Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Det hälsofrämjande och förebyggande arbetet med hepatit och hiv för personer som injicerar droger styrs bland annat av Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar. Denna vägledning lyfter fram relevant forskning och kunskap inom området samt erbjuder ett ramverk och

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2010.

Denna handbok är tänkt som en vägledning och ett hjälpmedel för den hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar praktiskt med smittspårning av sexuellt överförbara infektioner.

Rapporten beskriver Sveriges långsiktiga och strukturerade arbete mot antibiotikaresistens, vilket är karaktäriserat av samarbete på lokal, nationell och internationell nivå mellan många discipliner och sektorer.

Rapporten Öppna jämförelser folkhälsa 2019 har tagits fram av Folkhälsomyndigheten i samverkan med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR).

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Rapporten visar att barns hälsa i Sverige är generellt sett god. Allergisjukdomar (t.ex. astma), diabetes, fetma och psykisk ohälsa är dock betydande och ökande problem. Vissa hälsoeffekter kan kopplas till miljöfaktorer.

Det viktigaste skälet till utvecklingen av kombinationsvacciner är att det minskar antalet injektioner. Alla vacciner har från början tagits fram som enskilda vacciner, och därefter har man utarbetat kombinationsvacciner. Detsamma gäller till exempel vaccin mot difteri och stelkramp eller kombinerat vaccin mot hepatit A och B. Kraven för godkännande av kombinationsvacciner är desamma som för enskilda…

Vanligt gammaglobulin innehåller bland annat antikroppar mot mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor. Dessa antikroppar kan försämra vaccinationssvaret efter MPR-vaccination (eller efter vaccination med andra levande vacciner). MPR-vaccin och varicellavaccin bör därför inte ges tidigare än tre månader efter en gammaglobulinspruta. Kombinationsvaccinet…

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndigheten rekommenderar att gravida vaccinerar sig mot kikhosta under varje graviditet för att skydda barnet mot sjukdomen under tiden som nyfödd. Genom vaccinationen bildas en hög nivå av skyddande antikroppar som överförs till barnet. Då skyddas barnet mot kikhosta efter födseln fram

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Om vaccinationen sker inom ramen för barnvaccinationsprogrammet och innebär en kompletterande vaccination, får behöriga sjuksköterskor ordinera det vaccin som bedöms vara mest lämpligt för ändamålet, oavsett barnets ålder. I vägledningen om vaccination av barn och ungdomar anger vi till exempel att den andra påfyllnadsdosen mot difteri…

Information från Folkhälsomyndigheten

Under 2006 anmäldes 795 fall av kikhosta, varav 617 fall anmäldes endast från mikrobiologiska laboratorier. Flest fall anmäldes från Skåne (195) och Stockholm (191). Trender Kikhosta går normalt i vågor med 3–4 års mellanrum och år 2006 var, liksom år 2003, ett år med låg förekomst. Dessa två år

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

1 Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27115006HSLF Utgivare: Rättschef Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn; beslutade den 1 juli 2015.

Under 2007 anmäldes 689 fall av kikhosta, varav 553 var laboratorieanmälda. Flest fall, 207, anmäldes från Skåne. Från Stockholm anmäldes 146 och från Västra Götaland 67 fall. Bland barn under ett år rapporterades 41 fall i åldersgrupp 0–2 månader, det vill säga före rekommenderad ålder för första…

Trender Under år 2005 anmäldes 1 360 fall av kikhosta, varav 1 071 var laboratorieverifierade. Incidensen av rapporterad kikhosta i landet var därmed 15 per 100 000, vilket ska jämföras med cirka 150 per 100 000 innan de nya acellulära kikhostevaccinerna infördes i barnvaccinationsprogrammet år

Stelkramp är en mycket allvarlig sårinfektion som orsakas av bakterien Clostridium tetani. Bakteriens sporer smittar via jord och gödsel. Annan benämning: Tetanus.

Kikhosta är en över hela världen vanlig och smittsam sjukdom som nästan bara drabbar människa. Både barn och vuxna kan drabbas men sjukdomen är allvarligast för spädbarn. Annan benämning: Pertussis.

Information från Folkhälsomyndigheten