Föreskrifter om vaccination av barn

  • Vilka föreskrifter reglerar vaccination av barn?

    Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn reglerar det allmänna vaccinationsprogrammet för barn. Föreskrifterna publicerades i juni 2016 och har nummer HSLF-FS 2016:51.

    Du kan läsa föreskrifterna här: Föreskrifter om vaccination av barn (HSLF 2016:51)

  • Vilka är de största förändringarna i de nuvarande föreskrifterna om vaccination av barn jämfört med de förra?
    • Åldern då dos 4 av DTP-polio-vaccin ska erbjudas har ändrats från 5-6 år till 5 år.
    • I skolåldern anges årskurser som tidpunkter för vaccinationer istället för åldrar.
    • Kompletterande vaccinationer ska erbjudas även mot pneumokocker (upp till 6 års ålder) och HPV (flickor upp till 18 års ålder).
    • Föreskriften ger bredare ramar för vaccinationsprogrammet då den enbart reglerar lägsta ålder vid vaccination och det lägsta intervallet mellan vaccindoser. Inga övre åldersgränser för enskilda doser anges längre. Detta öppnar möjligheten för behöriga sjuksköterskor att ordinera kompletterande vaccinationer till barn som inte har vaccinerats enligt vaccinationsprogrammet.

    Du hittar fler frågor och svar om ordinationsrätt nedan.

  • Varför beslutade ni att ge behöriga sjuksköterskor möjlighet att ordinera kompletterande vaccinationer?

    Skälet till ändringen är till stor del ett behov att underlätta vaccination av inflyttade barn och till stor del att BVC- och skolsköterskorna anses ha en reell kompetens för bedömning och ordination av kompletteringsvaccination. Beslutet om bredare ramar för vaccinationsprogrammet togs efter genomgång av remissvaren på det först utsända ändringsförslaget till ny föreskrift där många remissinstanser efterfrågade utvidgad ordinationsrätt. Utifrån denna efterfrågan konsulterades representanter från relevanta yrkesföreningar och myndigheter och en konsekvensutredning genomfördes.

  • Måste behöriga sjuksköterskor ordinera kompletterande vaccinationer upp till 18 år?

    Att behöriga sköterskor numera har rätten att ordinera kompletterande vaccinationer i enlighet med den nya föreskriften innebär inte att de måste ordinera vacciner självständigt. I de fall sjuksköterskan inte anser sig ha tillräckliga kunskaper kan och bör BVC- eller skolläkare konsulteras för diskussion och eventuell ordination.

  • Varför ansvarar landstingen för att elever i förskoleklass erbjuds vaccinationer?

    Som regel ansvarar kommunerna och andra huvudmän för elevhälsan för vaccinationer av barn i skolan. Detta regleras i smittskyddslagen (SFS 2004:168, 2 kap. 3 a §). Det finns dock ett undantag för barn i förskoleklass, eftersom förskoleklass inte var obligatorisk då lagen skrevs och att alla barn alltså inte gick i förskoleklass. Sedan höstterminen 2018 är förskoleklass obligatorisk och undantaget kan alltså komma att tas bort framöver.

  • Får man erbjuda den andra dosen MPR-vaccin i förskoleklass i stället för i årskurs 1-2?

    Enligt smittskyddslagen är det fortfarande landstingen som ansvarar för att erbjuda vaccinationer till elever i förskoleklass. Om kommunen har kommit överens med landstinget om detta kan elevhälsan ändå erbjuda vaccination mot MPR i förskoleklassen. Eftersom MPR-vaccination i förskoleklass faller utanför de ramar som anges i föreskriften om vaccination av barn krävs dock läkarordination för dessa vaccinationer.

    Läs mer i Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn (HSLF 2016:51)

Ordination

  • Vilka föreskrifter reglerar sjuksköterskors rätt att ordinera läkemedel för vaccination?

    Sjuksköterskors rätt att ordinera läkemedel för vaccination regleras genom Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43) om behörighet för sjuksköterskor att förskriva och ordinera läkemedel.

