Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Folkhälsomyndigheten har, med utgångspunkt i uppdraget om medicinsk kompetens från hösten 2025, redogjort för hur de åtgärder som presenterades i redovisningen den 9 oktober 2025 har omhändertagits samt vilka eventuella ytterligare åtgärder som vidtagits för att säkra medicinsk kompetens och

I den här rapporten presenteras resultat från en kartläggande litteraturöversikt om insatser som getts av FHV för att förebygga eller minska psykisk ohälsa bland anställda. Rapporten är en uppdatering av en tidigare litteraturöversikt inom området från 2015.

Årets rapport visar att vissa skillnader mellan olika grupper till och med ökar över tid. Det gäller bland annat återstående medellivslängd och dödlighet i ett flertal diagnoser, som ökar mellan grupper med för- respektive eftergymnasial utbildningsnivå.

Faktabladet beskriver olika faktorer i matmiljön och deras betydelse för matkonsumtion och hälsa. Kunskapsläget om matmiljön, dess definitioner, begrepp och mätmetoder utvecklas kontinuerligt. Det är angeläget att få mer kunskap om hur matmiljön ser ut i Sverige för att till exempel bromsa

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att förbättra barn och ungas livsmedelskonsumtion med fokus på socioekonomiska skillnader.

Rapporten visar resultat från en intervjustudie som undersökt samordningsrollen i det främjande och förebyggande arbetet inom ANDTS, psykisk hälsa och suicidprevention i en lokal kontext och riktar sig till samordnare och beslutsfattare i kommuner, regioner och på länsstyrelser som arbetar med

Underlagsrapporten sammanställer internationell forskning om äldre personers upplevelser av vad som främjar deras psykiska välbefinnande.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Slutredovisning av regeringsuppdrag 2023. Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har tillsammans med 24 andra myndigheter haft i uppdrag att ta fram underlag och ett förslag till en ny nationell strategi för psykisk hälsa och suicidprevention.

I rapporten redovisas hur kommuner, regioner och länsstyrelser arbetar med folkhälsoarbete i Sverige. Det handlar om organisatoriska förutsättningar, hur folkhälsoarbetet styrs, relevanta aktörer och hur de samverkar om folkhälsofrågor, samt vilka behov av stöd som önskas.

Rapport till regeringen hur Folkhälsomyndigheten använder sin medicinska kompetens i smittskyddsarbetet. I redogörelsen finns ett antal förslag på utveckling som myndigheten planerar för att ytterligare stärka smittskyddsarbetet.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet,

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Den här rapporten redovisar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem. Översikten visar att många olika faktorer kan påverka att m&

I rapporten, en återredovisning av regeringsuppdrag, listar myndigheterna sex delmål med de viktigaste förändringar på befolkningsnivå som behöver ske fram till år 2035.

Rapporten visar att trots att många barn har allergibesvär saknar många skolor och förskolor ett generellt, förebyggande allergiarbete. I stället fokuserar man arbetet på enskilda barn med redan konstaterade svåra besvär och ofta med särlösningar som pekar ut barnet.

Kunskapsstödet innehåller kunskap, internationella riktlinjer och hur man arbetar evidensbaserat och etiskt med substansanvändning i praktiken. Guiden riktar sig framför allt till samordnare men även till andra yrkesverksamma inom det hälsofrämjande och ANDTS-förebyggande området.

Rapport presenterar resultaten från en kartläggning av existentiell hälsa. Vi har sammanställt internationell och svensk litteratur, vilka aktörer som arbetar inom området och med vad, och hur aspekter med bäring på existentiella frågor mäts och följs upp.

Den här litteraturöversikten sammanfattar det aktuella kunskapsläget när det gäller hiv- (humant immunbristvirus) och STI (sexuellt överförda infektioner) -preventiva insatser som är riktade till migranter, vilka är en viktig målgrupp enligt Nationell strategi mot hiv/aids och vissa andra

Rapporten sammanfattar resultaten från de litteraturöversikter och de analyser av svenska data som syftat till att beskriva hur den psykiska hälsan är fördelad och till att ge möjliga förklaringar till ojämlikheterna samt de slutsatser som dras av materialet.