Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Hur mår skolbarn i Sverige och vilka levnadsvanor har de? Hur har skolbarns hälsa och levnadsvanor förändrats över tid? Finns det skillnader i hälsa och vanor mellan olika grupper av skolbarn?

Här kan du läsa om faktorer som påverkar övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) – från genetik och livsvillkor till miljö och stress.

Folkhälsomyndigheten och Socialstyrelsen har under de senaste två åren arbetat tillsammans för att stärka och förbättra arbetet med fysisk aktivitet på recept, FaR. Nu presenteras resultatet av det uppdraget till regeringen.

Vi granskar våra publikationer regelbundet för att se till att innehållet är aktuellt.

Klimatförändringen har flera negativa konsekvenser för människors hälsa. I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet. Det visar Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

En kartläggande litteraturöversikt om intersektionellt stigma bland icke-vita hbtqi-personer.

Avsiktliga förgiftningar bland unga tjejer fortsätter att ligga på en hög nivå, även om ökningen har planat ut. Det handlar om ungefär 800 slutenvårdade fall om året, visar ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten.

En förutsättning för att kunna förebygga användning av alkohol, narkotika, tobak och spel om pengar (ANTS) är kunskap om de faktorer som utgör en risk för, eller skyddar barn och unga från att börja använda eller utveckla problem kopplat till ANTS.

Alla människor ska ha möjlighet att få naturupplevelser, välbefinnande, social gemenskap och ökad kunskap om natur- och kulturmiljö. Det övergripande målet för friluftslivspolitiken är att stödja människors möjligheter att vistas i naturen och att utöva friluftsliv där allemansrätten är grunden.

Rapporten visar att komvuxelevers hälsa och förutsättningar för hälsa ser olika ut i de olika elevgrupperna och jämfört med befolkningen i stort.

Folkhälsomyndigheten planerar en ny avdelning för smittskydd och beredskap. Syftet är att samla myndighetens arbete och kompetens inom dessa frågor.

Personer med funktionsnedsättningar är mer ensamma än övriga befolkningen. Men ensamheten går att förebygga. Ett nytt faktablad från Folkhälsomyndigheten ger förslag på hur.

Strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention 2026 – Tilläggsöverenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner (regeringen.se) Strategiska insatser inom området psykisk hälsa och suicidprevention – Överenskommelse mellan staten och Sveriges Kommuner och Regioner 2025 (regeringen.se) Överenskommelse mellan…

Underlagsrapporten presenterar Folkhälsomyndigheten metod och resultat från en kartläggning av aktörer och deras verksamheter med koppling till området existentiell hälsa i Sverige.

Delmålet om en stärkt kunskapsutveckling inom området psykisk hälsa och suicidprevention syftar till att säkerställa ett effektivt och ändamålsenligt arbete för att genom forskning och kunskapsutveckling förbättra insatserna för individ, profession och samhälle. Kunskapsutveckling kan ske på många olika sätt; genom…

Personer som har svag ekonomi eller står utanför arbetslivet känner sig i högre utsträckning ensamma. Nästan var femte man som är sjukskriven eller arbetslös besväras ofta eller alltid av ensamhet. Det visar ny statistik från Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät.

Barnhälsovårdsenhet Nord vid Astrid Lindgrens barnsjukhus i Stockholm i samverkan med Karolinska Institutet.

Rapporten riktar sig till aktörer som arbetar med frågor om suicidprevention på kommunal, regional och nationell nivå. Den ger en lägesbeskrivning av det suicidpreventiva arbetet – både idag och med en tillbakablick.

Faktabladet sammanfattar vi en internationell kartläggande litteraturöversikt om barns och ungas klimatoro och kompletterar med data över klimatoro hos barn i Sverige. Vi lyfter även hur Världshälsoorganisationen (WHO) och Europeiska miljöbyrån (EEA) rapporterar inom området.

Faktabladet beskriver vad ensamhet är och vilka riskfaktorer och konsekvenser som finns.

Rapport beskriver resultatet från en kartläggande litteraturöversikt om metoder som främjar hälsa och förebygger ohälsa bland hbtq-personer.

Rapporten tittar närmare på olika aspekter av skolmiljön, såsom relationer till lärare, klasskamrater och skolrelaterade krav, och vilken betydelse de har för skolbarns psykiska hälsa.

I Tranås kommun har man antagit en strategi som sträcker sig från 2022 till 2035 och pekar ut riktningen för kommunens arbete för ett socialt hållbart samhälle där alla människor har tillgång till en god och jämlik hälsa, känner delaktighet och tillit och kan leva ett gott liv med samma rättigheter. Vi har frågat Agnetha Karlsson, folkhälso- och social hållbarhetsstrateg i Tranås kommun, om arbetet med att ta fram strategin.

Broschyren presenterar kunskap om hur spelproblem orsakar negativa ekonomiska, sociala och hälsomässiga konsekvenser för närstående till personer med spelproblem. Syftet är att skapa medvetenhet om de närståendes situation och behov av stöd.

En nationell strategi mot ensamhet. Strategin beskriver vad som behöver göras och på vilken samhällsnivå. Alla behövs i detta arbete och alla kan bidra – regering, myndigheter, regioner, kommuner, civilsamhälle, näringsliv och akademi.