsen haft i uppdrag att kartlägga familjecentraler och andra liknande verksamhetsformer. Kartläggningens resultat visar att det finns behov av att stärka verksamhetsformerna.
-
Mikrobiella övervakningsprogram
Uppdaterad:De nationella mikrobiella övervakningsprogrammen med karaktärisering av smittämnen på nationell nivå är en viktig del i landets smittskyddsarbete. Programmen syftar till övervakning, utbrotts-, metod- och kvalitetsstöd samt till utvärdering av preventiva insatser som vaccinationer.
-
FaR i Sverige – En beskrivning av regionernas arbete med metoden Fysisk aktivitet på recept
Publicerad:Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod med gott vetenskapligt underlag som utvecklats i Sverige och den är ett användbart verktyg för hälso-och sjukvården. Rapporten FaR i Sverige beskriver det regionala arbetet med FaR-metoden avseende bland annat styrning, ledning, utbildning, kunskapsstöd
-
Infektion med EHEC/VTEC
Publicerad:Socialstyrelsen, Folkhälsomyndigheten, Jordbruksverket, Livsmedelsverket och SVA har gemensamt arbetat fram en femårig strategi som ska minska risken för att människor smittas av ehec/vtec. Rapporten beskriver hur risken för infektion hos människor kan minskas genom exempelvis åtgärder inom
-
Infektion med Cryptosporidium
Publicerad:Jordbruksverket, Livsmedelsverket, Folkhälsomyndigheten, Socialstyrelsen och Statens veterinärmedicinska anstalt har gemensamt tagit fram en strategi för arbetet med cryptosporidiuminfektion. Rapporten listar de åtgärder som myndigheterna anser som särskilt angelägna för att minska risken för
-
Infektion med Listeria monocytogenes
Publicerad:I denna rapport identifieras vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna for att minska incidensen av listeriainfektion (listerios) hos människa. Dokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.
-
Infektion med Yersinia enterocolitica
Publicerad:Den här rapporten identifierar vilka åtgärder som anses vara särskilt angelägna för att minska antalet fall av yersiniainfektion hos människa. Strategidokumentet riktar sig huvudsakligen till de undertecknande myndigheterna, men kan även användas av andra myndigheter och näringen.
-
Så arbetar Sverige mot antibiotikaresistens
Uppdaterad:Antibiotikaresistens är ett stort problem i hela världen. I Sverige är situationen bättre än i många andra länder – tack vare att vi samarbetar, följer upp läget och arbetar långsiktigt för att förebygga resistens.
-
Våra samarbeten inom mikrobiologisk beredskap
Uppdaterad:För att vi ska ha en bra beredskap inom smittskyddsområdet samarbetar Folkhälsomyndigheten med flera svenska myndigheter och aktörer, samt deltar i olika internationella nätverk.
-
SARS-CoV-2 – Mikrobiellt övervakningsprogram
Uppdaterad:SARS-CoV-2 ingår i vårt mikrobiella övervakningsprogram. Här finns kort information om programmets syfte, omfattning och metodik.
-
Veckorapport om calicivirus, vecka 16, 2025
Uppdaterad:Denna veckorapport publicerades den 24 april 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 16 (14 april 2025–20 april 2025).
-
Veckorapport om calicivirus, vecka 9, 2025
Uppdaterad:Denna veckorapport publicerades den 6 mars 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 9 (24 februari–2 mars 2025).
-
Veckorapport om calicivirus, vecka 1, 2025
Uppdaterad:Denna veckorapport publicerades den 9 januari 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 1 (30 december 2024–5 januari 2025).
-
Veckorapport om calicivirus, vecka 13, 2025
Uppdaterad:Denna veckorapport publicerades den 3 april 2025 och redovisar läget för calicivirus vecka 13 (24–30 mars 2025).
-
Veckorapport om calicivirus, vecka 50, 2024
Uppdaterad:Denna veckorapport publicerades den 19 december 2024 och redovisar läget för calicivirus vecka 50 (9 december 2024–15 december 2024).
-
Vaccinationsprogram för riskgrupper mot tuberkulos
Uppdaterad:Vissa personer har en ökad risk för att smittas med tuberkulos. Vaccination av barn som ingår i riskgrupper har rekommenderats sedan 1975. Från och med maj 2025 ingår vaccination mot tuberkulos i det nationella vaccinationsprogrammet för personer som ingår i riskgrupper.
-
Skolbarns hälsovanor
Uppdaterad:Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?
-
Avdelningen för levnadsvanor och hälsofrämjande miljöer
Uppdaterad:Avdelningen tar fram och sprider kunskap om betydelsen av levnadsvanor, livsmiljöer och livsvillkor för hälsa och sjukdom. Vi utövar också tillsyn och ger tillsynsvägledning utifrån vissa skyddslagstiftningar, utfärdar tillstånd för vissa bekämpningsmedel och utreder klassificering av narkotika och
-
Samarbete mellan Norden och Baltikum har stärkt arbetet mot antibiotikaresistens
Publicerad:Nu avslutas projektet BALTOHOP, ett samarbete mellan Folkhälsomyndigheten och Jordbruksverket tillsammans med Estland, Lettland, Litauen, Danmark och Norge. Syftet med projektet har varit att stärka insatserna mot antibiotikaresistens.