Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Tuberkulos kan smitta när någon med aktiv tuberkulos i luftvägarna hostar upp bakterier. I regel krävs långvarig och nära kontakt med någon som har den smittsamma formen av tuberkulos för att man själv ska smittas. Det innebär i praktiken att risken är störst om man bor tillsammans med den som är sjuk. Barn upp till skolåldern är nästan aldrig smittsamma.

Folkhälsomyndighetens verksamhet sträcker sig över ett brett spektrum av aktiviteter men det sammanhållande kittet är att på olika sätt verka för en bättre folkhälsa och därigenom för ett hållbart samhälle genom att bidra till att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa och

Tuberkulos (TB) är en av de mest spridda infektionssjukdomarna i världen och man räknar med att en tredjedel av jordens befolkning är bärare av tuberkulosbakterien.

Rapporten är framtagen som en del i det regeringsuppdrag som myndigheterna har fått gällande att säkerställa tillgänglighet till antibiotika av särskilt medicinskt värde. Uppdraget har återrapporterats till Socialdepartementet den 1 december 2017.

Här presenterar vi några vanliga frågor och svar om tuberkulos.

En person med latent tuberkulos har inga sjukdomssymtom och är inte smittsam, men är bärare av tuberkelbakterien. Det betyder att personen har en liten risk att insjukna i aktiv tuberkulos i framtiden. Cirka 5–10 procent av dem med latent tuberkulos insjuknar någon gång under sitt liv. Risken är störst under de första två åren efter att man blivit smittad. Förebyggande behandling kan ges för att ytterligare…

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Ett kunskapsunderlag som handlar om hur man förebygger infektioner hos patienter och personal i hälso- och sjukvården och tandvården. Bygger på aktuell kunskap och forskning.

Uppdaterade rekommendationer för vilka som rekommenderas mpox-vaccination med anledning av en ökad spridning av klad 1.

Rapporten är en sammanställning av 2021 års mätning av vårdrelaterade infektioner (VRI), antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende för äldre och inom ramen för LSS (Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade).

Information från Folkhälsomyndigheten

Syftet med rapporten är att stödja och stimulera till ett lokalt och regionalt systematiskt kvalitetsarbete för att förebygga vårdrelaterade infektioner och för en ansvarsfull antibiotikaanvändning inom kommunal vård- och omsorg.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Detta är bakgrundsdokumentationen till kunskapsunderlaget Tecken på allvarlig infektion hos barn. Här beskrivs de tecken som är allvarliga och som varnar för om ett barn behöver remitteras till barnläkare eller barnakut.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Rapporten är en sammanställning av 2023 års mätning av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer hos personer som bor på särskilt boende i Sverige (Svenska HALT).

Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner och antibiotikaanvändning inom särskilt boende Metodbeskrivningen vänder sig till dig som praktiskt ska utföra mätning av vårdrelaterade infektioner, riskfaktorer och antibiotikaanvändning på särskilt boende. Här hittar du fördjupad information om

Risken att smittas av tuberkulos i Sverige är mycket låg. Liksom i andra nordiska länder och i de flesta europeiska länder vaccineras därför inte alla barn, utan man ger vaccin till dem med högst risk. Vaccination mot tuberkulos erbjuds barn med en förälder eller annan hushållskontakt med ursprung i ett land med ökad förekomst av tuberkulos…

Tuberkulos behandlas med en kombination av olika antibiotika och kan så gott som alltid botas om man inte har andra mycket svåra sjukdomar samtidigt. Det är viktigt att patienten följer läkarens ordination och inte avslutar den minst sex månader långa behandlingen för tidigt. Då kan sjukdomen komma tillbaka, och risken för att bakterierna ska utveckla resistens ökar.

Rapporten visar att förekomsten av vårdrelaterade infektioner, antibiotikaanvändning och riskfaktorer är ojämt fördelade mellan deltagande enheter.

Folkhälsomyndigheten följer aktivt utvecklingen av tuberkulos i samhället och har inte hittat några tecken på att risken att insjukna i tuberkulos har ökat utanför riskgruppen personer födda i land med fortsatt hög förekomst. Risken att smittas är fortsatt låg i Sverige. Vi har inte heller sett någon smittspridning i samhället från boenden för asylsökande.

Det finns inga tecken på ökad spridning av tuberkulos i Sverige, utanför riskgrupperna. Den största riskgruppen i Sverige är personer som kommer från länder där tuberkulos fortfarande är vanligt. Antalet fall som rapporteras i Sverige har de senaste åren legat under 500 och de flesta har smittats i ett annat land.

Information från Folkhälsomyndigheten

Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har sammanställt ett urval av lärande exempel från de insatser som regionerna har genomfört inom ramen för statens och SKR:s överenskommelser om insatser för ökad tillgänglighet i barnhälsovården.