Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten presenteras resultat från en studie där vi har analyserat sociodemografiska faktorer som kan förklara skillnaderna i det förebyggande arbetet på lokal nivå och om skillnaderna kvarstår när vi tar hänsyn till ANDT-relaterad ohälsa.

UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. Rapporten vänder sig bland annat till yrkesverksamma som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom SRHR, hiv och STI. Den riktar sig även till myndigheter, civilsamhällets organisationer samt tjänstemän och

Den 13 april 2022 fick Folkhälsomyndigheten i uppdrag (S2022/02127) av regeringen att ta fram en beredskapsplan för införande av råd, rekommendationer och eventuella andra smittskyddsåtgärder i händelse av en situation under det kommande året där ökad smitta av det virus som orsakar covid-19

Rapporten är framtagen som en del i det regeringsuppdrag som myndigheterna har fått gällande att säkerställa tillgänglighet till antibiotika av särskilt medicinskt värde. Uppdraget har återrapporterats till Socialdepartementet den 1 december 2017.

Rapporten sammanfattar stödstrukturens första år (2021) och identifierar viktiga områden för fortsatt arbete kommande år.

Slutredovisning av regeringsuppdrag 2023. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter haft i uppdrag att ta fram underlag och ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Rapporten beskriver myndighetens förslag på kriterier och riktlinjer för en ersättningsmodell för att stärka tillgängligheten till ett urval av äldre antibiotikaprodukter samt ett förslag på urvalsprocessen.

Detta underlag sammanfattar innehållet i kunskapsunderlag och hälsoekonomiskt underlag och presenterar utredningens samlade bedömning.

Det vi äter kan främja hälsa och välbefinnande och förebygga ohälsa, men också leda till ohälsa. På den här sidan beskriver vi hur vuxnas matvanor följs, vilka indikatorer som används och hur matvanorna har utvecklats över tid.

Denna rapport redogör för hur den svenska folkhälsopolitiken relaterar och bidrar till genomförandet av Agenda 2030. Rapporten beskriver även hur olika aspekter av folkhälsan i Sverige påverkats av covid-19-pandemin och diskuterar vikten av ett strategiskt folkhälsoarbete för återhämtning bortom

Den 21 december 2018 bedömdes sjukdomsutbrottet av Salmonella Enteritidis (MLVA 2-10-7-3-2) vara över. Smittkällan kunde inte fastställas.

I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar förebyggande och hälsofrämjande inom narkotikaområdet, exempelvis kommuner, länsstyrelser, myndigheter och ideella organisationer men även beslutsfattare. Den ger aktuell kunskap om befolkningens inställning till narkotika och kan bidra till en

Rapporten sammanfattar aktuell kunskap om cannabis ur ett folkhälsoperspektiv och riktar sig till dig som behöver baskunskaper om cannabis, till exempel för ANDTS-förebyggande arbete på regional och lokal nivå.

Under 2021/2022 genomfördes den tionde datainsamlingen inom studien Skolbarns hälsovanor. Fler skolor än tidigare bjöds in för att resultaten ska kunna presenteras för varje region. Undersökningen visar hur 11-, 13- och 15-åringar mår, har det i skolan och hemma samt vilka levnadsvanor de har.

Sammanfattning och bedömning Under övervakningsperioden från vecka 40 2023 till och med vecka 20 2024 rapporterades 16 460 laboratoriebekräftade fall av influensa, vilket motsvarar en incidens av 156 fall per 100 000 invånare. Säsongens epidemi startade vecka 47 2023 med en topp av influensa A

Enterokocker är en grupp tarmbakterier som ibland förekommer i sår, urinkatetrar med mera. Mest besvär orsakar de i samband med infektion av främmande material inne i kroppen, till exempel hjärtklaffar och proteser.

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Sammanfattning och bedömning Under 2018 rapporterades 3864 fall av MRSA motsvarande en incidens av 38 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en ökning med 2,5 procent jämfört med 2017 (37 fall per 100 000 invånare; n=3735). Andelen fall som smittats i Sverige och utomlands var 49 respektive 45

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 314 fall av ESBL-CARBA-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 3,0 fall per 100 000 invånare (figur 1). Det är en kraftig ökning jämfört med 2022 (n=240, incidens 2,3). Medianåldern bland fallen var 58 år (spridning 0–95+ år)

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 12 527 fall av ESBL-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 118 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning med 15 procent jämfört med 2023 (n=10 895; figur 1). Kliniska prover (urin, blod och cerebrospinalvätska) och

Sammanfattning och bedömning Under 2023 rapporterades 10 895 fall av ESBL-producerande Enterobacterales motsvarande en incidens av 103 fall per 100 000 invånare, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med 2022 (n=9611; figur 1). Kliniska prover (urin, blod och cerebrospinalvätska) och

Sammanfattning och bedömning Under 2024 rapporterades 390 fall av VRE motsvarande en incidens av 3,7 fall per 100 000 invånare. Det är en ökning med 50 procent jämfört med 2023 (n=260; figur 1). Medianåldern bland fallen var 75 år (spridning 13–99 år) och liksom tidigare år rapporterades fler fall