Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

Infektion med legionellabakterier kan orsaka allvarlig lunginflammation som kallas legionärssjuka, eller mildare febersjukdom som kallas pontiacfeber. Legionellabakterien är vanligt förekommande i jord och vattensamlingar.

Betahemolyserande streptokocker grupp A – Streptococcus pyogenes – är den streptokockart som orsakar flest infektioner och de allvarligaste infektionerna hos människa. Andra benämningar: Streptococcus pyogenes, invasiv streptokockinfektion.

Leptospiros är en zoonos, det vill säga en sjukdom som kan överföras mellan djur och människa. Sjukdomen går hos människa under flera olika namn, bland annat Weils sjukdom och fältfeber. Leptospiros hos människa var i Sverige under 1900-talets första hälft inte ovanligt, numera ses nästan inga fall alls.

I Sverige rapporteras omkring 200–400 fall av shigellainfektion per år, majoriteten har smittats utomlands. Bakterien sprids främst genom smittade födoämnen, till exempel grönsaker som bevattnats med förorenat vatten. Andra benämningar: Bacillär dysenteri, rödsot.

Vid antibiotikabehandling rubbar man den normala tarmfloran vilket kan leda till diarrébesvär. Den viktigaste orsaken till svårare diarré i samband med antibiotikabehandling är överväxt av bakterien Clostridioides difficile.

Många smittämnen kan spridas med vatten och orsaka sjukdom hos människor som får i sig det förorenade vattnet. Förorenat vatten orsakar främst mag- och tarminfektioner.

Delrapport 1 i regeringsuppdrag om Tillgänglighet till antibiotika

Rävens dvärgbandmask Echinococcus multilocularis förekommer i stora delar av världen. Fall bland människa är ovanliga men allvarliga eftersom sjukdomen är svårbehandlad. Andra benämningar: Blåsmasksjuka, Alveolär echinokockos, Multilokulär echinokockos, Multiolokulär hydatidos.

Detta är en vanlig form av matförgiftning, och sjukdomstillståndet är en förgiftning, ingen infektion. Vissa stafylokocker kan nämligen vid sin tillväxt i livsmedel bilda ett bakteriegift (toxin) som retar tarmen.

Bakgrund Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) är en vanlig orsak till vårdrelaterade infektioner i många delar av världen, framför allt bland högriskgrupper såsom patienter med nedsatt immunförsvar och intensivvårdspatienter. VRE sprids framförallt på sjukhus. Liksom MRSA, blev VRE anmälningspliktig enligt den svenska smittskyddslagen…