Allmänt om vaccinationsprogrammet för barn

Föreskrifter om vaccination av barn

Kompletterande vaccinationer

Kontraindikationer och tillstånd

Ordination

  • Ja, sjuksköterskor med behörighet enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43) får självständigt ordinera även kompletterande vaccinationer.

    Uppdaterad: 2022-02-21 16:44

    Direktlänk till frågan
  • Att behöriga sköterskor har rätten att ordinera kompletterande vaccinationer i enlighet med föreskrifterna om vaccination av barn innebär inte att de måste ordinera vacciner självständigt. I de fall sjuksköterskan inte anser sig ha tillräckliga kunskaper kan och bör BHV- eller skolläkare konsulteras för diskussion och eventuell ordination.

    Uppdaterad: 2022-02-21 16:44

    Direktlänk till frågan
  • Skälet till ändringen är till stor del ett behov att underlätta vaccination av inflyttade barn och till stor del att BHV- och skolsköterskorna anses ha en reell kompetens för bedömning och ordination av kompletteringsvaccination. Beslutet om bredare ramar för vaccinationsprogrammet togs efter genomgång av remissvaren på det först utsända ändringsförslaget till ny föreskrift där många remissinstanser efterfrågade utvidgad ordinationsrätt. Utifrån denna efterfrågan konsulterades representanter från relevanta yrkesföreningar och myndigheter och en konsekvensutredning genomfördes.

    Uppdaterad: 2022-02-21 16:44

    Direktlänk till frågan
  • Läkarordination krävs när man inte följer de ramar för ålder och tidsintervall mellan doserna som står i föreskrifterna om vaccination av barn, t.ex. vid påskyndat vaccinationsschema med start vid 2 månaders ålder, tidigareläggning av andra dosen MPR-vaccin eller för att ge dos 5 av dTp-vaccin tidigare än 5 år efter dos 4.

    Läkarordination krävs också när man ska ge en vaccination som varken ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn eller omfattas av någon av de rekommendationer som listas i Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43), t.ex. för att ge vaccin mot hepatit B eller tuberkulos till barn som inte ingår i någon riskgrupp, eller om man inom regionen bestämt sig för att erbjuda barn fler vacciner, t.ex. mot TBE.

    Läkarordination krävs även vid förskrivning av vacciner utanför de åldrar som Läkemedelsverket har godkänt vaccinet för, så kallad off-label förskrivning. Exempel på detta är vaccination av tidigare ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade ungdomar över 13 år med kombinationsvacciner med hög antigenhalt.

    Uppdaterad: 2022-12-22 07:48

    Direktlänk till frågan

Tidpunkter för vaccination

  • Om det är tidsbrist, till exempel inför en utlandsresa, så kan man påbörja vaccination redan vid sex veckors ålder. I så fall ges tre primära vaccinationer mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B med 1-2 månaders mellanrum.

    Obs! Barn som vaccineras enligt ett sådant accelererat schema med tre doser bör sedan fortsätta vaccineras enligt det vanliga schemat, det vill säga med en påfyllnadsdos vid 12 månader och nästa dos vid 5 års ålder.

    Inom ramen för vaccinationsprogrammet kan den första dosen ges från 2,5 månaders ålder för att ge barnen ett tidigt skydd mot kikhosta. I det fallet behövs ingen extra dos utan man fortsätter sedan enligt schemat med en andra dos vid 5 månaders ålder, osv.

    Uppdaterad: 2022-02-21 16:46

    Direktlänk till frågan
  • Vaccinationerna ska som regel inte skjutas upp. Det är tvärtom särskilt viktigt att för tidigt födda barn vaccineras i tid, eftersom de vanligtvis inte hunnit få normal mängd antikroppar från modern. (Största mängden antikroppar överförs nämligen under den senare delen av graviditeten.)

    Barn födda före vecka 32 behöver ett tidigt och förstärkt skydd och därför rekommenderas dessa barn en extra dos kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B från 6 veckors ålder.

    Rekommendationer för vaccination av för tidigt födda barn.

    Uppdaterad: 2022-02-21 16:46

    Direktlänk till frågan