Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

I rapporten redovisas hur du kan genomföra, illustrera och förstå analyser av ojämlikhet i förutsättningar för hälsa, och i hälsa, utifrån det folkhälsopolitiska ramverket.

Barns och ungas psykiska hälsa formas tidigt och påverkas av flera faktorer i vardagen – i hemmet, skolan och närmiljön. Trygga relationer och goda levnadsvillkor stärker den psykiska hälsan, medan otrygghet och stress kan få motsatt effekt.

Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten har regeringens uppdrag att i nära samverkan följa, utvärdera och stödja genomförandet av statens insatser inom området psykisk hälsa 2020–2024. I denna rapport redovisar Folkhälsomyndigheten en uppfö

Delrapport med resultat från Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018.

Faktabladet sammanfattar vi en internationell kartläggande litteraturöversikt om barns och ungas klimatoro och kompletterar med data över klimatoro hos barn i Sverige. Vi lyfter även hur Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska miljöbyrån (EEA) rapporterar inom området.

Underlagsrapporten utgör del av Folkhälsomyndighetens regeringsuppdrag om att genomföra insatser för att utveckla arbetet med existentiell hälsa inom ramen för den nationella folkhälsopolitiken.

Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor…

Rapporten redovisar Folkhälsomyndigheten en uppföljning av insatser som har genomförts med hjälp av statliga stimulansmedel i kommuner och regioner under 2022, inom områdena lokala och regionala handlingsplaner, ungdomsmottagningar samt suicidprevention.

Här får du som är förälder rekommendationer, förklaringar och tips i vardagen om skärmar och sömn.

Detta kompendium samlar faktablad om folkhälsopolitiken och dess åtta målområden och arbetet för en god och jämlik hälsa i befolkningen.

Här hittar du verktyg för att själv ta fram statistik över hälsa och hälsans bestämningsfaktorer samt miljöhälsa för olika grupper inom många områden inom folkhälsa. Använd verktygen för att följa utvecklingen i just din kommun, ditt län eller på nationell nivå.

Rapporten handlar om i vilken utsträckning hivprevention samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter (SRHR) förekommer inom nio yrkesutbildningar på högskolor och universitet i Sverige. Rapporten bygger på en kartläggande studie av yrkesbeskrivningar, utbildningsplaner och kursplaner. Kartläggningen gäller utbildningarna till arbetsterapeut, barnmorska, fysioterapeut, jurist, läkare, polis, psykolog, sjuksköterska och socionom.

Här hittar du rapporter inom området nationella minoriteter och hälsa som har publicerats av Folkhälsomyndigheten. Det kan handla om hälsan hos en eller flera av minoriteterna judar, romer, sverigefinnar, tornedalingar och urfolket samer.

Rapporten visar resultatet av en elvaårsuppföljning av personer med spelproblem och är en del av den fleråriga befolkningsstudien Swedish longitudinal gambling study (Swelogs). Studien omfattar perioden mellan 1997/1998 och 2009.

Rapporten ger en samlad bild av och sprida information om Folkhälsomyndighetens arbete inom området suicidprevention under de senaste åren. Rapporten innehåller exempel på bland annat samarbetsprojekt som genomförts med andra aktörer samt material och publikationer som tagits fram om suicid och

I det här kunskapsunderlaget hittar du en lägesbild och exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre. Psykisk ohälsa bland äldre är vanligt, men uppmärksammas inte tillräckligt. Både primärvården och äldreomsorgen är viktiga för att arbeta förebyggande…

Kunskapsstödet riktar sig främst till arbetsgivare och specifikt till HR-personal. Det kan även vara användbart för dig som arbetar med folkhälsa, speciellt med främjande och förebyggande arbete inom psykisk hälsa och suicidprevention i regioner, kommuner och organisationer.

Rapporten utgör en nulägesbeskrivning av arbetet med strategin för systematisk uppföljning av funktionshinderspolitiken.

Presentationsmaterial om rekommendationerna för skärmanvändning i gruppen ungdomar 13–18 år. Materialet kan exempelvis användas som en grund för samtal med vårdnadshavare.

Faktabladet ger en lägesbild av förekomst av och sociala skillnader i psykisk hälsa och behandling, samt exempel på åtgärder som främjar psykiskt välbefinnande och förebygger psykisk ohälsa bland äldre.

E-utbildningarna fungerar bäst i nyare, uppdaterade webbläsare, och vi rekommenderar därför Chrome, Safari och Edge i första hand.

Vårdnadshavare ser familjecentralen som en tillgänglig, trygg och välkomnande arena där de kan dela erfarenheter och få stöd och barnen ges möjlighet att leka. Den övergripande slutsatsen i en rapport om familjecentralers betydelse för familjers hälsa är dock att det behövs mer forskning, inte minst fler studier om familjecentraler av nordisk modell.

Kartläggning av äldres psykiska hälsa med fokus på deras egna erfarenheter och upplevelser. Rapporten lyfter framför allt äldre personers egna tankar, erfarenheter och perspektiv, men lyfter också aktuell statistik om både psykiskt välbefinnande och psykisk ohälsa av olika slag.

Rapporten är en tvärsnittsstudie baserad på hälsoenkäten i det nationella kvalitetsregistret InfCareHIV. Syftet med studien är att kartlägga självrapporterade upplevelser av hälsa, följsamhet till behandling samt upplevelse av biverkningar bland personer som lever med hiv i Sverige.

Rapporten beskriver utvecklingen av hälsan och hälsans bestämningsfaktorer bland homo- och bisexuella personer jämfört med heterosexuella, perioden 2005–2012.