Sjukdomen orsakas av ett bakteriegift (ett toxin) som är ett av de starkaste man känner till. Ett "snapsglas" rent botulinumtoxin skulle räcka till att döda hela Sveriges befolkning. Toxinet blockerar nervimpulserna till tvärstrimmig muskulatur och ger förlamningar i bland annat andningsmuskulaturen.

Sjukdomen finns över hela världen men är numera sällsynt i Sverige.

Orsakande mikroorganism, smittvägar och smittspridning

Clostridium botulinum är en strikt anaerob bakterie, det vill säga den tillväxer endast i syrefri miljö. Den är sporbildare. Såväl bakterier som sporer finns i jord, i djurexkrementer och i bottenslammet i olika vattendrag. Sporerna förekommer därför ofta i födan men förstörs i regel vid tillredning och konservering. Om tillredningen/konserveringen är ofullständig kan sporerna överleva och börja växa ut, förutsatt att miljön är syrefri. Toxinet bildas när sporerna växer ut. Det är värmekänsligt och förstörs vid kokning. Toxinbildning motverkas av sur och/eller salt miljö.

  • Klassisk botulism: Vid klassisk botulism har man förgiftats av något (felaktigt tillrett) livsmedel, i vilket bakterierna kunnat tillväxa samt bilda toxin och som inte heller kokats före konsumtion (till exempel hemkonserv, fiskinläggning, vacuumförpackad fisk eller korv).

Två andra, mindre vanliga, spridningsmekanismer är beskrivna:

  • Sårbotulism, där bakterierna kommit in i ett sår, och där miljön av någon anledning (till exempel stark bakterieförorening eller dålig blodförsörjning) är syrefri.

  • Spädbarnsbotulism, där spädbarnet fått i sig bakterier eller sporer via födan (i USA har honung, alternativt jord angivits som smittkälla). Bakterierna har därvid kunnat tillväxa i barnets egen tarm och bildat toxin. I stort sätt är det bara spädbarn under sex månader som är i riskgruppen.

Tiden till insjuknande anges vara 6 till 36 timmar, ibland flera dygn. Sjukdomen smittar ej från person till person.

Symtom, komplikationer, behandling och diagnostik

Sjukdomen kan ha ett dödligt förlopp utan behandling.

De huvudsakliga symtomen vid klassisk botulism är:

  • illamående, kräkningar, diarré (ibland förstoppning)
  • allmän sjukdomskänsla, yrsel, trötthet, muntorrhet
  • ögonmuskelförlamning som kan leda till synstörning, dubbelseende
  • halsont, talsvårigheter
  • efter hand andningsförlamning.

Antibiotika hjälper inte eftersom symtomen orsakas av toxinet. Motgift kan ges i form av antitoxin, men det är behandlingen av symtomen, till exempel med respirator, som är viktigast.

Diagnosen misstänks oftast utifrån den kliniska bilden. Den kan verifieras genom att toxin påvisas i livsmedel, blod och/eller avföring eller att bakterien odlas fram från livsmedlet.

Allmänt förebyggande åtgärder

Profylaxen måste bygga på:

  • adekvat konserveringsmetodik (se ovan),
  • kokning av hemkonserverade grönsaker i mer än tre minuter
  • låg förvaringstemperatur och inte för lång "bäst före tid" för rökt lax och liknande produkter.

Vid hantering av rökt fisk bör den färdigrökta fisken kylas snabbt till +4°C. Förvaring av vacuumförpackad fisk bör ske vid högst +4°C, och hållbarhetstiden bör ej överstiga tre veckor. Vid inläggning av sill och gravning av fisk är det viktigt att recepten följs exakt. Salt får till exempel inte bytas mot mineralsalt (typ Seltin). Styrkan på ättikslag får inte minskas. Mer fisk får inte läggas in än vad som angetts i receptet.

Något vaccin mot botulism finns ej.

Åtgärder vid inträffade fall och/eller utbrott

Botulism är enligt smittskyddslagen en anmälningspliktig sjukdom, och inträffade fall anmäls både från behandlande läkare och laboratorium till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Inhemskt smittade fall skall meddelas miljökontoret eller motsvarande i kommunen för att spåra misstänkta livsmedel. Botulism är en smittspårningspliktig sjukdom.

Redan misstanken om botulism bör föranleda telefonkontakt med smittskyddsläkaren och kommunens miljökontor, eventuellt också Folkhälsomyndigheten samt Livsmedelsverket. Det är av största vikt att andra personer som också kan ha ätit av födan blir spårade och att de som skulle kunna ha förgiftad mat hemma blir informerade.

Kommentarer

Sedan 1969 har ett drygt tiotal inhemskt smittade fall av botulism rapporterats i Sverige. I fyra fall har kryddsill angetts som smittkälla, fyra personer har smittats av rökt lax och tre personer av gravad fisk.

  • En kvinna som ett dygn efter att ha ätit varmrökt lax insjuknade med illamående, svimningskänsla och senare dubbelseende, muntorrhet och talsvårigheter. Toxin kunde påvisas i prov från såväl kvinna som fisk. Det var ytterligare sju personer som hade ätit av fisken och två personer till fick symtom, om än betydligt lindrigare. Utredning visade att fisken förvarats vid för hög temperatur.
  • I andra länder har utbrott med C. botulinum uppträtt efter förtäring av till exempel vitlök i olja, yoghurt med nötmassa och mjuka dessertostar.
  • Spädbarnsbotulism har varit relativt ovanligt i Sverige. Sedan 1969 har fyra inhemskt smittade spädbarn rapporterats. Ett av dessa har troligen smittats av honung, de övriga tre fallen har troligen smittats på grund av grävarbeten i närheten av där de vistats. Ett utbrott finns beskrivet från USA där fyra barn boende i samma geografiska område insjuknade med, spädbarnsbotulism under en tidsperiod av ett år. Den troliga smittkällan var kontakt/inandning av jord med sporer av C. botulinum. I närheten av de fyra barnens bostäder hade grävarbeten skett dagarna före insjuknandet.
  • Fall av sårbotulism finns rapporterat hos iv-missbrukare.

Läs mer på andra webbplatser

CDC: Botulism