Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Sammanfattningar av behandlingsrekommendationer för vanliga infektioner i öppenvård. De omfattar handläggning av i övrigt friska individer i öppenvården och utgår från vanliga infektioners förväntade förlopp.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten visar att förekomsten av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer är ojämt fördelade mellan deltagande enheter.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Handlingsplanen vänder sig till myndigheter, beslutsfattare på nationell-, regional och kommunal nivå, samt civilsamhällesorganisationer. Handlingsplanen vänder sig också till verksamma inom regioner och kommuner samt professionsföreträdare.

Den nya stragegin betonar bland annat förebyggande insatser och tidig identifiering av hiv. Strategin, och den kommande handlingsplanen, ska bidra till att skapa förutsättningar för en god, jämlik och jämställd sexuell och reproduktiv hälsa. Den uppdaterade strategin utgår från den aktuella epidemiologiska situationen i Sverige när det gäller…

Vårdrelaterade infektioner är den vanligaste vårdskadan i Sverige. Vårdhygien handlar om att förebygga smittspridning och vårdrelaterade infektioner inom vård och omsorg. Att förebygga dessa infektioner bidrar också till att begränsa antibiotikaresistens.

Rapporten är en sammanställning av 2023 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige (Svenska HALT).

Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.

Rapporten presenterar en struktur för det statliga folkhälsoarbetet som möjliggör systematiska och samordnade insatser mellan myndigheter i syfte att bidra till att det övergripande folkhälsopolitiska målet nås.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och förebygga ohälsa.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Folkhälsomyndighetens strävan är att lyfta fram hälsan i alla politikområden och på alla nivåer i samhället. Detta för att få till stånd det breda hälsofrämjande arbete som gynnar allas hälsa men som också särskilt bidrar till att utjämna de påverkbara hälsoklyftorna i vårt land.

I årsredovisningen kan du läsa mer om våra insatser, resultat och hur vi fortsätter att utveckla vårt arbete för en god och jämlik hälsa.

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Denna rapport utgör en årlig lägesrapport avseende infektion med invasiva grupp-A-streptokocker i Sverige. Den används av laboratorier och smittskyddsenheter för att kunna jämföra den lokala lägesbilden med den nationella. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, kliniska data, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Rapporten identifierar och beskriver åtgärder som bör prioriteras för att minska antalet fall av salmonella i Sverige. Den beskriver mål, principer och synsätt för den svenska salmonellakontrollen samt angelägna åtgärder. Dokumentet kan även användas av näringen som en kunskapssammanställning i samband med insatser mot salmonellainfektion.

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Kunskapsunderlaget sammanställer befintlig kunskap om Doxy-PEP i en svensk kontext och riktar sig till kliniskt verksamma, verksamhetsansvariga inom sjukvård och relevanta delar av civilsamhället i Sverige.

En årlig lägesrapport om Clostridioides difficile-infektion i Sverige. Statistiken innefattar bland annat fallfrekvens, incidens, typningsinformation och diagnostiska prestanda.

Kunskapsunderlag innehåller rekommendationer, referensmetodik och bakgrundsdokumentation angående diagnostik, screening, epidemiologisk typning, smittspårning och förebyggande av smittspridning då det gäller vankomycinresistenta enterokocker (VRE).