Sjukdomsinformation om paratyfoidfeber

Lyssna

Paratyfoidfeber förekommer globalt men främst i låginkomstländer. Sjukdomen sprids via förorenat vatten och livsmedel. Runt tio fall rapporteras årligen i Sverige, varav de flesta personer smittats utomlands. Sjukdomen ger hög feber och diarré, kan leda till allvarliga komplikationer och kräva antibiotikabehandling.

Sidans information

Denna information gör inte anspråk på att vara heltäckande eller ständigt uppdaterad utan syftar till att ge en överblick över smittsamma sjukdomar av betydelse för smittskyddsarbete.

Vad orsakar paratyfoidfeber och hur sprids sjukdomen?

Paratyfoidfeber orsakas av bakterien Salmonella Paratyphi, som finns i tre typer: A, B och C, där typ B är den vanligaste. Bakterien förekommer uteslutande hos människor och utsöndras via avföringen och i viss mån urinen. Infektionsdosen är relativt låg, omkring 1 000 bakterier kan räcka för att orsaka sjukdom.

Liksom andra salmonellabakterier kan Salmonella Paratyphi föröka sig i livsmedel och smittspridningen sker främst genom förorenat vatten eller livsmedel. I sällsynta fall kan smittan även överföras direkt från person till person. Den som blir infekterad är smittsam under hela sjukdomsperioden, ofta i fem till sex veckor. Kroniskt bärarskap kan förekomma, men är ovanligare än vid tyfoidfeber (som orsakas av den närbesläktade bakterien Salmonella Typhi).

Symtom och behandling

Tiden från att man har smittats tills man blir sjuk (inkubationstiden) är vanligtvis 2–5 dagar, men kan vara upp till 3 veckor.

Vanliga symtom är hög feber (över 39 °C), diarré och buksmärtor. Personen är ofta allmänpåverkad med frossa. Bakterierna kan spridas via blodet och orsaka infektioner i benvävnad (osteit), leder (artrit) och njurar (pyelonefrit). Obehandlade patienter kan få tarmblödningar (cirka 5 procent).

När sjukdomen är mild, särskilt vid Salmonella Paratyphi A eller C, kan feber och diarré vara de enda symtomen. Subkliniska infektioner, med få eller utan symtom, förekommer också. Paratyfoidfeber kan drabba alla, men efter genomgången sjukdom har man tillfällig immunitet mot den aktuella typen.

Paratyfoidfeber behandlas med antibiotika.

Epidemiologisk övervakning och mikrobiologisk diagnostik

Sjukdomen övervakas av Folkhälsomyndigheten genom smittskyddsanmälningar, omvärldsbevakning samt sjukdomsspecifik övervakning.

Paratyfoidfeber – sjukdomsstatistik

Sjukdomen kan diagnostiseras på landets mikrobiologiska laboratorier. Serotypning och klusteranalys för detektion av eventuella släktskap kan utföras vid Folkhälsomyndighetens laboratorium.

Salmonella enterica (Verifikation/Serotypning)

Förebyggande åtgärder

God handhygien och noggranna rutiner för livsmedelshantering är de viktigaste förebyggande åtgärderna mot paratyfoidfeber. Det finns för närvarande inget vaccin mot sjukdomen.

Anmälan och åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Paratyfoidfeber klassas enligt smittskyddslagen som en allmänfarlig sjukdom. Inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.

Anmälningspliktiga sjukdomar

Paratyfoidfeber är även en smittspårningspliktig sjukdom. Vid misstanke om livsmedels- eller vattenburen smitta ska miljökontoret eller motsvarande instans i kommunen kontaktas.

De viktigaste preventiva åtgärderna vid fall av paratyfoidfeber är att skärpa livsmedels- och handhygienen samt att spåra smittkällan. Vid epidemiologiska utredningar är det också avgörande att säkra misstänkta livsmedel för bakterieodling.

Exempel på tidigare utbrott

  • En äldre kvinna, som vårdats för paratyfoidfeber och senare visade sig vara kronisk smittbärare, hjälpte till att göra en smörgåstårta. Nio personer insjuknade i paratyfoidfeber efter att ha ätit den.
  • Ett internationellt utbrott av paratyfoidfeber inträffade bland europeiska turister på en turistort i Turkiet 1999. Utbrottet, som orsakades av Salmonella Paratyphi B, drabbade ett stort antal turister och resulterade i över 270 rapporterade fall från olika europeiska länder, inklusive nästan 80 fall från Sverige. Trots genomförda epidemiologiska studier kunde ingen specifik smittkälla identifieras.

Läs mer