Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Målgrupp för rapporten är i första hand länsstyrelsernas och kommunernas ANDTS-samordnare samt ideella organisationer inom alkohol, narkotika, dopning och tobak eller närliggande områden. I andra hand beslutsfattare på lokal, regional och nationell nivå.

Faktabladet riktar sig främst till yrkesverksamma inom suicidprevention och psykisk hälsa och som har samordnande, planerande eller beslutande funktioner på nationell, regional eller lokal nivå.

Rapporten är tänkt att användas som ett kunskapsunderlag för yrkesverksamma på kommunal, regional och nationell nivå. Särskilt användbart kan resultatet vara för dig som arbetar med psykisk hälsa, suicidprevention, eller jämlikhets- och rättighetsfrågor.

En kartläggande litteraturöversikt av forskning om livsvillkor, livskvalitet och hälsa bland bisexuella i Norden 2000–2023.

Faktabladet riktar sig främst till yrkesverksamma inom suicidprevention och psykisk hälsa och som har samordnande, planerande eller beslutande funktioner på nationell, regional eller lokal nivå.

Rapporten bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2001. Mer fördjupade analyser kommer att publiceras senare och de internationella resultaten publiceras i en separat rapport från WHO.

Rapporten presenterar resultat från en kartläggning av systematiska översikter om hälsa, livsvillkor och levnadsvanor bland personer med intersexvariation för att ge en bild av kunskapsläget.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för intressenter…

Rapporteng beskriver bakgrunden till Folkhälsomyndighetens rekommendation om en allmän vaccination mot covid-19 från 12 år i Sverige. Rekommendationen började gälla från den 11 oktober 2021 och avsåg grundvaccination med två doser mRNA-vaccin givna enligt intervallen för övriga åldrar.

Denna rapport innehåller delar av resultaten från 2009/10 års undersökning och jämförelser med de föregående årens resultat, uppdelat på kön och ålder. Rapporten vänder sig till sakkunniga, praktiker och politiker inom området barn och ungas uppväxtvillkor.

I den här rapporten finns förslag till åtgärder om hur det skulle vara möjligt att följa upp minoritetsgruppernas hälsosituation och hur framtida samråd och dialoger kan utformas.

Rapporten behandlar frågor om hälsa och sexualitet bland unga i Sverige. Rapporten är baserad på en enkätstudie bland ett randomiserat urval av unga i åldern 16–29 år i befolkningen och utfördes under 2015.

I rapport presenteras resultaten från kvalitativa intervjuer med 33 unga personer i åldern 16–25 år. Intervjuerna gällde psykiska besvär och psykiskt välbefinnande utifrån frågor som ingår i Nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor och utifrån de ungas egna upplevelser och erfarenheter.

Rapporten syftar till att synliggöra den kunskap som Folkhälsomyndigheten producerat under 2016-2020 för att verka för ett effektivt och kunskapsbaserat förebyggande arbete enligt regeringsuppdraget att stödja genomförandet av ANDT-strategin 2016–2020.

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid minst två tillfällen för att studera förändringar i hälsa och levnadsvanor. Ingen av de inkluderade studierna hade genomförts i Sverige.

Rapporten beskriver hur spel om pengar, spelproblem och faktorer som hänger samman med detta har förändrats över tid. Här sammanfattas de huvudsakliga resultaten från Swedish longitudinal gambling study (Swelogs) 2008–2018.

Rapporten ger en utförlig presentation av den kunskap som bygger på sammanställd forskning om psykisk, fysisk och sexuell hälsa och levnadsvanor i förhållande till användningen av digitala medier bland barn och unga i åldrarna 0–25 år.

Under 2018 har riksdagen antagit ett förnyat folkhälsopolitiskt mål med ett tydligare fokus på jämlik hälsa: att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation.

Rapporten visar att små barn i Sverige generellt har en god hälsa och goda förutsättningar för hälsa. Samtidigt indikerar resultaten att det finns hälsomässiga utmaningar bland de yngsta i befolkningen och att hälsan är ojämlikt fördelad.

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Denna kartläggning och analys av covid-19-pandemins konsekvenser för folkhälsoarbetet kan vara ett stöd för kommuner och regioner för att återuppta de folkhälsorelevanta insatserna efter pandemin och för att bedöma om vissa insatser eller grupper behöver prioriteras extra. Detta har i sin tur

Denna rapport bygger i första hand på uppgifter insamlade från 11-, 13- och 15-åringar i november–december år 2005, inom ramen för tvärsnittsundersökningen Skolbarns hälsovanor. Undersökningen äger sedan 1985/86 rum vart fjärde år och genomförs i ett flertal länder, senast i ett drygt 40-tal länder

Under 2023 har WHO deklarerat att covid-19 inte längre utgör ett internationellt akut hot mot människors hälsa. Folkhälsomyndighetens uppdrag, att verka för god och jämlik hälsa i hela befolkningen är mer angelägen än på länge.

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar med frågor om suicidprevention på kommunal, regional och nationell nivå. Den ger en lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet – både idag och med en tillbakablick.