Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

En stor del av det hälsofrämjande och narkotikaförebyggande arbetet i Sverige sker på lokal nivå i kommunerna, där insatserna oftast koordineras av lokala ANDT-samordnare. Majoriteten av de svenska kommunerna genomför hälsofrämjande universella åtgärder och även insatser riktade till grupper och

Folkhälsan har utvecklats positivt i Sverige, vi lever allt längre och många av de tidigare stora folksjukdomarna får allt mindre betydelse. Detta gäller också de smittsamma sjukdomarna där de allra flesta allvarligare sjukdomarna nu är mycket sällsynta.

Fritidskortet syftar till att ge barn och ungdomar mellan 8 och 16 år ökad tillgång till idrott, kultur, friluftsliv och annat föreningsliv. Anmäl dig till informationsbrev om Fritidskortet (form.apsis.one) Läs mer Fritidskortet (fritidskortet.se)

Rapporten presenterar förslag på en sektorsövergripande målstruktur för fysisk aktivitet, med sex nationella delmål, indikatorer och fyra insatsområden.

Det här faktabladet beskriver faktorer som främjar fysisk aktivitet och hälsa för personer med intellektuell funktionsnedsättning. En viktigt faktor är betydelsen av att förstå kognitiva begränsningar och hur information kan förmedlas tydligt och begripligt.

Statistiken har tagits fram av respektive regions smittskyddsläkare med hjälp av olika metoder, se datakälla i tabellen samt avsnittet Kommentarer till statistiken. Uppdaterat 2025-06-26 avseende andelen vaccinerade i Dalarna samt nationellt.

Informationsblad med flödesschema som syftar till att förenkla beslut och administration av den långverkande antikroppen mot RS-virus, detta utifrån om vaccination mot RS-virus har givits under graviditet eller ej. Det är framtaget av Folkhälsomyndigheten i samråd med barnläkare, barnmorskor och

Rapporten beskriver barn och ungas rörelsemönster baserat på resultat från ett nationellt urval av 11-, 13- och 15-åringar som burit aktivitetsmätare. Resultaten ger, förutom kunskap om barn och ungas rörelsemönster, även kunskap om samband mellan fysisk aktivitet, inaktivitet och hälsa.

På fritiden finns många möjligheter till rörelse, till exempel genom idrott och motion, kulturaktiviteter, frilufts- och föreningsliv. Här får du en överblick över hur fritidssektorn kan bidra till rörelse, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad olika verksamheter kan göra för att främja rörelse på fritiden.

Idag kostar stillasittande samhället stora summor och bidrar till ohälsa. När fler rör sig mer ökar välbefinnandet i befolkningen, sjukdomar förebyggs och människor får fler friska år i livet. En frisk befolkning innebär ett starkare samhälle. Har kan du läsa mer om vinsterna med att främja rörelse

Det vi äter påverkas av så mycket mer än våra egna val, såsom hur mat marknadsförs, diskuteras och görs tillgänglig. Genom att förstå dessa samband kan vi skapa bättre förutsättningar för en hälsosam konsumtion av mat och jämlik hälsa. Alla dessa förutsättningar kan förstås tillsammans under

Här hittar du rekommendationer och tips om din skärmanvändning när du är med ditt barn.

Antibiotikaresistens är ett växande hot mot folkhälsan. Här får du som arbetar inom tandvården kunskap om skillnader i antibiotikaförskrivning och konkreta åtgärder för att stärka tandvårdens insatser.

Tobaks- och nikotinprodukter är beroendeframkallande och användning innebär risker för hälsan. Här hittar du information om hälsorisker och skador vid rökning och snusning.

Genom att skapa grönare städer, främja gång och cykel samt minska utsläpp kan vi förbättra folkhälsan. Det handlar om att erbjuda möjligheter till rörelse, rekreation och sociala möten i miljöer med frisk luft, god ljudmiljö och ett behagligt klimat.

Gemensamma författningssamlingen avseende hälso- och sjukvård, socialtjänst, läkemedel, folkhälsa m.m. ISSN 2002-1054, Artikelnummer 27120021HSLF Utgivare: Chefsjurist Pär Ödman, Socialstyrelsen Folkhälsomyndighetens föreskrifter om ändring i föreskrifterna och allmänna råden (HSLF-FS 2020:12) om

Många appar och spel är utformade för att man ska vilja använda dem mer och mer. Inte konstigt att man kan fastna då! Här kan du lära dig att identifiera beroende, och förstå varför man blir beroende av skärmar.

Den 17 september 2018 bedömdes utbrottet av salmonella Kentucky vara över men smittkällan kunde inte identifieras.

Vaccination mot denguefeber kan vara aktuell för vissa personer som ska vistas i tropiska länder.

För dig som arbetar med tillsyn över rökfria miljöer har vi tagit fram vägledning för tillsynen.

Här hittar du den senaste nationella statistiken om övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) hos barn 6–9 år. Uppföljning av viktutvecklingen ger underlag för att planera och följa upp insatser för lågstadiebarn.

Suicidprevention har på tio år gått från att vara en fråga främst för vården till att ses som en bredare folkhälsofråga. I en ny temarapport visar Folkhälsomyndigheten hur samordningen har utvecklats och vilka framsteg som har skett i arbetet med att förebygga suicid.

Enligt nya beräkningar kan minskat stillasittande och ökad fysisk aktivitet leda till lägre samhällskostnader och betydande vinster för individers hälsa.

Här finns frågor du kan ställa när du pratar med barn och unga om skärmanvändning. De är grupperade efter olika områden.

Folkhälsomyndighetens övervakning visar att säsongen för influensa och RS-virus är över på nationell nivå. Färre fall av RS-virus rapporterades bland barn under ett år jämfört med tidigare säsonger, då nyfödda för första gången har erbjudits en skyddande antikroppsbehandling.