Innehåll

Nya föreskrifter för vaccination av barn

Den nya föreskrifterna publicerades i juni 2016 och har nummer HSLF-FS 2016:51. De tidigare föreskrifterna som nu är upphävda hade nummer HSLF-FS 2015:6.

Vilka är de största förändringarna i de nya föreskrifterna om vaccination av barn jämfört med de förra?

  • Åldern då dos 4 av DTP-polio-vaccin ska erbjudas har ändrats från 5-6 år till 5 år.
  • I skolåldern anges årskurser som tidpunkter för vaccinationer istället för åldrar.
  • Kompletterande vaccinationer ska erbjudas även mot pneumokocker (upp till 6 års ålder) och HPV (flickor upp till 18 års ålder).
  • Föreskriften ger bredare ramar för vaccinationsprogrammet då den enbart reglerar lägsta ålder vid vaccination och det lägsta intervallet mellan vaccindoser. Inga övre åldersgränser för enskilda doser anges längre. Detta öppnar möjligheten för behöriga sjuksköterskor att ordinera kompletterande vaccinationer till barn som inte har vaccinerats enligt vaccinationsprogrammet: Eftersom en behörig sjuksköterska enligt SOSFS 2000:1 har rätt att ordinera läkemedel för vaccination enligt det som regleras av föreskriften om vaccination av barn, har även sjuksköterskornas rätt att ordinera kompletterande vaccinationer utökats.

Vad var skälet till beslutet att ge BVC- och skolsköterskor möjlighet att ordinera kompletterande vaccinationer?

Skälet till ändringen är till stor del ett behov att underlätta vaccination av inflyttade barn och till stor del att BVC- och skolsköterskorna anses ha en reell kompetens för bedömning och ordination av kompletteringsvaccination. Beslutet om bredare ramar för vaccinationsprogrammet togs efter genomgång av remissvaren på det först utsända ändringsförslaget till ny föreskrift där många remissinstanser efterfrågade utvidgad ordinationsrätt. Utifrån denna efterfrågan konsulterades representanter från relevanta yrkesföreningar och myndigheter och en konsekvensutredning genomfördes.

Måste behöriga sjuksköterskor numera ordinera kompletterande vaccinationer upp till 18 år?

Att behöriga sköterskor numera har rätten att ordinera kompletterande vaccinationer i enlighet med den nya föreskriften innebär inte att de måste ordinera vacciner självständigt. I de fall sjuksköterskan inte anser sig ha tillräckliga kunskaper kan och bör BVC- eller skolläkare konsulteras för diskussion och eventuell ordination.

Enligt föreskriften ansvarar landstingen för att elever i förskoleklass erbjuds vaccinationer: Vad är skälet för denna skrivning?

Det är reglerat i smittskyddslagen (2004:168, 2 kap, §3a) att kommunerna/huvudman för elevhälsan ansvarar för vaccinationer av barn i skolan, med undantag för barn i förskoleklass. Anledningen till skrivningen i lagen är främst att förskoleklass inte är obligatorisk och att alla barn inte går i förskoleklass. Därför ska ansvaret kvarstå hos landstingen.

I några kommuner har den andra dosen vaccin mot MPR erbjudits till barn i förskoleklass i stället för i årskurs 1-2. Får man fortsätta med detta?

Det är landstingen som har ansvaret för att erbjuda vaccinationer till elever i förskoleklass enligt smittskyddslagen. Om kommunen har kommit överens med landstinget om detta kan elevhälsa erbjuda vaccination mot MPR i förskoleklassen. Eftersom MPR-vaccination i förskoleklass faller utanför de ramar som anges i föreskriften om vaccination av barn krävs dock läkarordination för dessa vaccinationer.

Kommer Folkhälsomyndigheten anordna utbildning om vaccination av barn?

Generellt ligger ansvaret för utbildning och kompetensutveckling hos landsting/regioner och huvudmän för elevhälsan. Folkhälsomyndigheten genomför utbildningsdagar med inriktning på barnvaccinationsprogrammet 2-3 gånger om året på olika orter i landet. Datumen finns i kalendariet: https://www.folkhalsomyndigheten.se/konferens-och-utbildning/.

