Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Att känna till vilka faktorer som kan påverka risken för att vissa barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem är avgörande för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.

Den psykiska hälsan påverkas av många faktorer genom hela livet. När vi blir äldre förändras både den fysiska förmågan och livssituationen, vilket kan påverka hur vi mår psykiskt.

På den här sidan beskriver vi begreppet psykisk hälsa och hur psykiskt välbefinnande och olika dimensioner av psykisk ohälsa kan förstås.

De flesta unga är nöjda med sitt sexliv, visar en ny rapport från Folkhälsomyndigheten. Resultaten visar samtidigt att kondomanvändningen är fortsatt låg, och att många uppger att mensbesvär begränsar vardagen. Alarmerande många unga uppger också att de har varit utsatta för våld, i synnerhet

Rapporten beskriver hur Folkhälsomyndigheten i ett pilotprojekt har testat att tillämpa en systemanalytisk metod på några avgränsade områden inom livsmedelskonsumtion.

Här hittar du ett kunskapspaket som stöd för dig som vill stärka sociala relationer och minska ensamhet, på din arbetsplats eller bland målgrupperna i din verksamhet. Materialet har fokus på ensamhet i hela befolkningen, samt bland personer med funktionsnedsättningar.

Här hittar du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om barn och unga i åldern 13–18 och deras skärmanvändning.

Här hittar du ett urval kunskaps- eller faktaunderlag om barn och unga, samt om arenor där barn vistas som förskola och skola.

Här finns ett urval av material om psykisk hälsa och suicidprevention.

En förutsättning för att kunna förebygga användning av alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) är kunskap om de faktorer som utgör en risk för, eller skyddar barn och unga från att börja använda eller utveckla problem kopplat till ANTS.

Suicid är ett folkhälsoproblem som genom insatser på olika nivåer ofta kan förebyggas. Här får du en översikt över suicidpreventivt arbete på individ-, befolknings- och samhällsnivå.

De flesta barn och vuxna i Sverige uppger att de har en god allmän hälsa och ett gott psykiskt välbefinnande. Samtidigt är det vanligt att ha olika typer av psykiska besvär. Här sammanfattar vi den senaste statistiken om psykisk hälsa i befolkningen, baserat på våra vanligaste datakällor.

Diskussioner om skärmanvändning kan leda till konflikter och bråk i familjen. För att minska risken behöver man fundera på vad som orsakar konflikter, och vilka strategier man ska använda när man blivit osams. Det är också viktigt komma överens om gemensamma regler och kunna diskutera skärmtid och

Folkhälsomyndigheten söker forskare till expertgrupp för två regeringsuppdrag om barns psykiska hälsa och generativ AI. Sista ansökningsdag är 21 september 2026.

Som en del i arbetet mot ofrivillig ensamhet har Apotek Hjärtat, tillsammans med organisationen Mind, tagit fram utbildningsmaterial på temat ofrivillig ensamhet som under det senaste året använts och spridits både internt och i mötet med allmänheten. Parallellt har ett ettårigt pilotprojekt –

En intervjustudie från 2025 med 26 kvinnor i åldrarna 41–60 år belyser kvinnors hälsa och utmaningar under klimakteriet. Kvinnorna beskriver klimakteriet som en livsfas som påverkar fysisk, psykisk och sexuell hälsa, och därmed hela livssituationen. Den sexuella hälsan påverkas av kroppsliga förändringar, relationer och samhällsnormer…

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de

En fördjupad analys av enkätstudien UngKAB23 visar att en högre andel unga bi-, pan- och homosexuella rapporterar utsatthet för våld, diskriminering och begränsat handlingsutrymme jämfört med unga heterosexuella.

Rapporten presenterar resultaten från en kartläggning av ensamhet. Rapporten är en delredovisning av det regeringsuppdrag som Folkhälsomyndigheten har att genomföra en kartläggning och ta fram ett förslag till en nationell strategi för att minska ofrivillig ensamhet och dess konsekvenser.

De flesta upplever att de själva kan bestämma över sin sexualitet, och omkring hälften av alla kvinnor och män i Sverige är nöjda med sitt sexliv. Samtidigt kvarstår flera utmaningar, visar en ny rapport om sexuell och reproduktiv hälsa. Bland annat är kvinnor i hög grad utsatta för sexuellt våld,

Utgår från delmål 3 om att minska antal människor i långvarig ensamhet. Vilka tecken tror du kan tyda på att en person känner sig ensam, och hur kan vi lära oss att upptäcka dem? Hur kan vi förändra våra rutiner (till exempel hälsosamtal, ärendehantering, eller medarbetarsamtal) för att upptäcka

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Rapporten riktar sig till myndigheter, hälso- och sjukvården och civilsamhällets organisationer som möter och arbetar med äldre hbtq-personer. Rapporten riktar sig också till beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå.

Rapporten handlar om elevhälsans arbete med att främja sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) samt förebygga hiv och sexuellt överförbara infektioner (STI). Rapporten visar att SRHR är ett angeläget område för elevhälsan men att det finns oklarheter kring roller och mandat och

En sammanfattning på lättläst svenska av den nationella strategin för fortsatt arbete med sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.