Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rekommendationer för falldefinitioner vid smittskyddsanmälan är en enkel, översiktlig och gemensam vägledning för de sjukdomsfall som ska anmälas enligt smittskyddslagen (SFS 2004:168) respektive smittskyddsförordningen (SFS 2004:255).

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Staphylococcus aureus tillhör människans normala flora av bakterier. De flesta barn och vuxna är periodvis bärare av dessa bakterier, vanligen i näsan, men även på andra slemhinnor och på huden.

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 3 547 fall av MRSA motsvarande en incidens av 34 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med sex procent jämfört med 2022 (n= 3340; figur 1), men ännu inte i nivå med åren före pandemin (2017–2019; n =3814). Sextioen procent av fallen angavs

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Trender Under 2007 anmäldes 1 128 fall av MRSA, en ökning med 7 procent jämfört med 2006. Samtliga 21 landsting anmälde fall, med en incidens för riket på 12,3 fall/100 000 invånare. Sedan MRSA blev anmälningspliktig år 2000 har antalet fall ökat varje år. Detta är troligen en reell ökning av

Trender Under 2008 anmäldes 1 307 fall av MRSA i Sverige, vilket gav en incidens på 14 fall per 100 000 invånare (figur). Det var 179 fler fall än föregående år vilket motsvarade en ökning med 16 procent. Sedan MRSA blev anmälningspliktig år 2000 har antalet fall ökat varje år. Det är en reell

Sammanfattning och bedömning Under 2019 rapporterades 3858 fall av MRSA motsvarande en incidens av 37 fall per 100 000 invånare, vilket i stort är oförändrat jämfört med 2018 (figur 1). Kliniska infektioner ökade med 7 procent jämfört med 2018 medan den minskade med 8 procent bland bärare (n=1830

Årsrapport för Örebro (SE440) från blododling 2016

Årsrapport för Uppsala (SE600) från blododling 2016

Årsrapport för Stockholm (SE100) från blododling 2016

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2004.

Sammanfattad kunskap om detektion, epidemiologisk typning, vårdhygien och behandling vid infektioner med Enterobacteriaceae med ESBL, inklusive ESBL-CARBA. Förslag på handläggning för diagnostik, behandling och vård av patienter som har infektioner orsakade av Enterobacteriaceae med ESBL eller som

Under 2020 pågick pandemin av covid-19 över hela världen. Många åtgärder med syfte att minska smittspridningen av covid-19 vidtogs i Sverige, vilka även påverkade spridningen av andra smittsamma sjukdomar. Dessutom minskade resandet och migrationen vilket påverkade en rad sjukdomar. Läs om hur

Infektion och bärarskap av meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) är anmälningspliktig sedan 1 januari 2000. Sedan 1995 har dessa bakterier anmälts genom den så kallade "Frivilliga laboratorierapporten". MRSA började få en ökad spridning i många länder på 1980-talet och betraktas i många länder som ett olösligt vårdhygieniskt…

Nationell sammanställning från blododling 2016

Årsrapport för Kalmar (SE240) från blododling 2016

Årsrapport för Uppsala (SE600) från blododling 2016

Årsrapport för Västra Götalandsregionen (SE310) från blododling 2016

Årsrapport för Västra Götalandsregionen (SE310) från blododling 2016

Årsrapport för Blekinge (SE230) från blododling 2016

Årsrapport för Region Skåne (SE120) från blododling 2016

Sedan anmälningsplikt infördes år 2000 har antalet nya fall ökat varje år (Figur 1). Under 2012 anmäldes 2 097 fall av MRSA, en ökning med 11 procent jämfört med 2011. Antalet fall motsvarar en incidens på 22 fall per 100 000 invånare, en ökning från 20 till 22 sedan 2011. Smittland Under 2012

Staphylococcus aureus (gula stafylokocker) är en vanlig orsak till sår- och hudinfektioner. Cirka 30 procent av befolkningen är bärare av dessa bakterier utan att vara sjuka. Meticillinresistenta S. aureus (MRSA) är resistenta mot antibiotika av betalaktamtyp och ibland även mot andra antibiotikaklasser. De ger samma typ av infektioner som meticillinkänsliga S…