Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Rapporten innehåller relevanta definitioner och en sammanställning av de olika mål och policyramverk som knyter an till miljörelaterad hälsa. Rapporten samlar även de uppföljningssystem som finns för miljörelaterad hälsa i Sverige i dag.

Denna rapport innehåller en jämförelse av kommuners arbete mot ohälsa relaterat till alkohol, narkotika, dopning och tobak (ANDT) ur ett jämlikhetsperspektiv. Syftet är att bidra till kunskapen om hur det ANDT-förebyggande arbetet kan minska ANDT-relaterad ojämlikhet i hälsa.

I rapporten presenteras resultat från en studie där vi har analyserat sociodemografiska faktorer som kan förklara skillnaderna i det förebyggande arbetet på lokal nivå och om skillnaderna kvarstår när vi tar hänsyn till ANDT-relaterad ohälsa.

Folkhälsomyndigheten har sammanställt en rapport som beskriver nationella myndigheters arbete inom ANDTS-området under 2021.

Resultat med beskrivande data, figurer och statistiska analyser för de indikatorer vi valt för att följa folkhälsan och dess förutsättningar. Detaljerad statistik efter kön, ålder, utbildningsnivå, födelseland, län och kommun, enkelt förpackat i ett webbrapportblad per indikator.

Rapporten beskriver myndighetens förslag på kriterier och riktlinjer för en ersättningsmodell för att stärka tillgängligheten till ett urval av äldre antibiotikaprodukter samt ett förslag på urvalsprocessen.

Slutredovisning av regeringsuppdrag 2023. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter haft i uppdrag att ta fram underlag och ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet,

I denna rapport redovisas uppdraget till Karolinska Institutet vilket handlade om att studera förekomsten av alkohol- och narkotikaberoende i nationella register utifrån olika sociodemografiska förhållanden.

Den 13 april 2022 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2022/02127) av regeringen att ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och eventuella andra smittskyddsåtgärder i händelse av en situation under det kommande året där ökad smitta av det virus som orsakar covid-19

UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. Rapporten vänder sig bland annat till yrkesverksamma som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom SRHR, hiv och STI. Den riktar sig även till myndigheter, civilsamhällets organisationer samt tjänstemän och

Rapporten är framtagen som en del i det regeringsuppdrag som myndigheterna har fått gällande att säkerställa tillgänglighet till antibiotika av särskilt medicinskt värde. Uppdraget har återrapporterats till Socialdepartementet den 1 december 2017.

Rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv och riktar sig till dig som behöver baskunskaper om cannabis, till exempel för ANDTS-förebyggande arbete på regional och lokal nivå.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare. Den ger aktuell kunskap om befolkningens inställning till narkotika och kan bidra till en

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Rapporten sammanställer kunskapsläget när det gäller hur barns och ungas användning av digitala kan påverka deras hälsa, både positivt och negativt. Resultaten grundar sig i aktuell forskning, data från nationella enkätstudier och perspektiv från fokusgrupper med barn, unga och föräldrar.

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten en uppföljning av insatser som har genomförts med hjälp av statliga stimulansmedel i kommuner och regioner under 2022, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

8 mars 2022 De myndighetsgemensamma, regelbundna pressträffarna om covid-19 som pågått sedan den 4 mars 2020 upphör. Myndigheternas talespersoner kommer även fortsättningsvis att finnas tillgängliga för media. 10 mars 2022 När Sverige nu gått in i en ny fas i pandemin och allmänna åtgärder för att

Ja, det finns statistik på användandet av olika typer av narkotika i Sverige. I befolkningen som helhet är användningen av enskilda substanser relativt låg enligt befolkningsundersökningar, så resultaten blir känsliga för statistiska slumpvariationer. Därför slås data om olika substanser ofta ihop vid datainsamlingar. Användningen…

I den här studien – Hälsan hos elever inom kommunal vuxenutbildning – redovisas hälsan och förutsättningar för hälsa bland elever på kommunal vuxenutbildning (komvux). Studien visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med

Rapporten riktar sig främst till beslutsfat­tare och handläggare som arbetar med miljörelaterad hälsa på nationell, regional och lokal nivå. Den utgör ett unikt underlag för prioriteringar och åtgärder för att förebygga ohälsa och uppnå en god och jämlik hälsa, till exempel i arbetet med