Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats
LyssnaRelaterade sökfrågor: psykiskt välbefinnande psykisk ohälsa
1163 träffar på Vad är psykisk ohälsa inom Hela webbplatsen
-
Grönskans kvaliteter och barns hälsa
Publicerad:Kunskapsunderlag om barns hälsa och utveckling vid vistelse i gröna miljöer med fokus på ekosystemtjänster
-
Riskfaktorer för barns och ungas narkotikabruk eller narkotikarelaterade problem
Uppdaterad:Att känna till vilka faktorer som kan påverka risken för att vissa barn och unga börjar använda narkotika eller får narkotikarelaterade problem är avgörande för ett effektivt hälsofrämjande och förebyggande arbete.
-
Tabellsammanställning för broschyren Föräldrar och unga – om ANTS och psykisk hälsa
Publicerad:Föräldraskapets betydelse för ungas användning av alkohol, narkotika, tobak, spel om pengar (ANTS) och psykisk hälsa
-
Tillsammans för god gemenskap i hela befolkningen – En nationell strategi mot ensamhet
Publicerad:Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.
-
Alkohol ökar risken för sjukdomar och skador
Uppdaterad:Risken att drabbas av vissa sjukdomar ökar vid konsumtion av alkohol. I det flesta fall ökar risken för sjukdom desto mer alkohol som konsumeras, men i vissa fall kan även en lägre nivå öka risken. Beroendesjukdomar och cancer står för en stor del av den ohälsa som orsakas av alkohol.
-
Hur har folkhälsan påverkats av covid-19-pandemin? – Samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020
Publicerad:Rapporten är en samlad bedömning utifrån svensk empiri och internationell forskning under 2020. Rapporten baseras på såväl svensk empiri som internationell forskning. Målgrupper för publikationen är aktörer med uppdrag kopplade till folkhälsa och folkhälsoarbete på lokal, regional och nationell nivå.
-
Stöd till efterlevande vid suicid – Samlad kunskap för yrkesverksamma
Publicerad:Rapporten ger grundläggande kunskap om hur suicid kan påverka efterlevande och om deras olika behov av stöd. Vidare beskriver vi olika roller när det gäller stöd till efterlevande vid suicid. Materialet syftar till att ge en överblick över området och innehåller länkar som kan vara användbara, både
-
Årsredovisning 2020
Publicerad:Folkhälsomyndighetens verksamhet under 2020 har dominerats av arbetet med covid-19, där myndigheten har spelat en central roll i hanteringen av pandemin på nationell nivå. Stora delar av myndigheten har involverats utifrån våra olika uppdrag inom folkhälsoområdet.
-
Förekomsten av övervikt och fetma hos barn är hög och ökar med åldern
Publicerad:Faktabladet riktar sig till dig som beslutar om, utvecklar eller arbetar med förebyggande åtgärder, i till exempel skolor, kommuner eller länsstyrelser. Finns även på engelska.
-
Att leva med hiv 2021–2022 – Resultat från en enkätundersökning bland personer som lever med hiv i Sverige
Publicerad:Resultaten i rapporten pekar på att personer som lever med hiv rapporterar hög livskvalitet och nöjdhet med livet som helhet. Samtidigt framgår att livet med hiv kan innebära olika utmaningar, såsom att inte kunna vara så öppen med sin hivstatus som man önskar. Det kan kopplas till hivrelaterat
-
Hembesök i samverkan – socialtjänst och barnhälsovård
Uppdaterad:Hembesök i samverkan mellan förebyggande socialtjänst och barnhälsovård innebär att personal från båda verksamheterna tillsammans besöker familjerna i deras hem. På den här sidan har vi samlat information om hembesök i samverkan.
-
Årsredovisning 2017
Publicerad:Folkhälsomyndigheten är en nationell kunskapsmyndighet som arbetar för en bättre folkhälsa. Det gör myndigheten genom att utveckla och stödja samhällets arbete med att främja hälsa, förebygga ohälsa och skydda mot hälsohot. Vår vision är en folkhälsa som stärker samhällets utveckling.
-
Metodbeskrivning för Swelogs befolkningsundersökning om spel och hälsa 2015
Publicerad:I metodbeskrivningen för Swelogs 2015 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.
