Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Tabellsamlingen över anmälningspliktiga smittsamma sjukdomar i Sverige 2020 innehåller statistik över antalet rapporterade fall och incidens, fördelade bland annat på län, mellan kön och åldersgrupper samt över tid. Mer detaljerade uppgifter och

Syftet med rapporten är att beräkna kostnader förknippade med fallolyckor; de uppskattas till ungefär 14 miljarder kronor, varav nästan fem miljarder i direkta kostnader och ungefär nio i försämrad livskvalitet. Uppskattningsvis beräknas kostnaderna öka till drygt 22 miljarder kronor år 2050 om inte effektiva förebyggande åtgärder genomförs. Rapporten beskriver också förslag på fallförebyggande åtgärder.

Rapporten handlar om implementering. Här presenteras och diskuteras hur nya insatser, arbetssätt och produkter kan spridas och implementeras. När det nya, ibland efter många års utvecklingsarbete, bedöms som rimligt och lämpligt, förväntar man sig kanske att det ska börja användas relativt omgående.

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet, tillgängliga resurser och andra förutsättningar.

Vi föreslår följande åtgärder för hur ett nationellt dopningsförebyggande arbete kan bedrivas framöver: Utveckla och förbättra tillgången på data för att möjliggöra ändamålsenlig uppföljning och analys. Utred om en nationell stödlinje bör inkludera dopning. Utveckla det generellt

Rapporten är baserad på en självselekterad, webbaserad enkätstudie som utfördes hösten 2014. Utgångspunkten är Folkhälsomyndighetens uppdrag att följa upp hälsan bland homo- och bisexuella samt transpersoner.

Folkhälsomyndigheten har beslutat att från den 1 november 2022 avsluta den allmänna rekommendationen om vaccination mot covid-19 för åldrarna 12–17 år.

Rapporten är avsedd att ge vägledning till personal inom hälso- och sjukvården och innehåller rekommendationer om målgrupper för vaccination, både före och efter kontakt med en smittad person.

I det här faktabladet beskriver vi hur ungdomsmottagningars arbetar med fokus på psykisk hälsa. Faktabladet vänder sig till dig som arbetar med hälsofrämjande eller förebyggande insatser inom t ex en myndighet, region eller kommun.

Rapporten visar att en fjärde vaccindos mot covid-19 gav ett mycket högt initialt skydd mot allvarlig sjukdom och död bland personer som är 65 år och äldre, och att skyddseffekten kvarstod på en hög nivå även flera månader senare.

I det här faktabladet sammanfattar vi huvudresultaten från en tvärsnittsstudie om bestämningsfaktorer för hälsorelaterad livskvalitet bland nyanlända barn i Sverige. Data samlades in under 2018 och totalt 2 559 nyanlända barn i åldrarna 12–18 år från Afghanistan, Irak och Syrien besvarade vår enkät…

I rapporten presenteras de hälsoekonomiska utvärderingar som genomförts om att utreda behov, kostnader och att genomföra hälsoekonomiska analyser för vaccination mot HPV. Dels som catch-up-vaccination till pojkar och män och dels som en riktad insats till män som har sex med män (MSM), transpersoner och personer som lever med hiv.

Folkhälsomyndigheten rekommenderar vaccination mot kikhosta för gravida från gravidvecka 16, för skydd mot kikhosta under barnets första levnadsmånader.

Rapporten beskriver resultaten från en studie i Västerbottens län där föräldrar till 5 163 treåringar under 2014–2016 fått svara på 31 frågor för att undersöka socioemotionell förmåga hos deras barn.

Rapporten redovisar vi resultaten från en kartläggande litteraturöversikt som undersökt hur begreppet socialt deltagande (eng. social participation) beskrivs och tillämpas i studier om flyktingar. Vi redogör också för sambandet mellan ett socialt deltagande och olika aspekter av psykisk hälsa.

Översikten tyder på att ett minimipris kan bidra till minskad ojämlikhet i hälsa genom att minska konsumtion av alkohol och relaterad sjuklighet och dödlighet i grupper med låg socioekonomisk position och/eller hög konsumtionsnivå. Litteraturöversikten är en del i myndighetens uppföljning av det vetenskapliga stödet för policyåtgärder på folkhälsoområdet. Översikten publiceras som en rapport eftersom kunskapen är relevant för beslutsfattare på nationell nivå och andra aktörer som arbetar med alkoholförebyggande arbete.

UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. Rapporten vänder sig bland annat till yrkesverksamma som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom SRHR, hiv och STI. Den riktar sig även till myndigheter, civilsamhällets organisationer samt tjänstemän och beslutsfattare.

En epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2015.

Isolaten från insamling vecka 11 och 34 ingår i en gemensam rapport från Folkhälsomyndigheten och Livsmedelsverket.

Rapporten sammanställer resultat från en enkätundersökning om hälsa, livskvalitet och levnadsförhållanden hos barn och unga i åldrarna 12–20 år som sökt skydd i Sverige men ännu inte beviljats uppehållstillstånd (asylsökande). Data samlades in mellan oktober 2018 och januari 2019.

Rapporten är en hälsoekonomisk analys som undersöker kostnadseffektiviteten av att införa vaccination mot säsongsinfluensa i ett särskilt vaccinationsprogram till riskgrupper jämför med ingen vaccination.

Den här rapporten sammanfattar den internationella forskningen om hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna påverkat hälsan och levnadsvanor bland ungdomar och unga vuxna, med särskilt fokus på införd fjärr- och distansundervisning. De inkluderade studierna hade gjort upprepade mätningar vid

Rapporten påvisar inget samband mellan alkoholkonsumtion och självmord för perioden 1995–2015. En ökning i lokala alkoholförebyggande insatser är relaterad till en minskning av suicidförsök vilket ger visst stöd för att lokalt alkoholpreventivt arbete kan minska suicidförsök.

The report shows statistics on antibiotic sales and antibiotic resistance in bacteria from both humans and animals.

Rapporten riktar sig till myndigheter, beslutsfattare, hälso- och sjukvården samt de av civilsamhällets organisationer som arbetar med SRHR-frågor och målgruppen personer som lever med hiv. Studiens resultat kan användas för att bättre förstå behoven hos kvinnor som lever med hiv och de utvecklingsområden…