Sök på Folkhälsomyndighetens webbplats

UngKAB23 beskriver resultaten från en enkätbaserad befolkningsstudie. Rapporten vänder sig bland annat till yrkesverksamma som arbetar med hälsofrämjande och förebyggande arbete inom SRHR, hiv och STI. Den riktar sig även till myndigheter, civilsamhällets organisationer samt tjänstemän och beslutsfattare.

I metodbeskrivningen för Swelogs 2018 framgår det hur datainsamlingen har gått till, hur frågeformuläret har utformats, hur svarsfrekvenserna blev och hur svarsdata har viktats.

Förskola, skola och fritidshem spelar en avgörande roll för barns och ungas möjligheter till daglig rörelse. Hälsofrämjande vanor formas tidigt som påverkar hälsa och välbefinnande långt in i vuxenlivet. Den här sidan ger en överblick av hur förskola, skola och fritidshem kan främja rörelse.

Folkhälsomyndigheten har tittat på den sammanställda forskningen om riskfylld lek för barn. Sammanställningen visar att utomhuslek med inslag av risker ofta har positiva effekter på barns hälsa och utveckling.

I den här rapporten sammanställs kunskap om skillnader i psykisk ohälsa mellan olika grupper av äldre personer (65 år och äldre). Av rapporten framkommer att det finns en betydande variation i fördelningen av psykisk ohälsa. Exempelvis har kvinnor mer psykisk ohälsa än män, och äldre personer med kortare…

Den här sidan ger en överblick av hur transportsystemets utformning påverkar rörelse, vilka aktörer som gör vad och hur arbetet med att främja rörelse kan stärkas.

Folkhälsomyndigheten har, med utgångspunkt i uppdraget om medicinsk kompetens från hösten 2025, redogjort för hur de åtgärder som presenterades i redovisningen den 9 oktober 2025 har omhändertagits samt vilka eventuella ytterligare åtgärder som vidtagits för att säkra medicinsk kompetens och smittskyddskompetens…

Den här rapporten redovisar resultaten från en kartläggande litteraturöversikt av nordisk forskning om risk- och skyddsfaktorer för barns och ungas narkotikabruk och narkotikarelaterade problem. Översikten visar att många olika faktorer kan påverka att människor…

Rapporten redovisar resultat från en kartläggande litteraturöversikt av vetenskapliga artiklar baserade på nordiska studier om risk- och skyddsfaktorer för konsumtion och skador av alkohol hos barn, samt skador av alkohol hos unga vuxna.

En intervjustudie från 2025 med 26 kvinnor i åldrarna 41–60 år belyser kvinnors hälsa och utmaningar under klimakteriet. Kvinnorna beskriver klimakteriet som en livsfas som påverkar fysisk, psykisk och sexuell hälsa, och därmed hela livssituationen. Den sexuella hälsan påverkas av kroppsliga förändringar, relationer och samhällsnormer…

Folkhälsomyndighetens handledning för litteraturöversikter handlar om systematiska arbetssätt för kunskapsframtagande baserat på forskningslitteraturen. Syftet är att ge vägledning i förutsättningar och metodsteg för "bästa tillgängliga kunskap" med hänsyn till frågeställning, angelägenhet, tillgängliga…

I rapporten undersöker vi orsakerna till varför psykosomatiska symtom ökat bland barn och unga under perioden 1985–2014. Här redovisas utförliga beskrivningar av metoder, avgränsningar, analyser och resultat.

Resultat från Folkhälsomyndighetens uppföljningsarbete om livsvillkor, levnadsvanor och hälsa hos personer med funktionsnedsättning samt en beskrivning av hur kommuner inkluderar personer med funktionsnedsättning i sina styrdokument och i sitt hälsofrämjande och sjukdomsförebyggande folkhälsoarbete under perioden 2011-2016.

Den här tillsynsvägledningen utgör tillsammans med Folkhälsomyndighetens allmänna råd (HSLF-FS 2024:10) om temperatur inomhus ett hjälpmedel för tillsynsmyndigheterna i deras tillsyn enligt miljöbalken. Den kan också användas av verksamhetsutövare och andra intresserade.

Den här sidan förklarar varför samhällsplaneringen är central för att främja rörelse, vilken aktör som gör vad och hur verksamheter kan komma igång på området.

I den här delen av vägledningen finns fakta, kunskapsunderlag och reflektionsfrågor för gruppdiskussioner om hur ni i er verksamhet kan bidra till en aktiv och meningsfull vardag för äldre.

Rapporten beskriver hur ramverket RE-AIM kan användas för att öka projekt- och rapportkvalitet vid hälsofrämjande insatser på befolkningsnivå.

Rapporten redovisar resultaten från en kvalitativ utvärdering av en länsgemensam rutin för ett proaktivt efterlevandestöd vid suicid. Rutinen har funnits i Region Kalmar län sedan juli 2022, och den omfattar samverkan mellan polis, efterlevandelotsar på hälsocentraler samt kompletterande stödinsatser…

Ett nätverk för sakkunniga i Sveriges samtliga regioner, med syfte att driva utvecklingen av en jämlik och hälsofrämjande hälso- och sjukvård för patienter, medarbetare och befolkning. Temagrupper inom nätverket: alkoholprevention, fysisk aktivitet, hälsofrämjande arbetsplats, hälsofrämjande förhållningssätt, hälsofrämjande primärvård, hälsofrämjande vårdmiljö, matvanor, psykisk hälsa, riktade hälsosamtal…

Förutsättningar och möjligheter för ökat aktivt resande Webbinarium inom kraftsamling för ökad rörelse 2026-09-24 Sven Hunhammar och Jonathan Norin, TrafikverketMål och uppdrag • Transportpolitikens övergripande mål är att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet • Transportpolitikens funktionsmål: Tillgänglighet…

Fysisk aktivitet bidrar till bättre fysisk och psykisk hälsa medan stillasittande ökar risken för flera sjukdomstillstånd. Att få fler människor att röra sig har en tydligt positiv hälsoeffekt för varje individ och för folkhälsan i stort. All rörelse räknas. Här hittar du information om området och stöd i arbetet med att främja rörelse.

Rapporten är en del av ett regeringsuppdrag om att ta fram förslag på nationella mål, indikatorer och insatsområden som ska ge en inriktning för arbetet med hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion.

På fritiden finns många möjligheter till rörelse, till exempel genom idrott och motion, kulturaktiviteter, frilufts- och föreningsliv. Här får du en överblick över hur fritidssektorn kan bidra till rörelse, vilka aktörer som påverkar arbetet och vad olika verksamheter kan göra för att främja rörelse på fritiden.

Vi samlar forskare, praktiker och beslutsfattare för att ta del av nya resultat från studien Skolbarns hälsovanor, som fyller 40 år. Upptäck trender, forskning och hur resultaten används i praktiken för att främja barns och ungas hälsa.

Ett boende och en närmiljö med bra kvalitet kan fungera som plats för återhämtning och rekreation och fylla en viktig funktion för att bidra till en god och jämlik hälsa. Tillgång till en vardagsnära natur som inkluderar tillgängliga grönområden ger möjlighet till regelbundna besök, vilket har betydelse utifrån flera…