-
Tvärpolitiska områden som berör folkhälsa
Uppdaterad:Folkhälsopolitiken påverkas även av en rad tvärpolitiska områden. Områdena berör exempelvis funktionshinder, jämställdhet, hbtq-frågor, barns rättigheter och miljö och klimat.
-
Stödja ett fortsatt utvecklingsarbete i barnhälsovården – Återredovisning av regeringsuppdrag
Publicerad:Rapporten riktar sig i första hand till regeringen och verksamma inom barnhälsovård. Den kan även vara av intresse för myndigheter, organisationer samt andra aktörer på nationell, regional och lokal nivå där utvecklingsarbete i barnhälsovård är av relevans.
-
Att söka statsbidrag
Uppdaterad:En utlysning av ett statsbidrag innebär att en bestämd summa pengar går att söka inom ett specifikt område under en viss tid. Det är viktigt att den organisation som vill skicka in en ansökan gör det senast det datum som finns i utlysningen av uppdraget. Om ansökan kommer in för sent kommer den att avvisas.
-
Unga och covid-19-pandemin – ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa
Publicerad:I rapporten har Folkhälsomyndigheten undersökt hur covid-19-pandemin och smittskyddsåtgärderna har påverkat äldre ungdomars och unga vuxnas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa så här långt.
-
Covid-19 och hiv – Ett kunskapsunderlag baserat på en snabb litteraturöversikt (rapid review)
Publicerad:Folkhälsomyndigheten har inventerat forskningen om covid-19 och personer som lever med hiv. I den här rapporten sammanställer vi kunskapsläget när det gäller sjuklighet, dödlighet och pandemins psykosociala utfall.
-
Skolbarns hälsovanor i Sverige 2017/2018 – Grundrapport
Publicerad:Hur har barns och ungas livsvillkor, levnadsvanor och hälsa utvecklats över tid? Vilka skillnader finns mellan flickor och pojkar samt mellan olika åldrar? Dessa frågor svarar vi på i denna rapport, som bygger på resultat från Skolbarns hälsovanor 2017/18. Det är en enkätundersökning av livsvillkor, levnadsvanor och hälsa bland 11-, 13- och 15-åringar som har genomförts i Sverige vart fjärde år sedan 1985/86. Den genomförs dessutom i närmare 50 länder i Europa, Nordamerika och Asien.
-
Årsredovisning 2022
Publicerad:Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de
-
Åtgärdsförslag för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika
Publicerad:I den här rapporten presenterar Folkhälsomyndigheten tio åtgärdsförslag inom sex övergripande områden för att förebygga användning samt medicinska och sociala skadeverkningar av narkotika.
-
Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2021 – Användningsmönster, köpvanor och upplevelser av narkotika bland personer med ett aktuellt bruk i Sverige
Publicerad:Denna rapport innehåller en sammanställning av de svenska resultaten från Den europeiska webbundersökningen om narkotika 2021 och beskriver användningsmönster, köpvanor och upplevelser av narkotika och av undersökningen bland personer med ett aktuellt bruk.
-
Samhällskostnader för narkotikabruk
Uppdaterad:Användning av narkotika kan resultera i negativa hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser för den enskilda personen, dennes närstående och för samhället. Enligt en uppdaterad beräkning kostade narkotikabruket samhället minst 44 miljarder kronor år 2020. Genom att förebygga bruk av narkotika kan samhället minska både skador och kostnader till följd av narkotika.
-
Utbildningsnivå och hälsa – hur hänger de ihop?
Publicerad:Det här faktabladet sammanfattar de viktigaste resultaten och slutsatserna från uppdraget. Det riktar sig till alla som vill ha ökad kunskap om socioekonomiska skillnader i hälsa.
-
Folkhälsa i ett förändrat klimat – Folkhälsomyndighetens mål och handlingsplan för klimatanpassning 2025–2029
Publicerad:Rapporten ska vägleda Folkhälsomyndigheten i att hantera klimatförändringens påverkan på myndighetens verksamhet och uppdraget att initiera, stödja och utvärdera arbetet med klimatanpassning.