Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Miljöhälsorapport 2017 är en sammanställning av olika miljöfaktorers betydelse för hälsan och beskriver aktuellt kunskapsläge. Ett viktigt underlag för rapporten är resultaten från miljöhälsoenkät 2015, där närmare 40 000 personer i åldern 18–84 år har besvarat frågor om miljörelaterade

Även 2021 har myndighetens arbete präglats av pandemin. Det har varit centralt att smittskyddsåtgärder för att hantera de direkta konsekvenserna av covid-19 har gjorts med hänsyn till de breda folkhälsoaspekterna.

Miljöhälsorapport 2009 ger en aktuell bild av exponeringen för olika miljöfaktorer i Sverige och beskriver vilka hälsoeffekter eller risker denna exponering för med sig i befolkningen. De miljöhälsofaktorer som tas upp i denna rapport har bedömts som särskilt relevanta ur hälsosynpunkt och är i

Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell

I rapporten undersöks hur ojämlikheten utvecklats över tid med hjälp av ett antal kärnindikatorer för hälsa och förutsättningar för hälsa. För att ge en rättvisande bild av ojämlikhet är det bra att använda en kombination av olika mått på ojämlikhet som att titta på både absoluta och relativa

Ett alkoholdrycksliknande preparat avser en vara som innehåller mer än 2,25 volymprocent alkohol och inte är en alkoholdryck, teknisk sprit eller läkemedel. Ett alkoholdrycksliknande preparat kan ur konsumtionssynpunkt jämställas med alkoholdrycker eller kan annars antas användas som

Rapporten fokuserar på ett begränsat antal miljöfaktorer. Vissa ämnen som i den tidigare Miljöhälsoutredningen (SOU 1996:124) bedömdes som mindre viktiga på grund av låg toxicitet (giftighet), låg exponering eller på grund av att de är väl reglerade i lagstiftningen, tas inte upp här. Andra ämnen

Information från Folkhälsomyndigheten

Vägledningen ger råd kring det förebyggande arbetet att minska risken för smittspridning i förskolemiljö, hur man främjar barns och personals hälsa och råd kring hur barn ska kunna delta i den pedagogiska verksamheten i så hög utsträckning som möjligt.

Nej, vid tillämpningen av reglerna om rökfria miljöer omfattar ordet "rökning" inte bara tobaksrökning utan även: inhalering av tobak som till exempel förångats rökning av örtprodukter för rökning användning av e-cigaretter användning av andra produkter som till användningssättet motsvarar rökning men som inte innehåller…

Barn och unga under uppväxttiden är extra känsliga. Det är ofta i ung ålder som ett beroende utvecklas. Många unga använder e-cigaretter och snus. Samtidigt är det fortsatt många unga som använder röktobak.

Tobaksrökning har länge minskat i befolkningen, medan snusning har ökat under de senaste åren efter att ha varit relativt oförändrad sedan i slutet av 2000-talet. Användningen av nyare nikotinprodukter som nikotinsnus och e-cigaretter är högst bland unga och bruket ökar. Samtidigt är det fortsatt många unga som använder röktobak…

Eftersom det tar tid att forska och bygga upp kunskap, och det kan ta lång tid för sjukdomar att utvecklas, så behöver vi redan nu utgå från det vi vet om de skadliga ämnen som ingår i produkterna. Till exempel kan kunskap om hälsorisker med nikotin användas för att bedöma risker med nikotinsnus.

Information från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Ett dokument från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Yttrande från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten

Information från Folkhälsomyndigheten

Publikation från Folkhälsomyndigheten