Till sidans topp

Ordination

Ordination av läkemedel för vaccination regleras bland annat genom Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården (SOSFS 2000:1). Socialstyrelsen svarar på frågor om ordinationsrätt. Nedan anges endast ett fåtal generella frågor och svar om ordination av vacciner till barn.

Kan skolsköterska med ordinationsrätt ordinera kompletterande vaccinationer självständigt om de har den reella kompetensen?

Ja. Sjuksköterskor med behörighet att ordinera vaccination enligt Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1) får självständigt ordinera även kompletterande vaccinationer.

När krävs läkarordination för vaccination av barn?

Läkarordination krävs när man inte följer de ramar för ålder och tidsintervall mellan doserna som står i föreskriften om vaccination av barn, t.ex. vid påskyndat vaccinationsschema med start vid 2 månaders ålder, tidigareläggning av andra dosen av MPR-vaccin eller för att ge dos 5 av dTp-vaccin tidigare än 5 år efter dos 4.

Läkarordination krävs också när man ska ge en vaccination som inte ingår i det nationella allmänna programmet eller som inte omfattas av någon av de rekommendationer som listas i Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd (SOSFS 2000:1), t.ex. för att ge vaccination mot tuberkulos till barn som inte ingår i någon riskgrupp, eller om man inom regionen bestämt sig för att t.ex. ge HPV till pojkar.

Läkarordination krävs även vid förskrivning av vacciner utanför de åldrar som Läkemedelsverket har godkänt vaccinet för, så kallad off-label förskrivning. Exempel på detta är vaccination av tidigare ovaccinerade eller ofullständigt vaccinerade ungdomar över 13 år med kombinationsvacciner med hög antigenhalt eller vid vaccination av barn över 36 månader med hexavalenta vacciner.

Till sidans topp

Kompletterande vaccinationer

För mer information om kompletterande vaccinationer och vaccinationsplanering för barn som inte följt det svenska nationella allmänna vaccinationsprogrammet för barn, se Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer.

Ska alla barn erbjudas kompletterande vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet?

Ja. Alla barn upp till 18 år ska erbjudas kompletterande vaccinationer inom det allmänna vaccinationsprogrammet. Vaccination mot Haemophilus influenzae typ b och pneumokocker behöver dock endast erbjudas barn upp till 6 års ålder och vaccination mot humant papillomvirus (HPV) endast till flickor.

Hur gör jag med ett barn som inte fått sina vaccinationer enligt schemat?

Vaccinera så snart som möjligt med två månaders intervall mellan de första två doserna av kombinationsvaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib, samt vaccin mot pneumokocker, och med minst 6 månaders intervall mellan den andra och tredje dosen. Barn mellan 1 och 6 år behöver endast en dos Hib, det vill säga ge första vaccinationen med kombinationsvaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib och de två återstående vaccinationerna med vaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio. Barn över fem år behöver inte Hib-vaccin. Barn över 18 månader bör också ha en dos vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Om barnet tillhör riskgrupper för tuberkulos eller hepatit B bör man se till att även dessa vaccinationer ges.

OBS! Om vaccinationerna ges sent under förskoleåren (efter två års ålder) kan det vara lämpligt att uppskjuta vaccinationen mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio vid 5 år (minsta intervall mellan dos tre och fyra är tre år). Informera i så fall familjen och elevhälsan.

Om föräldrarna inte har uppgifter om vilka vacciner barnet fått och BVC-journal saknas – vilka vacciner ska ges?

Barnhälsovårdsjournalen bör spåras.

För barn som nyligen flyttat till Sverige bör en noggrann vaccinationsanamnes tas, vid behov med hjälp av tolk. Handlingar från hemlandet bör om möjligt begäras. Nu gällande vaccinationsschema för olika länder kan man hitta på WHO:s webbplats (se Externa länkar om vaccinationer, WHO: WHO-vaccinationsprogram i världens länder). Obs! Det har tyvärr hänt att barn saknat vaccinationer fast de enligt dokumentation skulle vara vaccinerade i ursprungslandet. Rådgör med barnhälsovårdsöverläkaren vid tveksamhet.

