Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hälsan i befolkningen är generellt god, men det finns fortsatt stora skillnader mellan olika grupper vilket också var tydligt under covid-19-pandemin. Sett till en längre tidsperiod lever vi allt längre i Sverige, men 2020 sjönk medellivslängden i den svenska befolkningen. Bland de som är särskilt drabbade finns kvinnor utan gymnasieutbildning som haft…

Rapporten är en hälsoekonomisk utvärdering av vaccination mot covid-19, riktad till grupper som tidigare omfattats av Folkhälsomyndighetens rekommendationer. I den hälsoekonomiska analysen jämförs kostnader och hälsoeffekter av fortsatt vaccination mot covid-19 gentemot en situation utan vaccination.

Denna veckorapport publicerades den 4 oktober 2024 och redovisar en sammanfattning av läget för den period då veckorapporterna för influensa har haft uppehåll (vecka 21–39, 2024)

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Hitta statistik på nationell, regional och kommunal nivå om covid-19 (SARS-CoV-2) för bekräftade fall, intensivvårdade och antal avlidna. Du hittar även årsrapporter över sjukdomsfall av covid-19.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de miljöer och grupper i samhället som riskerar de allvarligaste konsekvenserna av covid-19.

Här hittar du en förteckning över Folkhälsomyndighetens publiceringar av officiell statistik och övrig statistik som publiceras i statistikdatabaserna Folkhälsodata och FolkhälsoStudio.

Den internationella vaccinationsveckan äger rum den 24–30 april. I år lyfter WHO hur människor i alla åldrar skyddas mot sjukdomar genom vaccination.

Folkhälsomyndigheten välkomnar regeringens förslag om att vaccination mot vattkoppor ska ingå i det allmänna barnvaccinationsprogrammet.

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

Grundförfattning. Beslutade: 24 maj 2016. Gäller från och med: 1 juni 2016.

Rapporten belyser olika aspekter av hälsan såväl som de viktigaste förutsättningarna för hälsa, hur de fördelas mellan grupper i samhället och hur de utvecklas över tid. I slutsatserna ingår en bedömning av läget i förhållande till målet om att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Utbildningsmaterial med användarhandledning för att stödja samtal och dialog om vaccination och riktar sig till sjuksköterskor och läkare som möter vuxna och barn i samband med vaccination inom barnhälsovård och elevhälsa.

Faktabladet vänder sig till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot difteri, stelkramp och kikhosta. Finns översatt till olika språk.

Guiden ger stöd i arbetet att få förståelse för vilka faktorer som påverkar vaccinationstäckning och vaccinationsacceptans. Den ger även stöd i att lättare utveckla och genomföra både anpassade och breda insatser för att öka och behålla vaccinationstäckningen och acceptansen.

Information till vårdnadshavare och elever om HPV (humant papillomvirus) och vaccination mot HPV. Översättningar finns till andra språk.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Information till föräldrar med barn som av olika anledningar inte vaccinerats mot sjukdomarna som ingår i det svenska vaccinationsprogrammet. Översättningar finns till andra språk.

Man kan få influensa flera gånger under livet. Vaccination varje år rekommenderas till personer som riskerar att bli allvarligt sjuka.

Sveriges officiella statistik (SOS) är statistik som är särskilt viktig för att beskriva Sverige. Den bidrar till utvecklingen av vårt samhälle genom att vara objektiv och relevant.

Rekommendationer är att bidra till kunskapsstöd om vaccination mot influensa för personer i riskgrupp och som kan bli allvarligt sjuka om de inte vaccinerar sig. I publikationen beskrivs också bakgrund om influensa, tillgängliga vaccin och information för de personer som inte rekommenderas vaccin.

Vaccinationer är en viktig komponent i folkhälsoarbetet genom att förebygga och minska allvarlig sjukdom. Kikhosta orsakas av en bakterie som sprids mellan människor och under 2024 har antalet fall av kikhosta ökat kraftigt. Här intervjuas Nina-Mariia Alakulju som är samordningsbarnmorska i Norrbotten om deras framgångsrika arbete med att vaccinera gravida för att förhindra att spädbarn drabbas av allvarlig kikhosta.

Affischen Vaccin funkar illustrerar nyttan med det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige, med sju av sjukdomarna som exempel. Affischen kan sättas upp på mottagningar inom hälso- och sjukvården.

Så gott som alla barn i Sverige har ett vaccinationsskydd mot 11 sjukdomar som kan ge allvarliga konsekvenser. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndigheten, som bekräftar att täckningen är på samma höga nivå som tidigare år.