Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Den här rekommendationen beskriver vilka grupper som ska erbjudas vaccination först (prioriteras). Rekommendationen är ett stöd till regionernas egna beslut om vaccination mot covid-19 och ett underlag för att kunna ta beslut utefter olika förutsättningar.

I rapporten beskrivs insatser för att minska smittspridning av covid-19 fram till den 1 september 2021. Rapporten är en del i regeringsuppdraget att ta fram en plan inför eventuella nya utbrott av covid-19.

Vägledning som ska fungera som ett stöd för att organisera och säkerställa riskbedömning och hantering av spill av kroppsvätska från person med misstänkt eller verifierad smitta av ebola utanför sjukhus.

Vägledning om profylax mot hepatit A, både före och efter exponering. Bland annat beskrivs vilka personer som kan ha ökad risk för smitta, hos vilka närkontakter till den smittade behovet av postexpositionsprofylax bör bedömas och hur profylaxen bör erbjudas.

Vid Folkhälsomyndigheten finns Nordens enda säkerhetslaboratorium i skyddsnivå 4 (P4). Laboratoriet används för diagnostik och forskning kring blödarfebervirus och andra högpatogena mikroorganismer.

Säsongen för vinterkräksjuka har nu startat. Viruset som orsakar vinterkräksjuka är mycket smittsamt, och antalet fall väntas öka under den närmaste tiden.

Antalet rapporterade fall av kikhosta har varit högt under sommaren och fortsätter att öka. För de yngsta barnen kan kikhosta vara livshotande, och det är viktigt att små barn som är ovaccinerade skyddas från smitta. Gravida och spädbarn rekommenderas vaccination.

Rapporten har tagits fram för att minska sjuklighet och dödlighet av virusorsakade luftvägsinfektioner inom vård och omsorg. Väl förankrade nationella rekommendationer bidrar till jämlika insatser.

Ett flertal personer har sökt vård med symtom på listeriainfektion efter att ha ätit på samma restaurang i Stockholm. Smittskydd Stockholm utreder utbrottet. Folkhälsomyndigheten samordnar det nationella utredningsarbetet och stödjer regionerna med genetiska analyser.

Det är av vikt att identifiera grupper i befolkningen som har en ökad risk att drabbas av allvarlig sjuklighet i covid-19 i syfte att bedriva riktade insatser och förebygga fortsatt smittspridning. För att få kunskap om insjuknande i covid-19 skiljer sig mellan olika yrkesgrupper har persondata från…

Rekommendationerna utgör ett stöd för vaccinerande verksamheter i bedömningen av vilka som bör erbjudas vaccination mot hepatit B. Målgruppen är i första hand landstingens smittskyddsenheter samt hälso- och sjukvårdspersonal, och då särskilt personal inom barnhälsovården, specialistsjukvård och primärvård.

Vägledningen beskriver de kommunala miljö- och hälsoskyddsnämndernas ansvar för hälsoskyddstillsyn i lokaler för vård och omsorg. Vägledningen har främst fokus på gränsdragningen för miljö- och hälsoskyddsnämndernas tillsynsansvar i dessa lokaler. Den ger också en kort orientering om ett antal övriga lagar och tillsynsmyndigheter på området.

Folkhälsomyndigheten har tagit fram en kunskapssammanställning om legionella i miljön. Den är inriktad på både förebyggande arbete och hur miljöutredningar görs för att identifiera och hantera smittrisker.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rekommendationerna är tänkta att ge vägledning om vilka grupper som är aktuella för tuberkulos-screening och vilka förebyggande åtgärder som rekommenderas.

Tillsynsvägledningen om asylboenden utgör ett hjälpmedel för miljö- och hälsoskyddsnämnderna i deras tillsyn enligt miljöbalken (1998:808). Den kan också användas av Migrationsverket, leverantörer av boenden, fastighetsägare och andra intresserande.

Här hittar du som arbetar på lokal, regional eller nationell nivå en kort beskrivning av ansvarsområden för de aktörer som finns inom folkhälsoområdet på nationell, regional och lokal nivå. Du hittar också exempel på kontaktytor där aktörer från olika nivåer träffas och nätverkar.

Tillgången till mpox-vaccin globalt är begränsad. Det är därför viktigt att endast de som verkligen behöver vaccineras erbjuds vaccin.

Rapporten beskriver hanteringen av dricksvattenburna sjukdomsutbrott i Sverige och de utbrott under åren 1992–2011 som Folkhälsomyndigheten samlat in detaljerad information om inom ett nordiskt projekt. Vi jämför dessa utbrott med utbrott i andra nordiska länder och tidigare tidsperioder.

Detta är den första genetiska karakteriseringen av SARS-CoV-2 i Sverige. Den fokuserar på de genetiska grupper som identifierats i diagnostiken under den tidiga fasen av pandemins utbredning i Sverige och omfattar isolat från fall diagnosticerade under perioden 31 januari 2020 när landets första fall av covid-19 diagnosticerades, till och med den 15 mars 2020 då samhällssmitta av covid-19 hade konstateras i Sverige.

I denna rapport återrapporteras resultaten från det nationella mikrobiella övervakningsprogrammet för cryptosporidium 2022.

Rekommendationerna är tänkta som stöd till hälso- och sjukvårdspersonal när de handlägger personer som har utsatts för misstänkt eller konstaterad rabiessmitta, eller som löper risk att utsättas för smitta.

Rapporten lyfter fram hur det förändrade klimatet påverkar hälsan på flera sätt, från värmeböljor och spridningen av infektionssjukdomar till försämrad vatten- och luftkvalitet.

Rapporten identifierar och beskriver åtgärder som bör prioriteras för att minska antalet fall av salmonella i Sverige. Den beskriver mål, principer och synsätt för den svenska salmonellakontrollen samt angelägna åtgärder. Dokumentet kan även användas av näringen som en kunskapssammanställning i samband med insatser mot salmonellainfektion.

I den här rapporten presenteras scenarier för spridningen av covid-19 fram till 20 januari 2023.