Om uppgifter saknas och föräldrarna inte kommer ihåg antal doser och ungefärlig tid för tidigare vaccinationer för ett visst vaccin, bör barnet betraktas som ovaccinerat och vaccineras enligt svenskt program.

Läs även Komplettering av vaccinationer.

Ska de flickor som i årskurs 5 eller 6 har tackat nej till HPV-vaccination erbjudas vaccination på nytt?

Ja. Enligt de nya föreskrifterna ska alla flickor under 18 år som inte är vaccinerade enligt vaccinationsprogrammet erbjudas kompletterande vaccination mot HPV. Det bör finnas rutiner som säkerställer att tillfällen ges till kompletterande vaccinationer.

Ett barn som i späd ålder fått fyra vaccinationer mot difteri, stelkramp, kikhosta och polio, ska det ändå vaccineras vid 5 år?

Ja. Många länder ger tre vaccinationer i tät följd under spädbarnsåret (till exempel vid 2-3-4 eller 2-4-6 månaders ålder) samt därefter en påfyllnadsdos under andra levnadsåret. De första tre av dessa vaccinationer motsvarar de två doser som ges i Sverige vid tre och fem månaders ålder, och påfyllnadsdosen under andra levnadsåret motsvarar den påfyllnadsdos som ges vid 12 månaders ålder.

Man bör alltså fortsätta som vanligt med DTP-polio vid 5 år samt ytterligare en påfyllnadsdos mot difteri-stelkramp-kikhosta i årskurs 8-9.

Kan man ge Tetravac till barn över 13 år?

Vaccinet är inte godkänt för användning bland barn över 12 år då det inte har gjorts säkerhetsstudier med äldre barn. Det kan ändå vara praktiskt att använda kombinationsvacciner som t.ex. Tetravac vid grundvaccination av äldre barn. Detta blir i så fall en så kallad off-label förskrivning och kräver därmed läkarordination.

Till sidans topp

Tidpunkter för vaccination

När kan vaccination mot difteri-stelkramp-kikhosta m.m. ske tidigast?

Om det är tidsbrist, till exempel inför en utlandsresa, så kan man börja redan vid två månaders ålder och ge tre vaccinationer mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib med 1-2 månaders mellanrum.

Obs! Barn som vaccineras enligt ett sådant accelererat schema med tre doser i åldern 2-6 månader bör sedan fortsätta som vanligt, det vill säga med en påfyllnadsdos under andra levnadsåret och nästa vid 5 år.

Hur länge ska man skjuta upp vaccinationen om barnet är för tidigt fött?

Vaccinationerna ska inte skjutas upp! Det är tvärtom särskilt viktigt att för tidigt födda barn vaccineras i tid, eftersom de vanligtvis inte hunnit få normal mängd antikroppar från modern (överförs under senare delen av graviditeten). Inom ramen för vaccinationsprogrammet bör alltså dessa barn vaccineras enligt sin kronologiska ålder (ålder efter födseln), det vill säga med den första vaccinationen mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib, samt pneumokocker vid tre månaders ålder. Hela vaccindoser skall ges.

I enskilda fall och efter läkarordination kan det finnas skäl att tillämpa ett alternativt schema med start redan vid två månaders ålder. I så fall bör tre doser i tät följd ges (till exempel vid 2-3-4 månader) och därefter fortsätter man som vanligt, det vill säga med en påfyllnadsdos vid 12 månader och nästa vid 5 år.

Till sidans topp

Generella principer för vaccination

Vad ska man göra om ett barn av misstag får en för liten dos vid vaccinationen?

Upprepa vaccinationen med rätt dos. Endast fullständiga doser räknas.

Vilken injektionsteknik är bäst?