    Socialstyrelsen svarar på frågor om ordinationsrätt. Nedan anges endast ett fåtal generella frågor och svar om ordination av vacciner till barn.

  • Får skolsköterskor ordinera kompletterande vaccinationer om de har den reella kompetensen?

    Ja, sjuksköterskor med behörighet enligt Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43) får självständigt ordinera även kompletterande vaccinationer.

  • När krävs läkarordination för vaccination av barn?

    Läkarordination krävs när man inte följer de ramar för ålder och tidsintervall mellan doserna som står i föreskriften om vaccination av barn, t.ex. vid påskyndat vaccinationsschema med start vid 2 månaders ålder, tidigareläggning av andra dosen av MPR-vaccin eller för att ge dos 5 av dTp-vaccin tidigare än 5 år efter dos 4.

    Läkarordination krävs också när man ska ge en vaccination som inte ingår i det nationella allmänna programmet eller som inte omfattas av någon av de rekommendationer som listas i Socialstyrelsens föreskrifter (HSLF-FS 2018:43), t.ex. för att ge vaccination mot tuberkulos till barn som inte ingår i någon riskgrupp, eller om man inom regionen bestämt sig för att t.ex. erbjuda HPV-vaccin även till pojkar.

    Läkarordination krävs även vid förskrivning av vacciner utanför de åldrar som Läkemedelsverket har godkänt vaccinet för, så kallad off-label förskrivning. Exempel på detta är vaccination av tidigare ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade ungdomar över 13 år med kombinationsvacciner med hög antigenhalt eller vid vaccination av barn över 36 månader med hexavalenta vacciner.

Kompletterande vaccinationer

  • Var hittar jag stöd och mer information om kompletterande vaccinationer?

    För mer information om kompletterande vaccinationer och vaccinationsplanering för barn som inte följt det svenska nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn, se Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer.

  • Ska alla barn erbjudas kompletterande vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet?

    Ja. Alla barn upp till 18 år ska erbjudas kompletterande vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Vaccination mot Haemophilus influenzae typ b och pneumokocker behöver dock endast erbjudas barn upp till 6 års ålder och vaccination mot humant papillomvirus (HPV) endast till flickor.

  • Hur gör jag med ett barn som inte fått sina vaccinationer enligt schemat?

    Vaccinera så snart som möjligt med två månaders intervall mellan de första två doserna av kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib, samt vaccin mot pneumokocker, och med minst 6 månaders intervall mellan den andra och tredje dosen. Barn mellan 1 och 6 år behöver endast en dos Hib, det vill säga ge första vaccinationen med kombinationsvaccin som innehåller Hib och de två återstående vaccinationerna med vaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio. Barn över fem år behöver inte Hib-vaccin. Barn över 18 månader bör också ha en dos vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Om barnet tillhör riskgrupper för tuberkulos eller hepatit B bör man se till att även dessa vaccinationer ges.

    OBS! Om vaccinationerna ges sent under förskoleåren (efter två års ålder) kan det vara lämpligt att uppskjuta vaccinationen mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio vid 5 år (minsta intervall mellan dos tre och fyra är tre år). Informera i så fall familjen och elevhälsan.

  • Om föräldrarna inte vet vilka vacciner barnet fått och BVC-journal saknas – vilka vacciner ska ges?

    Barnhälsovårdsjournalen bör spåras.

    För barn som nyligen flyttat till Sverige bör en noggrann vaccinationsanamnes tas, vid behov med hjälp av tolk. Handlingar från hemlandet bör om möjligt begäras. Nu gällande vaccinationsschema för olika länder kan man hitta på WHO:s webbplats (se Externa länkar om vaccinationer, WHO: WHO-vaccinationsprogram i världens länder). OBS! Det har tyvärr hänt att barn saknat vaccinationer fast de enligt dokumentation skulle vara vaccinerade i ursprungslandet. Rådgör med barnhälsovårdsöverläkaren vid tveksamhet.

