Sjukdomsinformation om mässling

Mässling är en vanlig och mycket smittsam barnsjukdom i länder med låg vaccinationstäckning. Dödligheten kan vara hög hos spädbarn. Mässling förekommer nuförtiden sällan i Sverige på grund av ett väl fungerande allmänt vaccinationsprogram.

Vad orsakar mässling och hur sprids den?

Mässling orsakas av ett virus som tillhör gruppen paramyxovirus. Sjukdomen är en av de mest smittsamma sjukdomar som finns. Mässlingvirus utsöndras med andningsluften och sprids via luften som droppar (aerosol). Mottagliga personer smittas via luftvägarnas eller ögonens slemhinnor. Smitta kan ske från 4 dygn före debut av utslag till och med 4 dygn efter utslagen uppträtt. Det räcker att vistas i samma rum som person med mässlingen, och upp till 2 timmar efter patienten lämnat rummet, för att smittas.

Inkubationstiden är oftast omkring 10-12 dygn, men kan variera mellan 7 och 21 dygn.

Symtom och komplikationer

Insjuknandet vid mässling är akut med snabbt stigande feber, ögonirritation och tilltagande besvärlig torrhosta. Efter någon dag uppträder ett storfläckigt, rött och ofta sammanflytande utslag som först brukar ses i ansiktet och sedan sprider sig ner på bål och extremiteter. Ett annat tidigt symtom vid mässling är vita små fläckar på munslemhinnorna (Kopliks fläckar).

Komplikationer är ganska vanliga. Småbarn drabbas ofta av andningsbesvär och de infekterade slemhinnorna kan bli sekundärinfekterade med bakterier. Barnen kan då få exempelvis öroninflammation, bihåleinflammation eller lunginflammation, vilket ofta kräver antibiotikabehandling. Mässlingviruset har också förmåga att orsaka lunginflammation i sig självt.

Sjukdomen kan ibland (ungefär 1/1 000) leda till allvarlig hjärninflammation. Denna läker i regel ut men kvarstående hjärnskador och dödsfall förekommer.

I mycket sällsynta fall, enligt WHO 1-10 / 100 000 fall, uppkommer en sen komplikation i form av en degenererande hjärninflammation kallad subakut skleroserande panencefalit (SSPE). Den uppstår i medeltal sju till tio år efter mässlingssjukdomen, då man progressivt tappar hjärnfunktioner och dör.

Diagnostik och behandling

Sjukdomsbilden vid mässling är ofta typisk men klinisk diagnos är ofta svår att ställa eftersom sjukdomen är ovanlig i Sverige. Diagnosen bör därför laboratorieverifieras med molekylärbiologiska metoder och mätning av antikroppar i blodet.

Något specifikt läkemedel mot sjukdomen finns inte och behandlingen inriktas mot patientens specifika symtom.

Förebyggande åtgärder

Det finns ett mycket effektivt kombinerat vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund, och vaccinet ingår i allmänna vaccinationsprogrammet sedan 1982. Personer som är födda före 1960 har nästan alltid haft mässling som barn. Personer födda på 1960- och 1970-talet som är uppvuxna i Sverige kan däremot ha undgått mässlingsinfektion och heller inte blivit vaccinerade med två doser. Sedan mitten av 1980-talet har 90–97 procent av alla barn vaccinerats. Därför riskerar endast följande grupper att insjukna i mässling:

• mottagliga barn under 18 månaders ålder, som inte hunnit få sin första vaccinationsdos
• icke immuna personer som var för gamla för att vaccineras när mässlingvaccinet introducerades som barnvaccin i Sverige
• personer som av olika skäl frivilligt har avstått från vaccination
• personer som invandrat till Sverige som varken haft sjukdomen eller blivit vaccinerade (alla nyanlända barn under 18 år erbjuds vaccination i Sverige).

Risken för ovaccinerade att få mässling är påtaglig vid utlandsresor – även inom Europa.

Vissa personer som har fått behandling som försämrar immunförsvaret bör vaccineras efter att behandling är avslutad oavsett om de har blivit vaccinerade eller haft mässling tidigare i livet. Det gäller till exempel patienter som har behandlats för akut leukemi eller genomgått stamcellstransplantation och ska göras i samråd med patientens behandlande läkare.

Gammaglobulin innehåller skyddande antikroppar mot mässling och används exempelvis för att skydda spädbarn och gravida som utsatts för smitta.

Åtgärder vid inträffade fall eller utbrott

Mässling är en anmälningspliktig sjukdom enligt smittskyddslagen och inträffade fall anmäls till smittskyddsläkaren i landstinget och till Folkhälsomyndigheten. Mässling är en smittspårningspliktig sjukdom där utredning bör göras och eventuellt mottagliga personer i omgivningen bör erbjudas vaccination.

Gammaglobulin innehåller skyddande antikroppar mot mässling och används exempelvis för att skydda spädbarn som utsatts för smitta.

Exempel på utbrott

• Vid årsskiftet 2017–18 inträffade ett utbrott i Göteborg. Totalt smittades 28 personer, varav 9 var sjukvårdspersonal. Vissa var vaccinerade med två doser, men fick trots detta mild sjukdom. Dessa personer spred inte smittan vidare. Detta har beskrivits tidigare och man bedömer att vaccinationen trots sjukdom skyddar mot vidare smittspridning.
• Under 2017 inträffade ett utbrott i nordvästra Stockholm, i ett område med lägre vaccinationstäckning. Totalt smittades 12 personer, varav 9 barn. Några blev smittade vid vårdbesök och i vissa fall blev det smittspridning inom familj.
• Under 2013 inträffade ett utbrott med smittspridning i både Stockholm och Uppsala. Inom två månader insjuknade 8 vuxna och 9 barn och utbrottet blev därmed det största sedan år 2000. Många blev smittade på sjukhus. Bland dem fanns både vårdanställda och barn som sökte vård.
• År 2012 spreds mässling i ett samhälle i Stockholms län där andelen ovaccinerade barn var hög. Indexfallet var en vuxen som insjuknade efter en utlandsresa. Under en fyraveckorsperiod insjuknade totalt 16 personer, två vuxna och 14 ovaccinerade barn.