Man ska känna till anatomin i lår respektive arm och fixera låret/armen på ett bra sätt innan man sticker. Vid subkutan injektion vinklas nålen cirka 30-45°. Man kan lyfta ett hudveck för att minska risken att nålen accidentellt hamnar i muskel. Vid intramuskulär injektion vinklas nålen istället cirka 90°, det vill säga man sticker vinkelrätt mot huden. WHO rekommenderar att man vid intramuskulär injektion sträcker huden mellan tumme och pekfinger och sticker där emellan. I USA brukar man åtminstone för de minsta barnen lyfta lårets muskelbuk innan man sticker, för att minska risken att nålen går igenom muskeln och når till benet. Det finns egentligen ingen dokumentation som stödjer att man måste aspirera innan man injicerar vaccinet. Inte heller finns det studier som visar att det är nödvändigt med hudtvätt före vaccinering. För subkutan injektion finns däremot motsatsen, det vill säga studier som visar att det inte är nödvändigt. Helt entydiga svar finns alltså inte vare sig när gäller frågan om aspiration eller frågan om hudtvätt - följ lokala riktlinjer.

Vilken nållängd rekommenderas för subkutan respektive för intramuskulär injektion?

För både barn och vuxna kan en subkutan injektion ges med en nål som är 19 mm lång och 0,4 mm diameter (grå). Intramuskulära injektioner till små barn ges i främre yttre sidan av lårets mellersta tredjedel, det vill säga i m. vastus lateralis, och till äldre barn och vuxna i överarmen i m.deltoideus. Lämplig nålstorlek till barn är en nål som är 25 mm lång och 0,6 mm i diameter (blå). För vuxna kan ibland längre nål behövas.

Vilka barnvacciner kan ges samtidigt?

I princip kan samtliga vacciner som ingår i det allmänna vaccinationsprogrammet ges samtidigt. Om möjligt bör dock det rekommenderade schemat följas. Under spädbarnsåret innebär det att vaccinationerna mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib ges tillsammans i form av kombinationsvaccin. Samtidigt ges pneumokockvaccin. Vid 18 månaders ålder ges nästa kombinationsvaccin mot mässling, påssjuka och röda hund. Det finns inte några data som talar för sämre effekt eller ökad risk för biverkningar vid samtidig vaccination.

Vaccin mot hepatit B kan ges samtidigt med vaccin mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib, antingen i kombinationsvaccin eller som separat injektion. BCG-vaccin (vaccin mot tuberkulos) brukar ges vid särskilda tillfällen, men kan om så skulle behövas ges samtidigt med de andra vaccinerna. Således kan BCG-vaccin ges samtidigt med MPR och andra levande vacciner. Om BCG och MPR inte ges samtidigt bör det gå minst fyra veckor mellan vaccinationerna.

Kan vaccin mot kolera och mot gula febern ges samtidigt med andra vacciner?

Den vaccinationsmottagning familjen vänder sig till ansvarar för att samplanera rese- och barnvaccinationerna. I princip gäller att de allra flesta resevaccinerna, även oralt vaccin mot kolera, kan ges samtidigt med barnvaccinerna. Om barnet är mer än nio månader gammalt kan också levande vaccin mot gula febern ges samtidigt med andra levande vacciner och samtidigt med övriga vacciner i vaccinationsprogrammet. Observera dock att om vaccinerna inte ges samtidigt bör man efter gula febern-vaccin vänta 4 veckor med andra levande vaccin. För tuberkulintest gäller att man bör vänta en månad efter gula febern-vaccination, men om tuberkulintestet utförs först kan man ge levande vaccin när lokalreaktionen avlästs på tredje dagen.

Till sidans topp

Kontraindikationer, tillstånd m.m.

Vid vilka tillstånd ska vaccination inte ges?

Absoluta kontraindikationer är en svår allergisk reaktion mot en ingrediens i vaccinet (gäller även eventuella tillsatser eller spårämnen), eller en reaktion inom 48 timmar efter en föregående dos, samt för kombinationsvaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta även encefalopati inom sju dagar efter en föregående dos. Se även FASS för respektive vaccin.

