Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

4 maj 2021 Vaccinationerna minskar kraftigt risken för svår sjukdom och död i covid-19. Folkhälsomyndighetens senaste uppföljning visar att det förekommer att personer blir smittade trots att de är vaccinerade, men att de allvarliga fallen är få. 6 maj 2021 Folkhälsomyndighetens nya scenarier för

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2007.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2005.

Bestämning av mässling-specifika IgM och IgG-antikroppar med ELISA.

Under 2006 rapporterades 123 fall av med invasiv H. influenzae, 63 kvinnor och 60 män. De flesta, 88 personer, var äldre än 60 år. De tre storstadslänen Stockholm, Västra Götaland och Skåne rapporterade 25, 23 respektive 19 fall. I de årsgrupper som omfattas av det allmänna vaccinationsprogrammet rapporterades 9 fall. 2 av dessa visade sig efter kontroll vara H. influenzae typ b. Det ena inträffade…

Under 2002 anmäldes 22 personer, vilket gav en incidens på 0,2 fall per 100 000 invånare. Av de insjuknade var 14 kvinnor och åtta män. Åtta av fallen var barn under fem år. Övriga insjuknade var vuxna. Tre barn i åldern 3–5 år uppgavs vara fullvaccinerade. Av dessa var två fullt friska och ett

Under 2014 rapporterades två fall av stelkramp. En 70-årig man insjuknade med milda symtom i form av kramper i nack- och halsmuskulaturen. Troligtvis hade han fått tre doser vaccin, men den senaste för mer än 30 år sedan. Det andra fallet var en ovaccinerad 79-årig kvinna. Sedan vaccinationsprogram

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 1999.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2000.

Epidemiologisk årsrapport över smittsamma sjukdomar i Sverige 2003.

Vårt arbete har även under 2022 till stor del präglats av covid-19-pandemin. Till följd av befolkningens ökande immunitet och tack vare en hög vaccinationstäckning har fokus förflyttas från omfattande smittskyddsåtgärder för hela befolkningen och samhällets alla aktörer till riktade insatser mot de

Haemophilus influenzae är en bakterie som kan orsaka olika infektioner i de övre luftvägarna, till exempel bihåleinflammation och mellanöreinflammation. Den kan också ge upphov till luftrörskatarr samt, mindre vanligt, lunginflammation. Annan benämning: Hib.

Under 2006 anmäldes 795 fall av kikhosta, varav 617 fall anmäldes endast från mikrobiologiska laboratorier. Flest fall anmäldes från Skåne (195) och Stockholm (191). Trender Kikhosta går normalt i vågor med 3–4 års mellanrum och år 2006 var, liksom år 2003, ett år med låg förekomst. Dessa två år

Trender Under år 2005 anmäldes 1 360 fall av kikhosta, varav 1 071 var laboratorieverifierade. Incidensen av rapporterad kikhosta i landet var därmed 15 per 100 000, vilket ska jämföras med cirka 150 per 100 000 innan de nya acellulära kikhostevaccinerna infördes i barnvaccinationsprogrammet år

Bakgrund Stelkramp orsakas av en sporbildande bakterie, Clostridium tetani, som normalt finns i tarmen hos många djur, men även i jord som har gödslats. Smitta sker då bakterien kommer in genom ett sår. Bakterien kan bilda ett toxin som blockerar nervimpulserna från vissa celler i ryggmärgen.

Tre fall av stelkramp rapporterades 2013. De insjuknade var kvinnor i åldrarna 70-94 år. En av kvinnorna var ovaccinerad, och de andra var vaccinerade för 30 respektive 50 år sedan. Uppgifter om antalet doser var osäkra men möjligen hade båda fått bara en vaccindos Epidemiologisk trend Efter att

Trender I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också tillämpar olika vaccinations-scheman…

I alla länder inom EU ingår numera vaccination mot Haemophilus influenzae typ b (Hib) i vaccinationsprogrammet, vilket har medfört att incidensen hos barn under fem år, den grupp som hade den högsta incidensen innan man började vaccinera, har minskat avsevärt. Införandet av vaccinationsprogrammen har kommit olika långt i de olika EU-länderna, som också arbetar enligt olika vaccinations-scheman och…

I och med att vaccination mot invasiv pneumokockinfektion införts i det allmänna vaccinationsprogrammet från 1 januari 2009 har uppmärksamheten kring sjukdomen blivit större. I några län har vaccinationen påbörjats redan tidigare, först i Stockholms län med start den 1 oktober 2007. Under 2008 anmäldes 1 790 fall av invasiv pneumokocksjukdom…

Under 2013 rapporterades två fall av huddifteri orsakade av C. diphtheriae. Båda var unga män (23 respektive 30 år gamla) som hade fått infekterade sår under vistelse i Thailand. Båda var vaccinerade med fyra vaccindoser mot difteri Vaccinet ger dock inget skydd mot att bli infekterad med

Sammanfattning och bedömning Under 2019 anmäldes 1 345 fall av invasiv pneumokockinfektion vilket motsvarar en incidens på 13 fall per 100 000 invånare. Incidensen var på samma nivå som under 2014-2018. Köns- och åldersfördelning bland fallen var samma som tidigare år. Medianålder var runt 70 år

År 2015 anmäldes 1 314 fall av invasiv pneumokockinfektion. Incidensen var 13 fall per 100 000 invånare, vilket var en ökning jämfört med 2014. Årsincidensen i befolkningen har varierat från 12 till 19,5 per 100 000 under 2006–2015 (se tabell nedan). Medianåldern bland fallen var 69 år och

År 2013 anmäldes 1 316 fall av invasiv pneumokockinfektion. Incidensen var 13,7 fall per 100 000 invånare, vilket var den lägsta sedan sjukdomen blev anmälningspliktig år 2004. Årsincidensen i befolkningen har varierat från 14,4 till 19,5 per 100 000 under 2005-2012. Ålder och kön Medianåldern

Rekommendationerna kan utgöra ett underlag för regionala beslut och ge enskilda läkare stöd i bedömningen av vilka personer som bör erbjudas postexpositionsprofylax och vilka riskgrupper som bör erbjudas vaccination.

Under 2020 utvecklar Folkhälsomyndigheten arbetet ytterligare med utgångspunkt i de nya folkhälsopolitiska målområdena som beslutades av riksdagen 2018. Det övergripande målet är att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen och sluta de påverkbara