Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Pneumokocker kan orsaka allvarliga infektioner, både hos barn och vuxna. Vaccination ingår i barnvaccinationsprogrammet och erbjuds också till personer med ökad risk för allvarlig sjukdom.

En utlysning av ett statsbidrag innebär att en bestämd summa pengar går att söka inom ett specifikt område under en viss tid. Det är viktigt att den organisation som vill skicka in en ansökan gör det senast det datum som finns i utlysningen av uppdraget. Om ansökan kommer in för sent kommer den att

Klimatförändringen har flera negativa konsekvenser för människors hälsa. I Sverige utgör effekterna av värmeböljor det största hotet. Det visar Folkhälsomyndighetens risk- och sårbarhetsanalys, där totalt 14 olika hälsorisker bedömts.

Ett informationsblad till föräldrar som beskriver sjukdomarna som ingår i vaccinationsprogrammet för barn och ger en överblick av vilka vaccinationer som ges vid vilken ålder inom BVC och elevhälsan. Översättningar finns till andra språk.

Med dagens behandling lever personer med hiv lika länge och med samma möjligheter till god livskvalitet som andra. Hiv är alltså inte livshotande, utan en kronisk sjukdom. Men medicinering behöver pågå livet ut, precis som vid de flesta andra kroniska sjukdomar. Ofta räcker en tablett om dagen för ett bra behandlingsresultat och många har inga biverkningar.

Här kan du läsa om faktorer som påverkar övervikt och obesitas (tidigare kallat fetma) – från genetik och livsvillkor till miljö och stress.

Fysisk aktivitet är viktigt för en god och jämlik hälsa i befolkningen, men stillasittandet ökar i alla åldrar. Här får du en översikt över rörelsevanor i olika åldrar, vilka skillnader det finns och vilka konsekvenser det får.

Folkhälsomyndigheten övervakar smittsamma sjukdomar i Sverige. Det gör vi bland annat genom Sminet, mikrobiologiska övervakningsprogram, sentinelprovtagning av luftvägssymtom i samarbete med öppenvården, övervakning av polio och avloppsbaserad övervakning.

Folkhälsomyndigheten har kartlagt nationella register och enkäter samt indikatorer och index som används för att följa upp barnhälsovården och små barns hälsa, och vi ser att datakällorna behöver utvecklas inom vissa områden. Denna kartläggning är tänkt att vara ett kunskapsunderlag för

Här presenteras utvecklingen av alkoholkonsumtion bland barn och unga i Sverige. Samtliga mått som används visar att alkoholkonsumtionen totalt sett har minskat bland unga under 2000-talet.

Rapporten undersöker faktorer som är associerade med dödlighet bland laboratoriebekräftade covid-19-fall i Sverige i åldrarna 50-69 år. Analysen visar att ålder och kön var de variabler som var starkast associerade med dödlighet.

Rapporten beskriver hur CASE (Computer Assisted Search for Epidemics) används på myndigheten och vilka erfarenheter användarna har av systemet.

Rapporten sammanfattar Folkhälsomyndighetens arbete med att utveckla och stärka information och kommunikation om vaccinationer enligt regeringsuppdraget.

Rapporten är avsedd som kunskapsstöd för vården och ska synliggöra resultatet av vår uppföljning av vaccinationsprogrammet. Målgrupperna för rapporten är barnhälsovården, elevhälsan och smittskyddsläkare.

Ett faktablad till elever, barn och unga i skolan, om vaccination mot mässling, påssjuka och röda hund i det svenska vaccinationsprogrammet.

På uppdrag av regeringen har Folkhälsomyndigheten i samråd med Barnläkarföreningen och ”NPO barn och ungas hälsa” tagit fram ett underlag kring infektionskänsliga barn och covid-19 utifrån aktuellt kunskapsläge. Hos infektionskänsliga barn ser man ingen ökad risk för svår covid-19. Barn med

Medel fördelade: Folkhälsomyndigheten fördelar medel i enlighet med förordning 2006:93 om statsbidrag till ideella riksorganisationer vars verksamhet inriktad mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.

Medel fördelade. Fördelning av verksamhetsbidrag till ideella riksorganisationer vars verksamhet inriktad mot hiv/aids och vissa andra smittsamma sjukdomar.

Hälsan i Sverige är generellt god. Medellivslängden fortsätter att öka och de allra flesta uppger att de mår bra. Samtidigt visar flera hälsoområden tecken på försämring. Det finns också stora skillnader i befolkningen, som beror på socioekonomisk position.

En multiresistent stam av E. coli-bakterien har fått fäste i Europa. Enligt en ny studie har förekomsten av nya mer resistenta former av en högrisk-klon ökat kraftigt de senaste åren, inklusive i Sverige.

Hälsorapport är Folkhälsomyndighetens webbpanel, som sedan 2015 ger aktuell kunskap om befolkningens hälsa och syn på hälsofrågor. Panelen består av inbjudna deltagare från hela Sverige, som tillsammans bidrar till att myndigheten kan följa och analysera hälsoläget i befolkningen.

I Sverige beräknas den totala alkoholkonsumtionen vara 8,4 liter ren alkohol per invånare 15 år och äldre. Ungefär 16 procent av befolkningen har en riskkonsumtion, vilket är en konsumtion som ger en tydligt ökad risk för skador och sjukdomar.

Hälsoekonomi handlar om att analysera kostnader och effekter inom hälso- och sjukvård och andra sektorer som arbetar med hälsorelaterade frågor. Målet är att ge underlag för välgrundade prioriteringar, så att samhällets resurser används på bästa möjliga sätt. Det handlar inte om att spara pengar,

Affischen Vaccin funkar illustrerar effekten av det allmänna vaccinationsprogrammet för barn i Sverige. Den är lämplig att sättas upp på mottagningar inom hälso- och sjukvården för att öka medvetenheten om hur stor betydelse vaccinationer har för hälsan.

Snusanvändning innebär risker för hälsan. Här sammanfattar vi kunskapen om hälsorisker vid användning av snus.