Kan ett barn med övre luftvägsinfektion (snuva - hosta) och 37,9 grader C feber vaccineras?

I regel ja. Det finns inte belägg för att lindriga sjukdomar påverkar vaccinationssvaret eller ger ökad risk för biverkningar. Barnet kan därför i regel vaccineras. Barnets allmäntillstånd och besvärens svårighetsgrad får avgöra om det är olämpligt att vaccinera. Lindrig förkylning eller diarré - även med lite feber (praktisk gräns cirka 38 grader C) - utgör inte hinder för vaccination. Det kan vara klokt att vänta någon dag om barnet just insjuknat, dels för att veta hur symtomen utvecklas, dels för att inte gå till BVC med en ny smitta.

Ett barn hade 40,5 grader C efter andra vaccinationen vid fem månaders ålder. Kan barnet få den tredje sprutan vid ett års ålder?

Enligt tillverkarnas bipacksedel skulle det vara en kontraindikation. Men denna är inte absolut. Detta barn bör helst undersökas när det har feber för att se om det finns någon förklaring, till exempel pågående infektion. Om inga särskilda omständigheter föreligger kan man vaccinera barnet.

Ett barn skrek ihållande i drygt tre timmar efter vaccinationen vid tre månaders ålder. Kan barnet få den andra dosen vid fem månaders ålder?

Enligt tillverkarnas bipacksedel skulle det vara en kontraindikation. Men denna är inte absolut. Rådgör med barnhälsovårdsöverläkaren eller annan barnläkare. Om inga särskilda omständigheter föreligger kan man vid andra vaccinationen ge kombinationsvaccin mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib en vecka före eller efter pneumokockvaccin. Detsamma kan gälla för kramper vid en föregående dos. Dessa barn bör vaccineras under särskild övervakning, till exempel på sjukhus eller barnmottagning.

Kan man vaccinera ett barn med epilepsi – barnet tar tabletter och har mycket sällan kramper?

Ja, ett barn med en neurologisk sjukdom i lugnt skede kan vaccineras enligt det vanliga vaccinationsprogrammet.

Vilka vacciner kan ges till barnet om mamman ammar?

Alla. Vaccinera som vanligt.

Vilka vacciner kan ges till barnet om mamman eller någon annan hushållsmedlem är gravid?

Alla. Vaccinera som vanligt.

Vilka vaccin kan inte ges efter en blodtransfusion?

Vaccin som innehåller aktivt, försvagat mässlingsvirus eller varicellavirus (varicellae=vattkoppor) skall inte ges inom tre månader efter en blodtransfusion. Det tillförda blodet kan innehålla antikroppar mot mässling och vattkoppsvirus, vilket kan försvaga vaccineffekten. I övrigt inga restriktioner.

Om ett barn nyligen fått gammaglobulin / immunglobulin, vilka vacciner kan då ges?

Vanligt gammaglobulin innehåller bland annat antikroppar mot mässling, röda hund, påssjuka och vattkoppor. Dessa antikroppar kan försämra vaccinationssvaret efter MPR-vaccination (eller efter vaccination med andra levande vacciner). MPR-vaccin och varicellavaccin bör därför inte ges tidigare än tre månader efter en gammaglobulinspruta. Kombinationsvaccinet mot difteri-stelkramp-kikhosta-polio-Hib kan ges, liksom andra avdödade vacciner.

Observera att den begränsning som gäller gammaglobulin INTE gäller profylax mot hepatit A med vaccin, som dessutom ger bättre skydd än gammaglobulin och om möjligt bör föredras. Hepatit A-vaccin kan alltså ges samtidigt med MPR-vaccin eller varicellavaccin.

Läs mer

Frågor och svar om vacciner och vaccinationer

Folkhälsomyndighetens föreskrifter om vaccination av barn.

Vägledning för vaccination enligt föreskrifter och rekommendationer.

Till sidans topp