Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten rekommenderar förebyggande åtgärder mot invasiv meningokockinfektion i form av postexpositionsprofylax med antibiotika och i form av preexpositionsprofylax med vaccination.

Fysisk aktivitet på recept, FaR, är en metod med gott vetenskapligt underlag som utvecklats i Sverige och den är ett användbart verktyg för hälso-och sjukvården. Rapporten FaR i Sverige beskriver det regionala arbetet med FaR-metoden avseende bland annat styrning, ledning, utbildning, kunskapsstöd och uppföljning. Rapporten är en del av EU-projektet…

En kartläggande litteraturöversikt som beskriver kunskapsläget om suicidförebyggande insatser utanför hälso- och sjukvården. Faktabladet sammanfattar effekterna av olika typer av insatser som kan minska suicid, suicidförsök och suicidtankar.

Målgrupp för rapporten är i första hand länsstyrelsernas och kommunernas ANDTS-samordnare samt ideella organisationer inom alkohol, narkotika, dopning och tobak eller närliggande områden. I andra hand beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå.

Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Den här litteraturöversikten sammanfattar det aktuella kunskapsläget när det gäller hiv- (humant immunbristvirus) och STI (sexuellt överförda infektioner) -preventiva insatser som är riktade till migranter, vilka är en viktig målgrupp enligt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.

Kratom är ett träd från Sydostasien. Bladen innehåller den psykoaktiva substansen mitragynin som är narkotikaklassificerad. Kratom kan ge både uppiggande och lugnande, opioidliknande, effekter. Regeringen har efter förslag från Folkhälsomyndigheten beslutat att även reglera växten kratom som narkotika. Regeringen narkotikaklassar kratom (regeringen.se)…

VSN utgörs av ett nätverk och en webbportal. Anslutna medlemmar har möjlighet att dela information och kunskap med varandra av både brådskande och icke-brådskande karaktär. Informationen och kunskapen kan exempelvis handla om nya eller kontaminerade substanser eller förändrade

Ebola tillhör en grupp sjukdomar som brukar kallas blödarfebrar. Dessa är allvarliga virusinfektioner som kan drabba alla organ och bland annat leder till att kroppens förmåga att stoppa blödningar inte fungerar. Personer som drabbas blir snabbt allvarligt sjuka och kräver omfattande vård. Dödligheten är mycket hög, särskilt i länder med otillräcklig sjukvård. Sjukdomsinformation om ebolainfektion

Tuberkulos är en infektionssjukdom som orsakas av bakterier. Den ger oftast infektion i lungorna men även andra organ kan drabbas. Globalt sett är den fortfarande en vanlig sjukdom men i flera delar av världen har den minskat, framförallt i rikare länder där tillgången till mediciner, sjukvård och socialt skydd är god. Tuberkulos finns i två…

HPV står för humant papillomvirus. Det finns över 200 olika typer av HPV där vissa typer orsakar vårtor och vissa typer på lång sikt kan orsaka cancer.

Rapporten redogör resultaten från en enkätundersökning av den svenska befolkningens kunskap om och attityder till hiv som Folkhälsomyndigheten nyligen genomfört.

Brucella canis är en bakterie som framför allt smittar hundar men som även i sällsynta fall kan överföras från hund till människa. Det finns andra typer av Brucella, t.ex. Brucella melitensis, som kan smitta människor via livsmedel såsom opastöriserad mjölk. Brucella canis betraktas som en livslång infektion hos hundar. Smittade hundar blir kroniska bärare av bakterien, men hundarna är inte smittsamma…

Riksdagen har beslutat att den som tillverkar alkoholdrycker, under vissa förutsättningar, kan sälja sina egentillverkade produkter direkt till besökare. Denna försäljning kallas gårdsförsäljning. Lagstiftaren har bedömt att en förutsättning för att bevara Systembolaget är att försäljningen som sker genom gårdsförsäljning…

Rapporten redovisar resultatet av 2016 års seroepidemiologiska undersökning som visar att immuniteten mot mässling, påssjuka, röda hund, difteri och stelkramp samt polio typ 1 och 3 är god i befolkningen.

I detta avsnitt presenteras fördjupad information om mikrobiologiska analyser på Folkhälsomyndigheten för 2017.

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.

Rapporten påvisar inget samband mellan alkoholkonsumtion och självmord för perioden 1995–2015. En ökning i lokala alkoholförebyggande insatser är relaterad till en minskning av suicidförsök vilket ger visst stöd för att lokalt alkoholpreventivt arbete kan minska suicidförsök.

Beslutsunderlag för användande av Nuvaxovid vid primärvaccination och påfyllnadsdoser till personer 18 år och äldre.

Bilagan vänder sig till regioner, SKR, regeringskansliet och media.

En kartläggande litteraturöversikt om suicidpreventiva insatser utanför hälso- och sjukvården. Det handlade om att identifiera, bedöma och sammanfatta forskningslitteratur baserat på befintliga systematiska litteraturöversikter.

Den 13 april 2022 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2022/02127) av regeringen att ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och eventuella andra smittskyddsåtgärder i händelse av en situation under det kommande året där ökad smitta av det virus som orsakar covid-19 riskerar att orsaka allvarliga konsekvenser för samhället. Rapporten redovisar uppdraget, den aktuella situationen för covid-19, nu gällande regelverk (2022-04-29) och de åtgärder som är möjliga.

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med kortare utbildning har högre risk för psykisk ohälsa än de med längre utbildning. Vidare är psykisk ohälsa vanligare bland personer som saknar kontantmarginal. Skillnader finns också beroende på andra sociala och även hälsomässiga faktorer.