    Om uppgifter saknas och föräldrarna inte kommer ihåg antal doser och ungefärlig tid för tidigare vaccinationer för ett visst vaccin, bör barnet betraktas som ovaccinerat och vaccineras enligt svenskt program.

  • Ska de flickor som i årskurs 5 eller 6 har tackat nej till HPV-vaccination erbjudas vaccination på nytt?

    Ja. Enligt de nya föreskrifterna ska alla flickor under 18 år som inte är vaccinerade enligt vaccinationsprogrammet erbjudas kompletterande vaccination mot HPV. Det bör finnas rutiner som säkerställer att tillfällen ges till kompletterande vaccinationer.

  • Ska ett barn som i späd ålder fått fyra vaccinationer mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio ändå vaccineras vid 5 år?

    Ja. Många länder ger tre vaccinationer i tät följd under spädbarnsåret (till exempel vid 2-3-4 eller 2-4-6 månaders ålder) samt därefter en påfyllnadsdos under andra levnadsåret. De första tre av dessa vaccinationer motsvarar de två doser som ges i Sverige vid tre och fem månaders ålder, och påfyllnadsdosen under andra levnadsåret motsvarar den påfyllnadsdos som ges vid 12 månaders ålder.

    Man bör alltså fortsätta som vanligt med DTP-polio vid 5 år samt ytterligare en påfyllnadsdos mot difteri-stelkramp-kikhosta i årskurs 8-9.

Tidpunkter för vaccination

  • Vilka barnvacciner kan ges samtidigt?

    I princip kan samtliga vacciner som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet ges samtidigt. Om möjligt bör dock det rekommenderade schemat följas. Under spädbarnsåret innebär det att vaccinationerna mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B ges tillsammans i form av kombinationsvaccin. Samtidigt ges pneumokockvaccin. Vid 18 månaders ålder ges nästa kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Det finns inte några data som talar för sämre effekt eller ökad risk för biverkningar vid samtidig vaccination.

    BCG-vaccin (vaccin mot tuberkulos) brukar ges vid särskilda tillfällen, men kan om så skulle behövas ges samtidigt med de andra vaccinerna. Således kan BCG-vaccin ges samtidigt med MPR och andra levande vacciner. Om BCG och MPR inte ges samtidigt bör det gå minst fyra veckor mellan vaccinationerna.

  • När kan man tidigast vaccinera mot difteri, stelkramp, kikhosta, m.m.?

    Om det är tidsbrist, till exempel inför en utlandsresa, så kan man påbörja vaccination redan vid två månaders ålder. I så fall ges tre primära vaccinationer mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib-hepatit B med 1-2 månaders mellanrum.

    Obs! Barn som vaccineras enligt ett sådant accelererat schema med tre doser i åldern 2-6 månader bör sedan fortsätta vaccineras enligt det vanliga schemat, det vill säga med en påfyllnadsdos vid 12 månader och nästa dos vid 5 års ålder.

    Inom ramen för vaccinationsprogrammet kan den första dosen ges från 2,5 månaders ålder för att ge barnen ett tidigt skydd mot kikhosta. I det fallet behövs ingen extra dos utan man fortsätter sedan enligt schemat med en andra dos vid 5 månaders ålder, osv.

  • Hur länge ska man skjuta upp vaccinationen om barnet är för tidigt fött?

    Vaccinationerna ska som regel inte skjutas upp. Det är tvärtom särskilt viktigt att för tidigt födda barn vaccineras i tid, eftersom de vanligtvis inte hunnit få normal mängd antikroppar från modern. (Största mängden antikroppar överförs nämligen under den senare delen av graviditeten.)

    Barn födda före vecka 32 behöver ett tidigt och förstärkt skydd och därför rekommenderas dessa barn en extra dos kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Hib och hepatit B från 6 veckors ålder.

    Här kan du läsa mer om rekommendationer för vaccination av för tidigt födda barn.